Så kan ekobrotten bekämpas effektivare

Lagmannen och den tidigare rikspolischefen Stefan Strömberg, som nyligen utrett EBM:s organisation, beskrev hur den ekonomiska brottsligheten har utvecklats och blivit mer avancerad. Som en följd av att brottsligheten förändras måste myndigheternas arbete mot den utvecklas. Strömberg konstaterade att när ekomålen blir stora blir de svåra rent logistiskt. Han efterlyste tydligare fokus i de här målen från åklagarens sida.

– Koncentrera målen och se till att det handlar om rätt saker, då får vi snabbare hantering. Alla lider av att det drar ut på tiden, sa Strömberg.

Han menade att på åklagar- och polissidan måste något göras så att man får in mer extern kompetens, från till exempel finansmarknadsområdet, som kan ge information om vad som händer och är på gång.

Martin Tidén, kammaråklagare vid EBM och tillträdande chef för den nya finansmarknadskammaren, menade att det finns olika delförklaringar till den negativa mediebilden av EBM. Det blir stora rubriker när EBM förlorar svåra mål. Men går domstolen på EBM:s linje är det inte lika spännande att skriva om. Det kan också vara så att en försvarare varit skicklig och lyckas få sin klient friad. Men han var även självkritisk.

– En del utredningar är mindre bra. På central nivå görs analyser om vad som gick fel, men även på operativ nivå. Sedan måste det finnas domar som ogillas i prestigemål. Det visar att systemet fungerar. Det är viktigt att dra lärdom och utveckla metoderna, sa Martin Tidén och tillade:

– Det ser lite annorlunda ut

i dag. EBM har förändrats avsevärt (till det bättre) under de senaste tio åren tycker jag.

Seminariets moderator advokat Tomas Nilsson konstaterade att EBM under senare år har haft svåra motgångar i stora och uppmärksammade mål.

– Som brottsmålsadvokat har man inte något emot frikännanden. Men de här stora målen har krävt kolossala resurser. Enskilda har fått schavottera och fått utstå lidande, sa han.

Tomas Nilsson, som har en omfattande erfarenhet av stora ekomål, ställde frågan om EBM:s interna organisation är den rätta. Viktiga beslut som att väcka åtal eller inte fattas av dem som operativt drivit utredningen.

– Systemet borde inte utesluta att man får olika prövningar under resans gång. Det skulle kunna leda till slutsatsen lättare att det här håller inte.

Nilsson sa att han inte imponerats av de utredningar i de mål han sett. I den muntliga bevisningen, förhören, med den misstänkte och med vittnen är det ofta påfallande dålig kvalitet.

– Jag är förvånad över att åklagarna inte tar tag i det här i större utsträckning. Det är dåligt strukturerade förhör. Det hoppar från det ena till det andra. Man har inte identifierat svårigheterna. Man borrar sig inte ner i detaljer. Man släpper frågeställningar. Ibland är det dialogförhör, men då blir det minsann inte bättre, sa Nilsson.

Martin Tidén sa sig dela Nilssons uppfattning och tillade att EBM arbetar med att utveckla sina metoder. Man satsar till exempel mycket på utbildning i förhörssituationer och att utveckla strukturen i förhörsprotokollen.

– Vi arbetar hårt med att ta det som är viktigt och det som är bra bevisning och låta domstolen pröva det, sa han.