search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Samfundsfrågor

Disciplinärende

Beslut 2011
5. Fråga om jäv. Ingen åtgärd.

Bakgrund

B har sedan maj 2010 företrätt X i olika aktiebolagsrättsliga frågeställningar som varit förknippade med X:s ägande av aktier i P AB (”Bolaget”). Numera företräder B även Y i ärenden mot Bolaget. I Bolaget finns det knappt trettio aktieägare. A företräder cirka två tredjedelar av det totala antalet aktieägare (”Majoritetsaktieägarna”). A fick uppdraget att biträda Majoritetsaktieägarna för att vidta rättsliga åtgärder mot bl.a. Y den 25 maj 2010. Samma datum uppdrog Majoritetsaktieägarna åt A att vara ombud för dem på årsstämman den 23 juni 2010. Därutöver har A sedan hösten 2009 biträtt Bolaget i allmänna aktiebolagsrättsliga ärenden.

Anmälan

Anmälan, som kom in till Advokatsamfundet den 6 september 2010, avser att A gjort sig skyldig till jäv genom att företräda Majoritetsaktieägarna samtidigt eller i nära anslutning till att annan advokat vid samma byrå företräder Bolaget. A har även gjort sig skyldig till jäv genom att vid årsstämman lämna råd till Bolaget samtidigt som hon där deltog som ombud för Majoritetsaktieägarna.

B har till stöd för sin anmälan anfört bl.a. följande.

Hon har tidigare, inför Bolagets årsstämma den 23 juni 2010, framställt en invändning om jäv direkt mot A men A valde att stanna kvar i uppdraget.

Bakgrunden i ärendet är i korthet följande. Både X och Y är aktieägare i Bolaget och tidigare var de även anställda i Bolaget. Samtliga övriga aktieägare i Bolaget är fortfarande anställda i Bolaget. Tillsammans har X och Y 18,75 % av det totala antalet aktier i Bolaget. Fram tills för ett par veckor sedan fanns det dock ytterligare en person, Z, som var ägare i Bolaget utan att vara anställd. Under våren har A enligt fullmakt för en majoritet av aktieägarna bland annat med undantag för de tre ovan nämnda drivit processer hos Kronofogdemyndigheten mot Y och Z med yrkande om att de båda skulle vara skyldiga att hembjuda sina aktier till övriga aktieägare. Z upplevde förfarandet mycket olustigt och valde därför att frivilligt efterkomma begäran och har således nu avyttrat sina aktier. Gentemot Y valde kronofogdemyndigheten att avvisa Majoritetsaktieägarnas krav.

Den 3 juni 2010 fick X en kallelse av Bolagets styrelse till årsstämma den 23 juni 2010. Kallelsen kom i ett kuvert från Advokatfirman Q samt innehöll uppgift om att advokat C skulle vara sekreterare på stämman. Mot bakgrund av den tvist som vid denna tid pågick mellan Majoritetsaktieägarna och Y, fann X det mycket märkligt att Advokatfirman Q där A arbetar, framstod som ”hjärnan” bakom kallelsen och dess innehåll. Således framstod det i denna del som om Advokatfirman Q företräder både Bolaget och Majoritetsägarna. Eftersom kallelsen dessutom innehöll ett förslag om riktad nyemission till Majoritetsägarna framstod det som mycket olämpligt att C skulle agera som sekreterare på stämman. Ett påpekande om saken gjordes till C som sedermera valde att inte komma till stämman. Närvarande på årsstämman fanns istället en annan advokat, D, vid R Advokatbyrå.

Vid årsstämman infann sig, på hennes inrådan, Y, trots att han inte hade erhållit någon kallelse till årsstämman. Y är som rättmätig ägare korrekt införd i aktieboken och har därför enligt 7 kap. 2 § aktiebolagslagen (2005:551) rätt att delta vid bolagsstämman. Vid Y:s entré på stämman uppstod stort tumult och styrelsens ordförande menade på att Y skulle avvisas, om inte frivilligt så med polishjälp. Eftersom hon motsatte sig att Y skulle tvingas att lämna rummet valde styrelsens ordförande att lämna rummet för att samråda med A. A var enligt fullmakt närvarande på stämman för Majoritetsägarna och inte för Bolaget. Vid frågan om vem som är Bolagets ombud fick hon svaret att Bolaget tidigare i tvist mot Y företrätts av advokat E vid Advokatfirman Q.

