search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Utredare vill ha mer flexibelt system

Nämndemännen fyller en viktig funktion i många mål. Men ordningen har också stora problem, säger straffprocessutredaren Stefan Strömberg. Han önskar sig ett mer flexibelt system, där rättens sammansättning bestäms av brottets allvar och komplexitet.

Stefan Strömberg, lagman i Göteborgs tingsrätt, arbetar just nu med en utredning om straffprocessen, som ska redovisas i slutet av 2012. En av uppgifterna är att ta ställning till rättens sammansättning i olika fall, liksom när och i vilka sammansättningar nämndemän ska medverka.

Själv ser Stefan Strömberg både för- och nackdelar med att nämndemän sitter med och dömer.

– Jag tror att upplägget med nämndemän som vi har fungerar bättre i ett mer homogent samhälle, säger han, och fortsätter:

– Det är en ganska begränsad grupp av nämndemännen som klarar av att sitta i de långa mål vi ofta ser i dag. När målen blir större och mer komplicerade får också nämndemännen allt svårare att förstå och greppa de juridiska frågeställningarna, menar Stefan Strömberg, som tror att nämndemän främst fungerar på brottmålsting.

Samtidigt fyller de många gånger en viktig funktion, som går förlorad om de ersätts med en ensam domare, påpekar Strömberg, och hänvisar till erfarenheter från ett grannland.

– I Finland har man tagit bort nämndemännen upp till en viss nivå. Där uppger domarna att de gärna skulle vilja sitta kollegialt tillsammans med andra domare. Det är alltså inte bara nackdelar med nämndemän. I någon mån blir de ett bollplank som kan medverka i allmänna bedömningar, vad som är rätt och rimligt och så, säger Stefan Strömberg.

Funktionen i centrum

Frågan om nämndemännens vara eller icke vara är ingen ny fråga för Stefan Strömberg.

Stefan Strömberg har redan i ett tidigare uppdrag, om åtgärder för minskad arbetsbelastningen och ökad effektivitet i rättsväsendet, konstaterat att kostnaderna för nämndemän i enkla mål med villkorlig dom uppgår till mångmiljonbelopp. Han föreslår i sin promemoria från 2009 att en ensam domare ska få behörighet att döma i mål enligt samma kriterier som åklagaren får utfärda strafförelägganden.

I den nuvarande utredningen tittar Strömberg också på möjligheten att avgöra en stor grupp mål på ett enklare och mer summariskt sätt. Det handlar om erkända mål, som, enligt Strömberg, borde kunna avgöras på handlingarna.

– Därigenom skulle man kunna plocka loss en stor del. Det blir en mer begränsad mängd med mål med nämndemän, säger Strömberg.

De riktigt komplicerade målen, å andra sidan, skulle kunna avgöras i en alternativ sammansättning med flera juristdomare, förklarar han. På det viset skulle man också bättre kunna använda de regler som redan finns, om att hänvisa till handlingar i stället för att presentera allt material muntligt vid rättegången. Enligt Stefan Strömberg passar det arbetssättet nämligen inte särskilt bra för nämndemän.

Strömberg betonar att nämndemännens roll, precis som mycket annat i straffprocessen, behöver granskas förutsättningslöst. Målet är en så stark och kompetent rättskipning som möjligt.

– Jag tror att det är viktigt att man utgår från funktionaliteten, vilken funktion nämndemännen fyller och vad man förväntar sig att de ska göra. Och på vilket sätt rättskipningen får högre kvalitet, säger Stefan Strömberg.

Han tillägger att många ifrågasätter nämndemännen i hovrätten, just utifrån kvalitetsaspekten.

Förändringar att vänta?

Det låter som att förändringsförslag är att vänta när Straffprocessutredningens betänkande landar på justitieministerns bord nästa år. Frågan är hur de tas emot av beslutsfattarna, som hittills alltid försvarat nämndemännens plats i rättssystemet. Stefan Strömberg är försiktigt skeptisk.

– Jag tror personligen att nämndemännen har en mycket stark politisk ställning. Nämndemännen är de medlemmarna av de politiska partierna som inte får andra uppdrag. De politiska partierna har ett intresse av att ha kvar den gruppen och den gruppen har lokalt ett stort inflytande när det gäller att bestämma vem som ska få sitta i riksdagen, säger han.

Källor

  • Dahlgren, Madeleine: Nämndemannaposten – det (o)politiska ämbetet?, examensarbete, Juridiska institutionen, Stockholms universitet, vårterminen 2011.
  • Diesen, Christian: Lekmän som domare, Juristförlaget, 1996.
  • Dir 2010:78, En översyn av brottsmålsprocessen
  • Framtidens nämndemän, SOU 2002:61.
  • Hernandi, Alexandra: Rättsväsendet hotat efter SD-ökning bland nämndemän, Svenska Dagbladet, 22 september 2010.
  • Johansson, Morgan: Beatrice Ask måste porta rasistdomarna, debattartikel i Expressen, 9 mars 2011.
  • Motion 2011/12:Ju312, Ett minskat nämndemannainflytande.
  • Nämndemännens åldersstruktur, Sveriges domstolar (23/7 2010), Domstolsverkets webbplats www.domstol.se.
  • Regeringens proposition 2005/06: 180, Ett stärkt nämndemannainstitut.
Annons
Annons