search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Notiser

Enhetligare arbetssätt vid inbrott efterlyses
Rikspolisstyrelsen har genomfört en inspektion av polismyndigheternas hantering av ärenden om inbrott med särskild inriktning på bostadsinbrott. Bakgrunden är bland annat de svårigheter som finns att klara upp bostadsinbrott.

Rapporten från inspektionen efterlyser ett enhetligare arbetssätt mellan polismyndigheterna för att öka uppklaringen. Inspektionsgruppen anser också att särskilda satsningar bör göras vid respektive polismyndighet när det gäller arbetet med tillgreppsbrott. Inspektionsgruppen vill dessutom se ökade spåranalyser från brottsplatser, aktiv godsspaning vid varje polismyndighet samt fler resurser.

Polismyndigheternas arbete med tillgrepp genom inbrott med särskild inriktning på bostadsinbrott. Inspektionsrapport 2011:1

Det dödliga våldet har minskat starkt
Morden har minskat med omkring 25 procent de senaste tjugo åren. Minskningen gäller framför allt de alkoholrelaterade fallen. Det dödliga våldet mot barn har också minskat. Däremot har antalet mord och dråp med koppling till kriminella konflikter ökat. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå.

I början av 1990-talet upplevde Sverige toppen på en ökning av det dödliga våldet som pågått sedan 1950-talet. Men sedan dess har ökningen inte bara avstannat – det går till och med att se en tydlig minskning. Det säger Sven Granath, utredare på Brå. Även det dödliga våldet mot barn har minskat med hälften eller 4–5 fall per år.

En delförklaring till minskningen av det dödliga våldet kan vara att akutsjukvården nu räddar fler svårt skadade än tidigare till livet. Antalet fall av dödligt våld brukar ligga runt 90–100 offer per år i Sverige.

Det dödliga våldets utveckling (Brå-rapport 2011:5)

Synnerligen ömmande omständigheter kartlagt
Undantagsregeln om synnerligen ömmande omständigheter tillämpas i stort sett som lagstiftaren avsett av Migrationsverket och migrationsdomstolarna. Det konstaterar utredaren hovrättsrådet Eva Lönqvist, som den andra maj överlämnade sin kartläggning till regeringen.

Kartläggning omfattar tillämpningen av undantagsbestämmelsen om synnerligen ömmande omständigheter som grund för uppehållstillstånd (5 kap. 6 § utlänningslagen) hos Migrationsverket och migrationsdomstolarna samt vägledande domar av Migrations­överdomstolen.

(Ds 2011:14)

Gillberg får ny prövning i Europadomstolen
Europadomstolen ska ta upp professor Christopher Gillbergs anmälan mot Sverige till ny prövning. Domstolen har beslutat att hänskjuta målet till avgörande av domstolen i stor sammansättning, det vill säga med 17 domare.

I november 2010 kom en oenig kammare i domstolen fram till att Sverige inte brutit mot Europakonventionen som Gillberg påstod. Gillberg dömdes av svenska domstolar för tjänstefel för att han i strid med domstolsbeslut hade vägrat lämna ut sitt forskningsmaterial, som han hade samlat in under löfte om sekretess.

Förhandling i Europadomstolen är planerad till hösten 2011.

En fjärde migrationsdomstol ska utredas
Regeringen vill inrätta en fjärde migrationsdomstol. Domstolsverket ska senast den 1 december i år lämna förslag till var den nya domstolen bör placeras geografiskt.
Att skapa en ny migrationsdomstol var en åtgärd som ingick i ramöverenskommelsen om asyl- och migrationspolitiken mellan regeringspartierna och Miljöpartiet i början av mars. Tillströmningen av mål till dagens tre migrationsdomstolar har varit större än väntat. Dessutom är fördelningen av migrationsmål mellan domstolarna ojämn.

Ny lag om medling
Nya regler om medling och förlikning i syfte att öka parters möjligheter att lösa tvister på frivillig väg föreslås i en proposition. De nya reglerna innebär att en medlingsöverenskommelse ska kunna förklaras verkställbar av tingsrätt. Parterna ska också kunna delta i medling utan att riskera att talefrister och preskriptionstider löper ut under pågående medling.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2011.

Prop. 2010/11:128 Medling och förlikning – ökade möjligheter att komma överens

”Inget behov av ökad reglering för börsbolag”
Det finns i dagsläget inga behov av ytterligare reglering av europeiska börsbolag. Det anser Advokatsamfundet, som i sitt remissvar säger nej till förslagen i Europeiska kommissionens grönbok om bolagsstyrning i EU.

I sitt remissvar skriver Advokatsamfundet bland annat att: ”Kommissionen har i Grönboken inte presenterat något underlag avseende behovet av ny reglering. Kommissionen har inte heller visat eller gjort sannolikt att nyttan av eventuell ny reglering överstiger kostnaderna för ytterligare regler.”
                                                              
”Förstärk rättighets­skyddet i Sverige!”
Advokatsamfundet har yttrat sig över slutbetänkandet från Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige – Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70).

I remissvaret framhåller Advokatsamfundet att rättighetsskyddet i Sverige behöver förstärkas avsevärt. Samfundet anser inte att lagstiftningen på området har varit tillräckligt omfattande eller tillräckligt snabb. Samfundet gör en ingående analys av rättstillämpningen och kommer fram till att den inte har fungerat tillfredsställande.

Tingsrätterna ska bli av med ärenden
Handläggningen av vissa ärendetyper ska flyttas från tingsrätt till förvaltningsmyndighet. Det föreslår regeringen i en
lagrådsremiss. Reformen ska genomföras som ett led i arbetet med att renodla domstolarnas verksamhet till dömande uppgifter. Sammantaget motsvarar överflyttningen cirka 26 000 inkomna ärenden per år. Den enskildes rätt till domstolsprövning ska garanteras genom möjligheten att överklaga förvaltningsmyndighetens beslut.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2011.

Utlänningar blir skyldiga lämna fingeravtryck
Regeringen föreslår nya bestämmelser om bland annat skyldighet för utlänningar att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck. Genom förslaget implementeras en EU-förordning som innebär att uppehållstillstånd till medborgare i tredje land ska utfärdas som en separat handling – ett uppehållstillståndskort.

Uppehållstillståndskortet ska innehålla ett lagringsmedium med innehavarens ansiktsbild och fingeravtryck, ”biometriska kännetecken”. Förslaget bygger på ramöverenskommelsen mellan regeringen och Miljöpartiet om asyl- och migrationspolitiken.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2011.

Prop. 2010/11:123 Biometriska kännetecken i uppehålls­tillståndskort

Användningen av straffrätten utreds
Hovrättslagmannen Mari Heidenborg ska på regeringens uppdrag ta ställning till några principiella frågor på straffrättens område. Utredaren ska bland annat analysera och ta ställning till vilka kriterier som bör gälla för kriminalisering av ett beteende. Med kriterierna som grund ska utredaren undersöka om det går att vara mer återhållsam med användningen av straffrätt på olika områden.

Dir. 2011:31 Användningen av straffrätt

Annons
Annons