search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

De unga advokaterna och krocken med byråverkligheten

Dagens unga advokater och biträdande jurister och advokatbyrårena möts inte i de ömsesidiga förväntningarna på varandra. Trendspanaren och vd:n Ida Hult har förklaringen och kanske även en del av lösningen.

Enligt Ida Hult, som var en av föreläsarna på årets Rakelkonferens, delar advokatbyråer samma utmaningar och problem som andra företag inom konsultbranschen, till exempel revisionsbyråer.

Kännetecknande för advokatyrket är att det har en synlig status med en viss sorts kläder och en viss sorts utrustning. Man får det även genom att vara efterfrågad och att man arbetar mycket. Klienterna är ofta spännande. Arbetet innebär inte sällan mycket resor.

–Samtidigt är det ett gammalt klassiskt statusyrke vilket inte är att förringa!, tillägger Ida Hult.

De som söker sig till advokatyrket är, enligt Ida Hult, två huvudgrupper: dels traditionella maktspelare, dels världsförbättrare.

Maktspelarna är typiska tävlingsmänniskor. De gillar synliga belöningar, som titlar och höga löner, och de har en tydlig strävan uppåt i karriären. Världsförbättrarna eller idealisterna drivs av en vilja att göra det goda för samhället. Det är inte ovanligt att en världsförbättrare med tiden blir en maktspelare, som en följd av att personen upptäckt hur fascinerande det är med maktspel.

–Det problematiska är att advokatyrket lockar klassiska statusmänniskor. Dessa ska in i ett system som är starkt hierarkiskt och där det krävs många hundår innan belöningen kommer, säger Ida Hult och tillägger att detta faktum tillsammans med den otålighet och krav på uppmärksamhet, som vi har i dag, skapar ett spänningsförhållande mellan förväntningar och den faktiska verkligheten.

– Det ser man på många advokatbyråer. Unga som har varit på en byrå i fem dagar och sedan vill komma med sina synpunkter. Detta gap är det få företag som överbryggar eller branscher, om än någon, som klarar.

I advokatbranschen blir det extra svårt eftersom det är förutbestämt vad man har behörighet och befogenhet att göra i de olika stegen i karriären, från biträdande jurist till delägare. Man premieras för idog leverans som ung och för affärsförståelsen som senior.

– Man vill in och spela det där maktspelet, så blir man varse att det får man göra om tio år. Det är inte tillräckligt belönande, och i dag finns det en utbredd uppfattning att lyckan ligger i nuet. Man ska arbeta med sin passion. Då är det många som efter några år upplever att de får inte utlopp för vad de vill och då tappar de drivet.

Är advokatyrket i otakt med tiden?

– Jag tror att det är problematiskt för den här typen av organisationer när vi går mot en tid där vi är otåligare och har krav på mer transparens, säger hon och fortsätter:

– Förutom krav på snabb belöning, uppmärksamhet, stor frihetsgrad så vill man även ha balans i livet. Hela konsultbranschen möter detta problem.

Hur kan då advokatbyråerna möta de ungas förväntningar?

– De här människorna går igång på känslor och återkoppling/feedback. Tydliggör att även uppdrag som har låg status på byrån också är viktiga. Ta även diskussionen om hur man kan lyckas förena framgång med familjeliv. Lyft upp frågan och avdramatisera den.

Men även klienterna förändras. När Ida Hult efterfrågade jurist- och revisionstjänster ville hon, om det var fråga om en manlig jurist, ha någon som varit pappaledig.

– Har man varit pappaledig i de här branscherna så har man stått på sig och visat integritet! Och jag vill ju ha en advokat som vågar stå på sig. Sedan är det för mig ett tecken på att personen kan agera på ett mänskligt sätt, och det kan man oftast om man varit pappaledig, förtydligar hon.

Enlig Ida Hult har de unga, under 30 år, matats med att man ska sträva efter framgång i yrket, ha en familj, ett vackert hem och balans i livet.

De unga vuxna har dessutom sett sina två förvärvsarbetande föräldrar slita ut sig och vill därför undvika det.

– Balans i livet handlar om den där kaosartade känslan av att: ”Ska det inte vara mer eller bättre än så här vad är då meningen med livet?” Det handlar om ett stort rop på hjälp. Det är klart att det inte går att ha en perfekt kropp, en perfekt partner, perfekta barn, ett perfekt hem, ett perfekt jobb, ett perfekt allt!, säger hon och tillägger:

– Kvinnor drabbas extra eftersom kvinnor har högre ambitioner på alla områden visar alla undersökningar. Ut­över att man ska klara allt så ska man ha balans i livet! Ytterligare en sak att bocka av från ”att-göra-listan”.

Ida Hult irriterades än mer när balans-i-livet-mantrat fick sällskap av begreppet om ”livspusslet som ska gå ihop”.Har man alla bitarna kan man alltid få pusslet att gå ihop, och det är upp till dig själv att lägga det.

Ida ser mer livet som ett Alfapetspel. Man får spela med de brickor man har.

–Men det finns inte någon känsla av att det här går ut, att det går att få alla bitarna på plats. Livet handlar om kompromisser, förtydligar hon.

Balans i livet handlar om att hitta de små stunderna av lycka i vardagen, då man stannar upp och äter en glass, eller spelar korpfotboll. Sedan måste man inse att inte någon annan heller har balans i livet.

–Sluta ha dåligt samvete! Smit ifrån ibland, fyll på med bra saker som du tycker om, uppmanar Ida Hult och brister ut i ett stort skratt.

Kort om Ida Hult
Läser just nu: Den röda grevinnan, Norrtullsligan och Liquidated: An Ethnography of Wall Street
Favoritcitat: ”If I had asked people what they wanted, they would have said faster horses.”Henry Ford
Bakgrund/utbildning: Etnolog och journalist.
Smultronställe: Johannes kyrkogård och Det heliga köket (Regeringsgatan 84)

Trendethnography
Ida Hult vd och grundare till företaget Trendethnography. Företagets idé är att leverera framgång ur verkliga insikter, genom fältstudier. Det är nämligen skillnad på vad människor säger och vad de gör. En stor del av trendspanarbranschen är inriktad på att ta reda på vad folk säger. Men det är inte samma sak som de gör, betonar Ida Hult.

Annons
Annons
Annons