Vid årsstämman beslutade Majoritetsägarna genom A att rösta för ett beslut om riktad nyemission som i korthet innebär att det kommer ske en viktig maktförskjutning mellan X och Y, å ena sidan, och Majoritetsaktieägarna å andra sidan. Efter emissionen kommer Y:s och X:s gemensamma ägande vara mindre än 10 %, vilket ännu inte är fallet, och vidare kommer värdet på aktierna urholkas för Y och X genom att emissionen sker till flagrant underpris. En stämning har i dagarna ingivits till tingsrätten i Varberg där X stämt Bolaget under yrkande om att beslutet om riktad emission vid stämman den 23 juni 2010 skall ogiltigförklaras.

Redan det förhållandet att A syns ha svårt att hålla reda på vem som egentligen är hennes huvudman pekar på det olämpliga i förhållandet att samma advokat eller flera advokater på samma byrå företräder både Bolaget och dess ägare. Särskilt olämpligt blir detta när det finns en minoritetsgrupp som inte alls har samma intressen som majoritetsgruppen. Som styrelse i ett bolag har man att legalt företräda och representera bolaget och inte dess ägare. Detta innebär strikt juridiskt att man skall ha bolagets bästa för ögonen och därmed i förlängningen se till samtliga aktieägares intresse.

Advokatens yttrande

A har i yttrande den 29 september 2010 anfört bl.a. följande.

X och Y var tidigare styrelseledamöter i Bolaget. X avgick ur styrelsen den 13 november 2008 och Y avsattes som styrelseledamot den 8 december 2008. Ingen jurist på Advokatfirman Q, har företrätt Bolaget eller någon av dess aktieägare under den tid som Y och X varit styrelseledamöter i Bolaget. Ingen jurist på Q har heller haft uppdrag som styrelseledamot i Bolaget.

Y var anställd som VD i Bolaget under cirka nio månader. Han avskedades av styrelsen den 21 november 2008 p.g.a. avtalsbrott. Y stämde därefter Bolaget den 20 mars 2009 med krav på ersättning m.m. Styrelsen anlitade därvid advokat E på Q för att företräda Bolaget. Parterna träffade förlikning vid tingsrätten den 1 september 2009 och målet avskrevs samma dag. Avskrivningsbeslutet vann laga kraft den 22 september 2009. Y har under sin tid som VD för Bolaget köpt sammanlagt 150 styck aktier vid olika tillfällen från aktieägare, som valt att sluta sin anställning hos Bolaget. Bolaget har en hembudsklausul i bolagsordningen och trots påstötning, har Y vägrat att hembjuda de aktier som han har köpt. Hon har därför fått i uppdrag av 22 aktieägare, som tillsammans representerar 975 styck aktier (ca 82 procent av aktiekapitalet), Majoritetsaktieägarna, att vidta rättsliga åtgärder för att förmå Y att fullgöra sin hembudsskyldighet. Hon har också biträtt Majoritetsaktieägarna för att förmå Z att fullgöra sin hembudsskyldighet. Såvitt får förstås, företräder dock inte B Z.

Uppdraget att biträda Majoritetsaktieägarna för att vidta rättsliga åtgärder mot Y och mot Z erhöll hon den 25 maj 2010. Samma datum uppdrog Majoritetsaktieägarna åt henne att vara ombud för dem på årsstämman den 23 juni 2010. Därutöver har hon sedan hösten 2009 biträtt Bolaget i allmänna aktiebolagsrättsliga ärenden.

Kallelsen till årsstämman innehöll uppgift om att valberedningen föreslog advokat C på Q som protokollförare på årsstämman. Inför årsstämman aviserade B i brev daterat den 18 juni 2010, att hon ansåg att det förelåg advokatjäv i att företräda både Bolaget och Majoritetsaktieägarna. För att undvika jävsdiskussioner på själva årsstämman, åtog sig inte advokat C uppdraget som sekreterare. Årsstämman utsåg istället advokat D.

