Konsten att lyckas med resningsförfarande

Guntra Åhlund, som handlägger resningsärenden hos Riksåklagaren, konstaterade att resnings­ärenden oftast är komplicerade och att det är svårt att beviljas resning.

– En slutsats av den restriktiva praxisen är att Högsta domstolen ställer väldigt höga krav på den nya utredningen i förhållande till den tidigare framlagda, sa Guntra Åhlund som även tipsade om HD:s avgörande (Ö 2125-09, NJA 2010 s. 295) som handlar om Billy Butts senaste resningsansökan.

HD har här, enligt henne, på ett föredömligt sätt i korta punkter angett de allmänna förutsättningarna för resning. HD har också på ett mycket bra sätt angivit hur man ska pröva betydelsen av ”det nya”, nya omständigheter eller ny bevisning, i ärendet. HD konstaterar att den tidigare framlagda bevisningen i domstolen i princip inte ska omvärderas utan värderas och bedömas på det sätt som kommer till uttryck i domen. Vad resningsdomstolen ska göra i resningsärendet är att ställa sig frågan hur den nya utredningen skulle ha kunnat antas ha inverkat på bedömningen i de tidigare delarna.

Guntra Åhlund underströk att om advokaten vänder sig till riksåklagaren med en begäran om att förundersökningen ska återupptas ska man ha klart för sig att det är resningsreglerna som styr riksåklagaren. Åklagarmyndigheten kan inte ”fiska” och utreda igen vad som har hänt utan endast utreda den nya omständigheten eller det nya beviset. Sammanfattningsvis handlar det, enligt henne, om att skaffa ett underlag. Göra bedömningen: Är nyhetskravet uppfyllt? Skulle de nya uppgifterna kunna utgöra resningsgrund?

Advokat Johan Eriksson beskrev sin hatkärlek till resningar.

– Det är bland det roligaste man kan göra som advokat när man kan ringa till klienten och säga att det blir en ny rättegång. Sedan är det det värsta man kan tänka sig när man har lagt ner ett ohyggligt jobb och då förlora, sa han.

Johan uppmanade advokater att inte åta sig uppdrag om resning som en följd av att man blivit övertalad av klienten om att denne är oskyldig. Han underströk att det måste finnas nya omständigheter att arbeta med. Annars är risken att man efter hand börjar söka efter skäl till resning, och senare skäl för att bli av med resningsuppdraget.

– Det är viktigt att ha en metod för att göra klart för sin tänkta klient att man bara kan hjälpa till om det finns nya omständigheter. Det räcker inte med att en dom är svag. Jag tror att man ska undvika uppdragen där man letar upp de nya omständigheterna, samtidigt kan det finnas en fara att klienten gör det själv.

Ett tips från Eriksson är att be den som vill ha hjälp med resning att skriva ner exakt den nya bevisning som är resningsgrunden. Det brukar bli väldigt lite kvar, enligt honom.

Ett svårt problem med resningsförfaranden, som Eriksson sett, är att det ofta saknas pengar, och det krävs mycket stora insatser för att lyckas. Det tar tid att gå igenom förundersökning och domen noggrant. Sedan måste bevisläget analyseras och därefter ska den nya bevisningen fram. Sedan måste man framgångsrikt argumentera för sin resningsansökan.

Eriksson varnade för att ta hjälp av medier för att få framgång. Den massmediala bevakningen av ett resningsärende har inte varit till hjälp i praktiken för hans del. Han varnade även för att lämna in dåliga resningsansökningar eftersom domstolen riskerar att dränkas i merarbete och de dåliga riskerar att skymma de som är bra. Dessutom kan man göra människor väldigt illa när det går dåligt med en resningsansökan.