Advokater viktiga för prejudikatsbildningen

Marianne Lundius är Högsta domstolens första kvinnliga ordförande. Därtill har hon också sin bakgrund i advokatbranschen, som delägare på den anrika advokatbyrån Lagerlöf & Leman. Vid sitt anförande på Advokatdagarna berättade hon bland annat att HD i dag har en historiskt sett ovanligt stor andel tidigare advokater bland ledamöterna. En fjärdedel, fyra av sexton justitieråd, har advokatbakgrund.

Blandningen av olika bakgrunder och kompetenser är en stor tillgång, ansåg Marianne Lundius.

– Blandningen av erfarenheter och kunskaper skapar dynamiska överläggningar och rättslig utveckling, sa Lundius, som hoppades att det nya utlysningsförfarandet skulle få fler med skiftande bakgrunder att söka justitierådstjänster.

Som justitieråd har Marianne Lundius och hennes kolleger ansvar för att skapa prejudikat inom sina rättsliga fält. Men även verksamma advokater kan bidra till prejudikatsbildningen, påpekade Marianne Lundius.

– Argumentationen inför dispensprövningen och när prövningstillstånd beviljats är av stort värde för prejudikatens utformning, sa Lundius.

För att ytterligare utveckla prejudikatsbildningen har HD tidigare träffat hovrätterna, advokater och andra aktörer för att få deras syn på HDs prejudikatbildning. Detta projekt fortsätter nu med tre civilrättsliga möten plus ett möte med rättsvetenskapsmän, berättade Marianne Lundius.

Efter Lundius talade Mats Melin, justitieråd och ordförande i Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, sedan januari i år. Han gav ett antal tips till advokaterna på vilka mål som kan vara aktuella för prövning i HFD. För att få till stånd en prövning ska det, för det första, finnas behov av rättslig vägledning på det aktuella området. För det andra bör målet vara ”rent”, så att den rättsfråga som ska prövas inte fördunklas av andra frågor. Det är också, för det tredje, en fördel om målet inte innehåller flera rättsfrågor, förklarade Melin.

Högsta förvaltningsdomstolen, eller Regeringsrätten som den hette då, slet i många år med stora ärendebalanser. Men det har förändrats, berättade Mats Melin.

– Numera har vi rimliga balanser och hyggliga genomströmningstider, sa han, och berättade om den genomgripande förändring som gjorts av hur ärenden bereds.

Bland annat ska mål som uppenbart inte kan få prövningstillstånd handläggas och avgöras snabbt. Mål omkring samma eller närliggande frågor slås ihop och handläggs gemensamt. Slutligen har domstolen också en del personal som är rörlig, och kan rycka in där det bäst behövs.

Precis som HD är Högsta förvaltningsdomstolens prejudikatsbildning beroende av skickliga advokater som driver rättsfrågor av intresse, konstaterade Mats Melin.

– Jag önskar att fler advokater var intresserade av förvaltningsrätt och kunde bistå enskilda i dessa ärenden. Det är i domstolens intresse, men också av intresse för enskilda, eftersom vi hanterar många frågor av avgörande betydelse för enskildas välfärd, sa Melin.