B har därefter, i brev daterat den 29 juni 2010, begärt att A och hennes medarbetare på Q skall avsäga sig alla uppdrag för Bolaget och aktieägarna, i tvist rörande årsstämman och avseende uppdrag rörande tvist om hembud mot Y. Hon har i brev daterat den 2 juli 2010 klargjort att hon inte avser att avträda som ombud för Majoritetsaktieägarna.

Vid årsstämman inställde sig bl.a. de båda externa styrelseledamöterna som valdes till ordförande för stämman och rösträknare. Advokat D valdes till sekreterare. Hon inställde sig som ombud för Majoritetsaktieägarna. B inställde sig som ombud för X. Y inställde sig utan ombud i egenskap av aktieägare. Som ombud för Majoritetsaktieägarna framhöll hon att han inte hade rätt att rösta för de 150 aktier som han var registrerad för, eftersom hans aktier är passiviserade under hembudstiden. Fråga uppkom därefter om Y hade rätt att vara med på årsstämman såsom utomstående. Hon hävdade med stöd av aktiebolagslagen 7 kap. 6 §, att Y endast hade rätt att närvara vid årsstämman om samtliga närvarande aktieägare samtyckte härtill och hon klargjorde att hon som ombud för majoriteten, motsatte sig hans närvaro. Ordföranden bad därför Y att lämna lokalerna. Y vägrade att gå. Efter en stunds väntan och eftersom Y inte ville avvika frivilligt, fanns ingen annan utväg än att be om hjälp av polis. När ordföranden lämnade möteslokalen för att ringa polis, följde hon med för att försäkra sig om att beslutet om att avhysa Y blev verkställt. Inte för att lämna några råd. Det eventuella stöd som styrelsen kunde behöva under årsstämman lämnades av advokat D. När hon hade försäkrat sig om att polishjälp hade tillkallats gick hon tillbaka till möteslokalen, varvid B uppgav att Y, vid sidan om en biträdande jurist, skulle vara hennes biträde. Hon motsatte sig inte detta och Y var därför närvarande under hela årsstämman.

Hon och hennes medarbetare på Q, har aldrig erhållit något uppdrag från X, Z eller Y avseende Bolagets förvaltning. Inte heller har någon jurist på Q erhållit något uppdrag eller företrätt X, Z eller Y personligen eller i deras egenskap av aktieägare. Det har heller aldrig förelegat någon personlig relation eller något förtroendeförhållande mellan juristerna på Q å ena sidan och X, Z eller Y å andra sidan, som skulle kunna ha skapat en lojalitet mot dem. Majoritetsaktieägarna har uppdragit åt styrelsen att anlita henne som ombud för Bolaget i olika juridiska angelägenheter. Hon har svårt att se att styrelsen skulle vara tvingad att ta hänsyn till minoritetens vilja i detta avseende, för att inte riskera att förbigå likhetsprincipen. Detta förhållande blir särskilt påtagligt när det uppstår en tvist mellan Bolaget och minoritetsaktieägarna. Om samtycke skulle krävas av alla aktieägare för att inte förbigå likhetsprincipen skulle Bolaget inte kunna gå i svaromål i en tvist mellan Bolaget och minoritetsaktieägare. Styrelsen torde således ha skyldighet att följa Majoritetsaktieägarnas vilja.

Ytterligare skriftväxling

Ytterligare skriftväxling har förekommit i ärendet.

Nämndens bedömning och beslut

Av utredningen i ärendet framgår att tvist mellan Y och bolaget förelåg när As kollega först anlitades av bolaget och att de uppdrag som A därefter haft för bolaget och majoritetsaktieägarna i huvudsak rört tvister mot minoritetsaktieägarna. Mot denna bakgrund har uppdragen för bolaget inte skapat någon lojalitet mot minoritetsaktieägarna. A har därför varit oförhindrad att utföra uppdragen. Anmälan föranleder därför ingen åtgärd.