search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Goda effekter visar forskning

Medling ger goda effekter för brottsoffren. Forskningen tyder också på att medling kan minska återfallen i brott – åtminstone för vissa gärningsmän under vissa omständigheter.

Det är svårt att exakt säga hur medling vid brott påverkar brottsoffer och gärningsmän, eftersom forskningen om medling ännu är ganska ofullständigt. I Sverige finns inga större studier alls. Forskningsresultat från andra länder är svåra att överföra eftersom medling bedrivs på många olika sätt, och resultaten dessutom förmodligen påverkas av olika rättssystem och kulturella kontexter. Som i all forskning om mänskligt handlande är det dessutom omöjligt att säga vilka personer som hade ändrat sitt beteende även utan den insats man vill studera.

För brottsoffrens del är forskningsresultaten ändå ganska entydiga. Att medverka i medling hjälper brottsoffer på flera olika sätt. Minskat hämndbegär gentemot förövaren och mindre oro och ilska var några av effekterna av medlingen. En stor internationell studie kunde till och med visa att medlingen minskat förekomsten av posttraumatiskt stressyndrom, PTS, hos brottsoffer, särskilt hos kvinnor.

Effekterna på gärningsmännen är betydligt svårare att fastslå. Medan vissa studier visar på ökat välmående, bättre integration i samhället och minskad återfallsfrekvens tycks andra snarare visa att de som medlat återfaller oftare i brott än andra. En inte allt för klargörande sammanfattning kan bli att medling fungerar för vissa gärningsmän, under vissa omständigheter, som begått vissa brott.

Den stora internationella studien, som omfattade USA, England och Australien, kom ändå fram till att medling har i huvudsak positiva effekter på gärningsmännen. Effekten – i form av att färre återföll i brott – var bäst för de personer som hade flera brott bakom sig, och bättre för förövare till våldsbrott än för dem som begått egendomsbrott som stöld. En grupp i studien gick dock helt emot strömmen. Det var australiska urinvånare, aboriginer. För dem fick medling en omvänd effekt, så att de faktiskt begick fler brott efter medlingen än kontrollgruppen som inte medlat. Resultatet är svårt att förklara, men visar enligt forskarna bakom studien att komplexa kulturella och sociala mönster spelar in i medlingen.

En svensk forskare, fil. lic. Staffan Sehlin, har studerat hur medling påverkar återfallsfrekvensen hos gärningsmän till brott. Sehlins studie av medling i Hudiksvall och Örnsköldsvik visade på betydligt färre återfall i brott bland de personer som medlat än i kontrollgruppen. Allra bäst var effekten för personer som begått brott mot person, exempelvis misshandel. Men även de som snattat eller stulit klarade sig bättre efter medlingen.

Brottsförebyggande rådet, Brå, har i två ganska små studier frågat gärningsmän och brottsoffer hur de upplevt medlingen. Studierna tyder på att medlingen i vissa fall minskade brottsoffrens rädsla för att bli utsatta för nya brott. Medlingen tycks för gärningsmännen ha gett vissa insikter om vad deras handlingar fört med sig för offren. Effekten var större för personer som gjort sig skyldiga till brott mot privatpersoner än för dem som exempelvis snattat i en butik.

Annons
Annons