search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Notiser

EBM omorganiseras efter konsultkritik
Ekobrottsmyndigheten, EBM, ska organiseras om. Beslutet kommer efter att hård kritik riktats mot myndigheten i två olika konsultrapporter. Enligt den ena rapporten, som granskat arbetet med ekobrottsmål, har EBM:s nationella ekobrottskammare ”uppenbara brister i styrning, kompetens och arbetsprocesser”, särskilt i arbetet med insiderbrott. Enligt EMB:s generaldirektör ska den nationella ekobrottskammaren nu ersättas med en ny Finansmarknadskammare. Arbetet vid den nya kammaren ska bland annat präglas av resursprioritering, metodutveckling och proaktivitet, uppger myndigheten på sin webbplats.

Initiativet till de båda granskningarna togs av EBM:s generaldirektör Eva Håkansson Fröjelin efter att myndigheten förlorat flera stora finansmarknadsmål.

Ekobrottsmyndigheten kan få nationellt ansvar
Den särskilde utredaren, lagmannen Stefan Strömberg, föreslår att Ekobrottsmyndigheten ska tilldelas ett nationellt ansvar för alla brottstyper som myndigheten handlägger. Utredningen, SOU 2011:47 En samlad ekobrottsbekämpning, föreslår också att förordningen (1997:899) om myndighetssamverkan mot ekonomisk brottslighet ska upphöra att gälla.

Enligt utredaren finns det skäl att anta att bekämpningen av ekonomisk brottslighet skulle bli mer effektiv och rättssäker om Ekobrottsmyndigheten skulle få ett nationellt ansvar. Organisationsförändringen föreslås genomföras till den 1 januari 2012.

Utbildning ska ge bättre bemötande
Regeringen satsar nu åtta miljoner kronor på fortsatt utbildning för att förbättra bemötandet av sexualbrottssoffer. Det är Brottsoffermyndigheten som under tre år ska utbilda poliser, åklagare, domare och advokater. Brottsoffermyndigheten ska också kartlägga hur utbildningsbehovet ser ut och vilka fortsatta behov som finns efter den treåriga satsningen.

Brottsoffermyndigheten ska redovisa sitt uppdrag senast den 15 juni 2014.

Arbetet mot bidragsbrott är inte effektivt
Utredningar om bidragsbrott tar för lång tid och många av dem läggs helt enkelt ned, visar Riksrevisionens granskning. Myndigheternas arbete har enligt Riksrevisionen inte blivit effektivare sedan den nya bidragsbrottslagen infördes år 2007. Bristerna finns inom hela kedjan som utreder brotten, från polisanmälan till utredningarna.

Riksrevisionen: Vad blev det av de misstänkta bidragsbrotten? (RiR 2011:20)

Incitamentsprogram allt vanligare igen
På en tredjedel av vårens bolagsstämmor i svenska börsbolag beslutade aktieägarna om nya incitamentsprogram för bolagsledningarna. Andelen nya program är nu tillbaka på samma nivå som 2008, före finanskrisen. Det visar revisionsföretaget KPMG:s årliga studie av bolagens incitamentsprogram.

Fler anmäler relationsvåld
Antalet anmälningar om misshandel mot kvinna i nära relation ökade med 15 procent från 2007 till 2010. Antalet anmälningar som redovisats till åklagare ökade under samma period med nästan 20 procent. Enligt polisen beror det på en kombination av polisens satsning på dessa brott och allmänhetens minskade tolerans för våldsbrott. Enligt Rikspolisstyrelsen visar statistiken långsiktigt över flera år en kontinuerlig ökning.

Barnkonventionen bör bli svensk lag
Socialtjänsten har inte rättsliga förutsättningar att skydda barn från brott och missförhållanden i hemmet. Det fastslår juristen Pernilla Leviner i en ny avhandling från Stockholms universitet. Enligt Leviner är nuvarande reglering för att skydda barn otydlig och i viss mån motstridig, vilket gör tillämpningen osäker. För att förbättra situationen föreslår Pernilla Leviner bland annat att barnkonventionen införlivas i svensk rätt. Hon anser också att barn i ökad utsträckning bör företrädas av oberoende juridiska biträden redan under utredningen.

Pernilla Leviner (2011) Rättsliga dilemman i socialtjänstens barnskyddsarbete

Nationell specialenhet mot korruptionsbrott
Regeringen beslöt i maj att ge Rikspolisstyrelsen ett nationellt ansvar för korruptionsbrott. En specialenhet ska inrättas vid Rikskriminalpolisen. Inledningsvis anställs 30 personer. Specialenheten ska vara i gång den 1 september 2011. Den ska leda spaning och utredning som gäller mutbrott och bestickning, och anknutna brott.

Så kan riksdagens kontroll förbättras
Små justeringar i det nuvarande regelverket kan öka riksdagens kontroll över regeringen. Det visar juristen Patrik Bremdal i en avhandling framlagd vid Uppsala universitet. Enligt Bremdal är information om hur regeringen använder sin makt den allra viktigaste resursen vid granskning. För att underlätta för medborgarna bör så mycket som möjligt av informationen också offentliggöras på riksdagens hemsida, anser Patrik Bremdal, som också föreslår en rad andra förändringar av riksdagens arbetssätt för att underlätta granskningen.

Ny cookielag den 1 juli
Den 1 juli ändras lagen om elektronisk information. Det blir då otillåtet att på en webbplats använda så kallade cookies, filer som registrerar besökarens beteende bland annat för att minnas vilka inställningar en viss användare valt, om inte varje användare lämnat samtycke till cookies. I dag räcker det att det finns information om att cookies används på en webbplats, och om hur användarna kan välja att inte tillåta cookies.

Fler domslut under 2010
Under 2010 fattades totalt 138 000 lagföringsbeslut, vilket är en minskning med två procent jämfört med året innan. Däremot ökade antalet domslut med fyra procent. Antalet ligger därmed på den högsta nivån på tio år med 74 500 domslut. Framför allt ökade domsluten för brott mot trafikförordningen, för snatteri och ringa narkotikabrott. Det visar ny statistik över lagföringar som Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterat.

Statistiken går att ladda ner på www.bra.se

Samarbete kan skapa maktstrid
Samverkan är ett positivt ord, och samarbete mellan myndigheter förutsätts ofta skapa ökad effektivitet, ökad kvalitet och besparingar. Men myndighetssamarbete kan också ge mindre goda följder, bland annat i form av maktstrider. Det visar rättssociologen Susanna Johansson i en nyutkommen avhandling. Johansson har studerat de så kallade barnahusen, där bland annat polis, åklagare och socialtjänst samverkar. Enligt Susanna Johansson präglas myndigheternas arbete av två helt olika synsätt, där polis och åklagare fokuserar på att ta reda på vad som hänt, medan socialtjänsten arbetar framåtriktat. Johansson konstaterar att i barnahusen drar som regel polisens och åklagarens synsätt det längsta strået, och det straffrättsliga perspektivet får företräde framför det sociala.

Johansson, Susanna (2011) Rätt, makt och institutionell förändring. En kritisk analys av myndigheters samverkan i barnahus

Annons
Annons
Annons