Upphovsrätten, pengarna och framtiden

Advokat Peter Danowsky konstaterade inledningsvis att upphovsrätten har två delar, en som ideell företeelse och en som rör pengar. Om inte upphovsrätten kläs i ekonomiska termer så är den på sitt sätt meningslös, menade han.

– För överblickbar framtid så kommer de upphovsrättsliga reglerna att väsentligen vara desamma. Men de upphovsrättsliga frågorna och tillämpningssituationerna är nya, sa Peter Danowsky som gjorde en historisk tillbakablick av hur upphovsrätten utvecklats och konstaterade att det redan på primitiv tid fanns upphovsrättsliga tankar.

Nu är vi mitt i en ny förändring, IT-revolutionen, vars konsekvenser inte går att riktigt överblicka men där utmaningarna för upphovsrätten är mycket stora. Den sanna innebörden av det som kommer att följa vet vi inte.

– För varje dag kommer det nya tekniska förutsättningar som utnyttjar upphovsrättsliga prestationer. Vi börjar skönja vissa mönster, sa han.

Vem som betalar är en viktig fråga i detta sammanhang, konstaterade Danowsky och berättade att medieföretagen slits mellan två trender:

– Samtidigt som allt fler tar del av tidningarnas nyheter och analyser så är allt färre beredda att betala för dem. Och än så länge har annonseringen på internet inte vägt upp för minskningen av den tryckta reklamen.

Med den tekniska utvecklingen förändras behovet av hur upphovsrätten ska regleras. Såväl kollektivavtal, anställningsavtal som uppdragsavtal påverkas av den pågående utvecklingen.

Kollektivavtalen på medieområdet kommer att bli mer samordnade än tidigare. Betydelsen av de enskildas anställningsavtal ökar med att distributionsformerna förändras. Är man på arbetsgivarsidan vill man ta höjd för att verksamheten kan förändras och kan komma att inrymma samarbetsformer som innebär att man måste förfoga över upphovsrätten. Nya bolagsformer kommer att kräva att man kan överlåta upphovsrätten. Anställningsavtalen är generellt sett för torftiga på det här området.

Med de pågående tekniska förändringarna med nya aktörer som telekombolagen behövs även nya betalningsmodeller. Skivbolagen höll allt för länge fast vid cd-skivan, konstaterade Peter Danowsky. Ett exempel hur man kan fortsätta att distribuera musik är Spotify. Även filmindustrin har brottats med liknande problem som skivbolagen. De har satsat på modernare biosalonger och tilläggstjänster.

Peter Danowsky avlutade sitt anförande med en framtidsspaning och hur olika aktörer ser på upphovsrätten. Han beskrev hur det bland akademikerna har funnits en stark tendens att vara på upphovsrättens sida. Men så är det inte längre.

– Det finns en öppning i den akademiska världen för att se annorlunda och friare på behovet av det upphovsrättsliga skyddet, sa han.

Politikerna tycker att upphovsrätten är besvärlig och vill helst hålla den borta från valrörelsen. Det får inte bli en politisk fråga, och det leder sannolikt till att det inte blir några stora politiska förändringar heller. Tendensen att arbeta för en friare syn på det upphovsrättsliga skyddet finns (se Piratpartiet). Samtidigt är det så att de flesta domar och alla direktiv på området är upphovsrättsvänliga. Hos institutionerna är respekten fortfarande stor för upphovsrätten.

– Till sist är det så att det är medieaktörerna själva som bestämmer upphovsrättens värde. Min bild är att som medieaktörerna agerar så är det inte någon tvekan om att de identifierar ett starkt behov av fortsatt upphovsrätt som en förutsättning för att det ska bli intäkter till dem, sa Peter Danowsky och fortsatte:

– Det betyder att så länge medieaktörerna själva respekterar varandras upphovsrätt och skapar affärsmodeller som understödjer intäkter som en följd av upphovsrätten så är det det som kommer att vara det bestående.