search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Arbetsgivare efterlyser mer praktisk övning

Ungefär en femtedel av de nyexaminerade juristerna börjar sin yrkesbana vid advokatbyråer. Det gör advokatbyråerna till den näst största branschen för nya jurister.

De nyutbildade juristerna har goda juridiska kunskaper, men vet väldigt litet om den praktiska vardagen på en advokatbyrå, anser advokatbyråer. Och åsikterna får stöd i en stor undersökning.

Dåvarande styrelseordföranden i Advokatfirman Lindahl, Anna Romell Stenmark, tröttnade på klagomålen. År 2006 drog hon igång projektet Kvinnlig styrelsekompetens, med målet att visa att det visst fanns kompetenta kvinnor att välja på.

Advokatbyrån Mannheimer Swartling är landets största arbetsgivare för advokater och biträdande jurister, och anställer mellan 40 och 70 biträdande jurister om året. Majoriteten av dem kommer direkt från universiteten.

– Vi behöver unga jurister. Det är inte nödvändigt med erfarenhet av juridiskt arbete, det får de här hos oss. Det är ofta lämpligt att anställa unga jurister direkt efter utbildningen, säger Erica Wiking Häger, delägare och styrelseledamot vid Mannheimer Swartling.

Mannheimer Swartling började ganska tidigt anställa nyutbildade jurister. De nya juristerna har sina fördelar, men de ställer också krav på byrån, konstaterar Wiking Häger.

– Det ger oss möjlighet att redan från början vara med och forma den unge juristen. Samtidigt ställer det krav på handledning och resurser hos oss. Vi har till exempel ett omfattande utbildningsprogram med yrkesteknik i fokus som alla genomgår, säger Erica Wiking Häger.

Även Setterwalls advokatbyrå anställer varje år flera nyexaminerade. Enligt Åsa Erlandsson, managing partner på Setterwalls i Stockholm, är det framför allt den hårda konkurrensen om de bästa juristerna som gör att man tar in helt nyutbildade.

Goda teorikunskaper
Det är många som slåss om juristerna efter utbildningen, i alla fall om dem som har de högsta betygen. Undersökningar av Jusek visar att en hel del studenter faktisk erbjuds arbete innan de ens avslutat sin utbildning. Erica Wiking Häger bekräftar att det händer att hennes byrå erbjuder studenter anställning, men att de ska ta ut sin examen innan de tillträder.

Men vad kan då de nyexaminerade juristerna? Mycket teori, men betydligt mindre praktisk hantverk, konstaterar advokaterna.

– De har en ganska god juridisk metod. Det är nog vad man huvudsakligen lär sig på juristutbildning. Sedan har de fräsch, uppdaterad kunskap, men det är inga djupare kunskaper, säger Åsa Erlandsson.

Skrivande och muntlig framställning är två områden där både Åsa Erlandsson och Erica Wiking Häger tycker att de nya juristerna behöver stärkas.

Hösten 2009 genomförde företaget Exquiro på uppdrag av landets juristprogram en undersökning om arbetsgivarnas syn på nyutbildade jurister från juristprogrammet. Enkäten gick bland annat till advokatbyråer.

110 byråer besvarade frågorna. Och det visar sig att de i ganska stor utsträckning är nöjda med de nya juristernas juridiska kunskaper. 72 procent av advokatbyråerna anser att de är tillräckliga. 60 procent tycker att juristerna har tillräcklig förmåga till självständigt arbete, 57 procent att de kan samarbeta med andra och 55 procent att de behärskar juridisk argumentation tillräckligt bra.

Minst nöjda är advokatbyråerna just med juristernas förmåga till skriftlig och muntlig framställning. 47 procent anser att juristernas förmåga inom skriftlig framställning är för dålig, och 55 procent är missnöjda med kompetensen inom muntlig framställning. Ungefär samma mönster upprepar sig också för arbetsgivargruppen som helhet, men advokatbyråerna är generellt mer nöjda med juristernas förmågor än hela gruppen.

Skrivande kräver arbete
Tingsmeriteringen var tidigare ett närmast obligatoriskt inslag för blivande advokater. I dag ser verkligheten annorlunda ut. Orsaken är dels att en allt mindre del, i dag ungefär 30 procent, av de växande juristkullarna får notarietjänster, dels den hårda konkurrensen om de bästa juristerna.

– Om vi fick välja skulle vi nog egentligen bara välja tingsmeriterade. Men det är inte så lätt, för man vill ju inte heller tappa talangerna, säger Åsa Erlandsson, samtidigt som hon understryker att Setterwalls inte anställer någon som inte har meriter att sitta ting om sådant önskemål senare skulle uppstå

Åsa Erlandsson ser tingsmeriteringen som en slags förlängning av juristlinjen, en förlängning som kan ge träning i praktiska färdigheter. Och Erica Wiking Häger konstaterar att notarietiden ger en välkommen träning i att skriva som en jurist.

– Skrivandet är något vi får arbeta med. Det gäller att få rätt ”advokatstuk” på det hela, så att det blir begripligt, konkret och handlingsorienterat för en klient, säger hon, och påpekar att juriststudenterna tycks få väldigt lite återkopplingar på sitt skrivande under utbildningen.

För Setterwalls har det inneburit en omställning att börja ta in alldeles gröna jurister. Inte minst som många av de nyutbildade inte har någon större arbetslivserfarenhet över huvud taget.

– De har väldigt lite insikt i vad det egentligen betyder att jobba på en advokatbyrå. Utbildningen verkar inte erbjuda några större kontakter med yrkeslivet. Givetvis ställer det andra krav på oss och vi arbetar därför på ett annat sätt med handledning och utbildning i dag, konstaterar Åsa Erlandsson.

