search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Samfundsfrågor

Aktuella avhandlingar

Åklagaren som grindvakt: en rättsvetenskaplig studie av åklagarens befogenheter vid utredning och åtal av brott, Lena Landström, Umeå universitet
Avhandlingen behandlar de allmänna åklagarnas betydelse för vilka misstänkta brott som utreds, åtalas och prövas i domstol och vilka som sorteras bort eller avslutas på annat sätt, exempelvis genom att förundersökningen läggs ned.

Syftet är att undersöka åklagarnas rättsliga befogenheter och vilket inflytande de har samt hur deras inflytande har ändrats över tid, från rättegångsbalkens ikraftträdande år 1948 fram till 2011 års ingång. Jämförelser görs också med åklagarens uppgifter och befogenheter i den engelska och i den norska processen.


Ett brott – två processer: medling vid brott och unga lagöverträdare i straffprocessen, Linda Marklund, Uppsala universitet

Kommunerna är enligt lag skyldiga att tillhandahålla medling mellan brottsoffer och unga gärningsmän, ett frivilligt möte mellan de båda parterna där man tillsammans med en medlare talar om brottshändelsen och konsekvenserna av denna. Undersökningen visar att medlingsverksamheten ser mycket olika ut över hela landet, vissa kommuner har väl fungerande verksamhet medan andra kommuner knappt har någon verksamhet alls. Den svenska medlingsverksamheten behöver mer stöd och utbildning på alla nivåer och det finns ett behov av mer väldefinierade regler och riktlinjer.


 Rättsliga dilemman i socialtjänstens barnskyddsarbete, Pernilla Leviner, Jure

Avhandlingen analyserar socialtjänstens barnskyddsansvar, där både rättslig reglering och praktisk tillämpning granskas. Pernilla Leviner hävdar att socialtjänsten inte har de rättsliga förutsättningarna för att skydda barn från missförhållanden i hemmet. Det finns oklarheter och luckor i den rättsliga regleringen och brister i socialtjänstens faktiska tillämpning. Hon föreslår en rad åtgärder i syfte att stärka barns rätt och rättsliga ställning, däribland att barnkonventionen införlivas i svensk rätt.


Riksdagens kontroll av regeringsmakten, Patrik Bremdal, Uppsala universitet

En av riksdagens uppgifter är att kontrollera hur regering och myndigheter sköter sitt arbete. Riksdagsledamöterna har en rad verktyg till sitt förfogande för att kontrollera och utkräva ansvar av regeringen. Det regelsystem som är basen för riksdagens kontrollmakt och ämnet för denna avhandling utgörs främst av interpellationer och frågor, konstitutionsutskottets granskning och misstroendeförklaring. Vissa jämförelser görs med andra länder. Avslutningsvis diskuterar författaren olika förslag till förändringar i syfte att göra regelverket tydligare och mer effektivt.

Annons
Annons
Annons