search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Debatt

EBM tillbakavisar kritik

Med anledning av ledaren i Advokaten nr 8 har Eva Håkansson Fröjelin, generaldirektör Ekobrottsmyndigheten, skrivit ett genmäle. Enligt Fröjelin var syftet med husrannsakan på den aktuella advokatbyrån att klargöra hur en anställd på advokatfirman kan få insiderinformation om pågående projekt på sin arbetsplats, trots att han själv inte deltar i arbetet.

I senaste numret av tidningen Advokaten ägnar generalsekreteraren sin ledare åt frågan om tvångsåtgärder mot advokater. Kärnan i resonemanget handlar om att Ekobrottsmyndigheten den 26 september genomförde en husrannsakan i Advokatfirman Vinges lokaler. I texten varvas en mängd uppgifter, synpunkter och påståenden. För klarhets vinnande vill jag därför kortfattat redogöra för omständigheterna i det aktuella fallet.

Åklagaren i det aktuella ärendet bedömde att det förelåg behov av att genomföra en husrannsakan med anledning av misstanke om att en anställd vid advokatfirman gjort sig skyldig till grova insiderbrott. Syftet med husrannsakan var att klargöra hur en anställd på advokatfirman kan få insiderinformation om pågående projekt på sin arbetsplats, trots att han själv inte deltar i arbetet. Det var därför viktigt att fastställa hur aktuell avdelning på advokatfirman faktiskt hanterar insiderinformation i pågående projekt och vilka möjligheter en anställd som inte var behörig hade att ta del av sådan information. Vid husrannsakan skulle man bland annat dokumentera om rummen var låsta, vilket material som i förekommande fall fanns på skrivborden, i papperskorgar och i olåsta arkivskåp. Innehållet i materialet skulle inte dokumenteras utan enbart projektnamn avseende pågående projekt. Dessa handlingar skulle enligt åklagarens hypotes rimligen endast finnas hos de medarbetare som arbetar med projekten enligt advokatfirmans loggböcker och därmed inte vara tillgängliga för andra anställda.

Bland annat med hänsyn till de känsliga frågor som en husrannsakan på en advokatbyrå aktualiserar begärde åklagaren att domstolen skulle pröva frågan om husrannsakan på den aktuella advokatfirman. Den 23 september beslutade Solna tingsrätt att bifalla åklagarens framställan om att vidta husrannsakan på Advokatfirman Vinge, utan att pröva viss del av framställan. Den 25 september beslutade Stockholms tingsrätt, med tillägg till Solna tingsrätts beslut, att även bifalla resterande del i åklagarens framställan. Av besluten framgår att inga handlingar fick tas i beslag och att fotografering inte fick ske.

I sina beslut har domstolarna gjort bedömningen att det särskilda krav för husrannsakan som uppställs i 28 kap. 1 § andra stycket RB var uppfyllda. Domstolen bedömde således att det fanns ”synnerlig anledning att annan utredning om brotten kunde vinnas vid en husrannsakan”. Domstolarna har vidare gjort bedömningen att en husrannsakan på advokatfirman i enlighet med åklagarens yrkande inte åsidosatte proportionalitetsprincipen (28 kap. 3a § RB).

Generalsekreteraren använder sin fria rätt att tycka till om och tolka omvärlden utifrån det uppdrag hon axlar. Det är dock med förvåning jag noterar att hon väljer att misstänkliggöra en enskild åklagare istället för att rikta kritiken gentemot de företrädare som fattat aktuellt domstolsbeslut. För Ekobrottsmyndighetens del kan jag försäkra att våra medarbetare med samma yrkesskicklighet som tidigare fortsätter det samhällsviktiga uppdraget att inhämta underrättelser, utreda brott och väcka åtal inom ramen för gällande lagstiftning. I det arbetet är ingen person eller yrkesgrupp undantagen.

Annons
Annons