Också på Mannheimer Swartling är det i dag många nya jurister som får sin allra första riktiga anställning. Och även om byrån i stort sett är mycket nöjd med sina nyexaminerade jurister uppmuntras dessa ändå att lämna hemmahamnen för en tid just för att sitta ting eller skaffa sig andra erfarenheter, till exempel genom utlandspraktik.

– Vi tror att om man ska vara en bra rådgivare är det bra att ha lite vidare referensramar än bara den egna advokatbyrån, förklarar Wiking Häger.

Betygen viktigt urvalskriterium
Affärsadvokat är fortfarande en drömkarriär för många studenter på juristprogrammet, och det finns gott om sökande till varje tjänst som biträdande jurist på de båda advokatbyråerna, liksom till Setterwalls traineeutbildning. Hur gör man för att hitta de bästa kandidaterna?

– Betygen är viktiga, men kanske främst för att vi har så många att välja mellan. Om vi endast tar dem med bäst betyg har vi ändå en stor grupp att välja från. Sedan är det också viktigt att det känns rätt, att vi får in personer med rätt personlighet, förklarar Åsa Erlandsson.

Att ha ”rätt personlighet” kan handla om många olika saker. Att man passar in på byrån och har en positiv inställning till arbetet till exempel. Förmågan att tänka affärsmässigt är en annan uppskattad egenskap på Setterwalls.

Också Mannheimer Swartling gör sin första gallring utifrån betygen.

– Vi kan ju verkligen välja bland dem som har de bästa betygen. Sedan är det ju kanske inte alltid som betygen i praktiken visar vilka som är de bästa advokatämnena, utan det måste vara en kombination av personliga egenskaper och betyg, säger Erica Wiking Häger.

Erica Wiking Hägers och Åsa Erlandssons metod för att hitta rätt biträdande jurister tycks vara ganska vanlig på advokatbyråerna. Enligt universitetens undersökning om nyutbildade jurister på arbetsplatserna är betygen den näst viktigaste faktorn när advokatbyråer anställer nyutbildade. Allra viktigast är det faktum att den sökande har en juridisk utbildning, och på tredje plats kommer den sökandes sociala kompetens.

Advokatbyråerna har uppenbarligen gott om sökande att välja mellan till sina tjänster. Samtidigt beskriver både Erica Wiking Häger och Åsa Erlandsson en situation med hård konkurrens om de allra bästa studenterna. För att hitta dessa lägger Mannheimer Swartling och Setterwalls, liksom många av de stora advokatbyråerna, mycket resurser på att träffa studenter, både vid universiteten och vid egna arrangemang.

– Vi försöker ha så mycket kontakter som vi bara kan. Det är allt från arbetsmarknadsdagar till mer specialriktade åtgärder av olika slag, att man bjuder in några på något arrangemang, och deltagande i olika mentorprogram, berättar Åsa Erlandsson.

Genom studentkontakterna får byråerna möjlighet att följa unga jurister under en längre tid och skaffa sig en bredare bild av dem som sedan söker jobb hos dem. Men de kan också presentera sig själva i en miljö där det finns en hel del uppfattningar om affärsjuridiska advokatbyråer.

– Studenterna har en väldigt skev bild av vad det innebär att vara biträdande jurist och arbeta på advokatbyrå. Uppfattningen är att man sitter i datarum dygnet runt och aldrig ser ljuset, konstaterar Erica Wiking Häger, och fortsätter:

– Vi tycker det är viktigt att slå hål på myterna. Det är klart att det kan vara hårt arbete, men det är ju inte bara det, utan en ganska human arbetsplats också. En väldigt rolig arbetsplats.

Coolare inställning
En klarare bild av vad det innebär att arbeta på advokatbyrå, är alltså en av de saker som Åsa Erlandsson och Erica Wiking Häger önskar att juristprogrammet kunde ge. Men de har också andra önskemål.

– Jag skulle vilja att de fick en lite mer praktisk angreppsvinkel på saker och ting. Dessutom skulle jag vilja att de fick mer undervisning i att tala och argumentera, det som i USA kallas för ”speech”, säger Åsa Erlandsson, som konstaterar att utbildningen ändå gått åt rätt håll och blivit mer praktisk än när hon studerade.

Erica Wiking Häger har samma uppfattning. Men hon önskar också ett lite annat perspektiv på utbildningen.

– Det vore bra om man i viss mån kunde släppa lite av domstolsfokuset och emellanåt låta studenterna inta partsombudsrollen. Som advokat är det ju intressant, att få studenterna att tänka mer i de banorna, säger hon.

Under en studieperiod vid Harvard i USA fick hon pröva på denna form av undervisning.

– I Sverige är det väldigt inriktat på att komma fram till svaret – hur skulle domstolen döma? Vid amerikanska law schools tränas studenterna mycket mer i argumentation. Hur man bygger upp en argumentation och hur man lägger fram sina argument för den ena sidan. Man har hela tiden fokus på att företräda den ena parten, förklarar Wiking Häger.

Hon har också en helt annan önskan, som mer handlar om studenternas inställning under studietiden.

– Att de kunde vara lite coolare under utbildningen och inte oroa sig så mycket! Oron försämrar förstås studieupplevelsen som sådan, men jag tror att den också kan försämra resultaten. Jag önskar dem en lite mer avslappnad inställning, och att de inte skulle lyssna så mycket till alla falska rykten som sprids framförallt om advokatbyråer. I stället borde de passa på att prata med jurister de träffar i olika sammanhang, om hur det verkligen är att arbeta som advokat, säger Erica Wiking Häger.

Annons
Annons