search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Europadomstolen värnar pressfriheten

Europakonventionen kräver inte att medierna ska underrätta personer om artiklar innan de publiceras.

I en ny dom kommer Europadomstolen fram till att pressfriheten går före skyddet för privatlivet enligt Europakonventionen.

Max Mosley var tidigare ordförande i Internationella Bilsportsförbundet. Tidningen News of the World publicerade 2008 artiklar om Mosleys kontakter med prostituerade. Tidningen publicerade bilder som visade Mosley när han träffade prostituerade. På tidningens webbplats visades också en smygfilmad videoupptagning.

Mosley anmälde Storbritannien för att ha brustit i sina positiva förpliktelser att skydda hans rätt till skydd för privatlivet. Han hävdade att Storbritannien borde ha stiftat lag om en skyldighet för medier att förvarna personer inför publiceringar av artiklar som rör deras privatliv.

Men Europadomstolen avvisade Mosleys anmälan. Domstolen kom i sin dom den 10 maj fram till att Europakonventionens artikel 8 inte kräver att konventionsstaterna stiftar sådana lagar. Domstolen beaktade att artikel 10 i Europakonventionen ger ett begränsat utrymme för att inskränka pressfriheten för material som bidrar till debatten om ämnen av allmänt intresse. Särskilt nämnde domstolen risken för självcensur i medierna om sådana regler skulle införas och att det är högst tveksamt om regler om förvarningar skulle få någon effekt. Mosley hade inte heller kunnat nämna något rättssystem där det krävs förvarning före publicering.

Domstolen kritiserade ändå tidningen News of the Worlds uppförande hårt – särskilt att tidningen gjorde bilder och videomaterial tillgängliga via internet. Domstolen noterar särskilt att en parlamentskommitté har rekommenderat att en regel ska läggas till i de brittiska mediernas egna pressetiska regler. Regeln skulle kräva att journalister normalt ska underrätta personer som förekommer i artiklar före publicering, med undantag för fall då allmänintresset motiverar något annat.

Per Hultengård, chefsjurist på Tidningsutgivarna, tror inte att avgörandet har några direkta konsekvenser för Sverige. Men Tidningsutgivarna är bekymrade över utvecklingen i Europadomstolen med den förskjutning mellan Europakonventionens artikel 8 och artikel 10, som visar sig till exempel i Caroline von Hannover-domen från 2004.

– Yttrandefriheten står inte lika stark som tidigare i Europadomstolen, säger Per Hultengård.

Per Hultengård reagerar också på att en parlamentarisk kommitté har haft synpunkter på innehållet i det brittiska pressetiska regelverket.

– Det vore främmande för svenska förhållanden att stat eller domstol dikterar vad som skulle stå i pressetiska regler. I Sverige har vi ett renodlat självregleringssystem som är helt oberoende av staten.

Annons
Annons
Annons