- Advokatdagarna
Samtyckeslag ingen lösning på sexualbrottens problem
Sexualbrotten har en speciell ställning inom straffrätten, både principiellt och bevismässigt. Men att lagstifta om krav på uttalat samtycke till sex löser inte problemen, ansåg hovrättspresidenten Fredrik Wersäll och advokaten Claes Borgström, som vid sitt seminarium resonerade om beviskrav och samtycke vid sexualbrott.
– Sexualbrotten skiljer sig från nästan all annan straffrätt. De objektiva handlingarna är ju i frivillig form både tillåtna och önskvärda. Det som gör det brottsligt är inställningen hos en av parterna, sa Fredrik Wersäll.
Förutom att åklagaren i sexualbrottsmål ofta måste föra bevisning om parternas mentala inställning, präglas bevisningen också ofta av brist på synliga skador och att det saknas vittnen, svårigheter som enligt Fredrik Wersäll påverkar rättsväsendets resultat på området.
Syftet med sexualbrottslagstiftningen är att värna parternas sexuella integritet och självbestämmande, konstaterade Wersäll och Borgström. Utifrån detta kan det tyckas helt naturligt att införa en samtyckesregel, som Sexualbrottsutredningen vill göra. Men varken Fredrik Wersäll eller Claes Borgström sade sig vara anhängare av förslaget.
– Om jag trodde att en samtyckesregel skulle minska antalet sexualbrott så vore jag den första att föreslå en sådan. Men jag tror inte att det fungerar, sa Claes Borgström.
I stället kan en samtyckesregel innebära att fokus hamnar allt mer på offrets, oftast kvinnans, beteende och huruvida den tilltalade hade anledning att tro att det fanns samtycke. Plötsligt kan det bli både relevant och nödvändigt att fråga om kvinnans tidigare sexuella vanor, ansåg Borgström.
– Problemet finns redan i dag, men med en samtyckesregel blir frågorna inte längre irrelevanta, eftersom de kan innebära att den tilltalade kan värja sig, konstaterade Claes Borgström.
Även Fredrik Wersäll ansåg att en ny samtyckesregel kan leda fel, så att målen kommer att handla om fel saker.
Vid seminariet diskuterades också beviskraven vid sexualbrott utifrån aktuella rättsfall. Enligt Borgström och Wersäll har de senaste domarna från HD och hovrätter gett vägledning bland annat i hur rätten ska göra trovärdighetsbedömningar och vilka beviskrav som ska ställas. Det diskuterades också vilka frågor som kan vara relevanta att ställa till målsäganden vid en rättegång.
