search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Kriminalvården: Kvinnor är mer trasiga

Kvinnorna utgör en liten grupp i landets fängelser. Men även om de är få har de kvinnliga intagna ofta större problem än männen, och kan behöva särskilda insatser. Kriminalvårdens kvinnonätverk bevakar de kvinnliga intagnas intressen.

Bara sex procent av de intagna vid Sveriges fängelser är kvinnor. Länge var dessa kvinnor en bortglömd grupp i rättssamhället. Förutom ett fåtal kvinnoanstalter vårdades de vid samma anstalter som män, efter samma program som män, iförda samma kläder som de intagna männen.

Men på senare år har kvinnorna i rättsväsendet börjat uppmärksammas, och det har blivit allt tydligare att de många gånger har andra behov än sina manliga kolleger.

– Kvinnor har generellt sett en djupare problematik än män, förklarar Karl-Anders Lönnberg, regionjurist och projektledare för Kriminalvårdens Kvinnonätverk.

Problemen gäller framför allt kvinnornas psykiska och fysiska hälsa som ofta kräver mer sjukvårdsresurser och andra insatser än hos männen.

– Deras missbruksproblematik är ofta allvarligare, ätstörningar är vanliga och många har skuld- och skamkänslor med låg självkänsla och negativ självbild, berättar Karl-Anders Lönnberg.

Kvinnonätverket, eller Kriminalvårdens arbetsgrupp för samordning av verksgemensamma frågor beträffande kvinnliga klienter som det formellt heter, skapades 2005, och består bland annat av de kriminalvårdschefer som har kvinnoanstalter i sina regioner.

Under sina sex år har Kvinnonätverket bland annat drivit frågan om en basutbildning för personal som arbetar med kvinnliga klienter och en särskilt anpassad säkerhetsnivå vid kvinnoanstalterna, som inte alls haft samma problem med bråk och rymningar som de manliga anstalterna hade för några år sedan. Nätverket har också fungerat som referensgrupp vid Kriminalvårdens regeringsuppdrag om särskilda insatser för kvinnor som varit utsatta för människohandel eller befunnit sig i prostitution. Nya kläder, som tagits fram i samarbete med Beckmans designhögskola, har det också blivit för de kvinnliga intagna.

Program för att övervinna
Sedan 2006 finns det också ett särskilt program inom kriminalvården, som bara riktar sig till kvinnor: Vinn. Programmet har hämtats från Norge, och namnet står för att kvinnorna ska övervinna sina problem och vinna sina liv åter.

– Målet är att återta det egna ansvaret för liv, hälsa och framtid, sammanfattar Karl-Anders Lönnberg.

Inom Vinn får de kvinnliga intagna kartlägga sina liv och i grupp diskutera och bearbeta sina problemområden, däribland de brott de begått. Många har också missbruk i någon form att hantera. Den egna sexualiteten är ett annat område som berörs.

Enligt Karl-Anders Lönnberg är erfarenheterna av programmet mycket goda.

– För många av klienterna handlar det om att för första gången stötta andra och samtidigt själv bli uppmärksammad för bra egenskaper. Programmet ger hopp om att förändring är möjlig när man än påbörjar denna ibland långa process, säger han.

Jenny Yourstone, doktor i psykologi och verksam vid Kriminalvårdens FoU-verksamhet, är också mycket positiv till Vinn-programmet.

– Många som gått det här programmet är mycket nöjda. Och det är ett jättejobb de gör. De jobbar i liten grupp och lär känna varandra väl, och går igenom alla de här tunga områdena. Sedan kommer de ut väldigt peppade, berättar Yourstone.

Jenny Yourstone medverkar även hon som forskare i Kvinnonätverket. Just nu arbetar hon med en stor undersökning, den första i sitt slag, om kvinnliga intagna på fängelserna. Samtliga kvinnor vid samtliga anstalter har tillfrågats om de vill delta. Alla som tackat ja har intervjuats av en utredare, och fått svara på frågor om bland annat sin psykiska hälsa. Därefter har de svarat på ytterligare frågor, om till exempel aggression, socialt stöd, självförtroende, fysisk hälsa och missbruk, i ett självskattningsformulär.

– Hittills har det varit högt deltagande, vi ligger runt 80 procent, vilket är väldigt bra för den här typen av population, säger Jenny Yourstone.

Hon upplever att kvinnorna uppskattar att vara med, att bli lyssnade på och att få chans att reflektera över sina problem.

Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om kvinnliga intagnas särskilda behov. Och det finns en del kunskapsluckor att fylla på området. Inför projektet undersökte Jenny Yourstone vilka tidigare studier som gjorts av kvinnor i kriminalvården i Sverige. Bara fyra stycken, blev resultatet.

Förhoppningsvis ska undersökningen också lämna spår i den praktiska verksamheten i kriminalvården, påpekar Jenny Yourstone.

– Målet är också att man ska få bättre verktyg för att dimensionera olika platser och kunna lyfta frågorna om vilka speciella behov den här gruppen har. Det finns ju till exempel ett visst antal platser för vård. Men de är alltid fulla och det är kö till dem. Då kanske man måste dimensionera om, men det kan man inte göra om vi inte vet hur det ser ut, förklarar Yourstone.

Nya grupper, nya behov
Med ett förändrat samhällsklimat och kanske en ny grupp unga kriminella kvinnor har Kriminalvården på senare år också fått ta emot nya grupper av kvinnliga intagna. Det är unga kvinnor utan den klassiska missbruksproblematiken, dömda för ringa våldsbrott.

– Det är en grupp vi ska försöka titta på i det här projektet. Vi är intresserade av aggressivitet och våldsamhet hos dem jämfört med dem som begått grövre våldsbrott, och vad som eventuellt skiljer dem åt, säger Jenny Yourstone, och fortsätter:

– Man kan ju fundera på vad de kvinnorna har för speciella behov. De kanske behöver program för att hantera aggres­sion till exempel.

Kvinnor i kriminalvården
Under 2010 var andelen män bland dem som togs in i fängelse 94 %, en siffra som varit i stort sett stabil mellan 2001 och 2010. 6 procent av de intagna var alltså kvinnor.

Antalet kvinnor i kriminalvården är cirka 300. Under ett år är genomströmningen av kvinnor ungefär 600.

De intagna kvinnorna samlas i sex speciella fängelser för kvinnor. Hinseberg utanför Örebro, Färingsö utanför Stockholm, Sagsjön i Göteborg, Ljustadalen norr om Sundsvall, Ringsjön utanför Ystad samt anstalten Ystad.

Annons
Annons