search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Förslag om stärkt roll för målsägandebiträden lagda på is

För att syftet med lagen om målsägandebiträde verkligen ska uppfyllas behöver biträdets roll stärkas, ansåg utredaren Britta Bjelle redan 2007. Men i dag har ännu inget hänt med förslagen, som får både ris och ros.

Det var år 2005 som åklagaren Britta Bjelle fick regeringens uppdrag att göra en översyn av lagen om målsägandebiträde och dess tillämpning. Syftet var framför allt att undersöka hur lagen kommit att tillämpas, och om stödet nådde de personer som bäst behövde det. Men Bjelle skulle också, kanske som en följd av de ökande kostnaderna för målsägandebiträden, se om målsägandebiträdets uppdrag kunde renodlas och de mer kurativa uppgifterna läggas över på någon annan.

2007 lämnade Britta Bjelle sitt betänkande, Målsägandebiträdet. Ett aktivt stöd i rättsprocessen (SOU 2007:6), med en rad förslag på hur målsägandebiträdets roll skulle kunna stärkas. Förslagen andas knappast besparingar. Tvärtom konstaterar utredaren att det snarare kommer att kosta mer om de genomförs, men att det är priset för att lagstiftarens syfte med lagen ska förverkligas. Förutom att föreslå en rad nya bestämmelser ansåg Bjelle inte heller att det var möjligt att göra den efterfrågade uppdelningen i juridik och kurativ verksamhet.

Utredningen föreslog bland annat att:

  • Rätten för målsägandebiträdet att delta vid förhör med målsäganden förtydligas genom en ny bestämmelse om att målsägandebiträdet ska meddelas om när förhör ska hållas. Målsäganden och målsägandebiträdet ges också rätt att få fortlöpande information om förundersökningen, så länge detta inte skadar utredningen.
  • För att underlätta ett tidigt förordnande av målsägandebiträde ska åklagaren få förordna målsägandebiträde under förundersökningen.
  • Målsägandebiträdenas kvalitet och erfarenhet bör säkerställas genom att man, som huvudregel, bara förordnar advokater.
  • En ovillkorlig rätt till målsägandebiträde införs vid sexualbrott. Undantag görs bara för sexuellt ofredande, där man även i fortsättningen gör en behovsprövning.
  • Målsägandebiträde ska alltid förordnas när barn utsätts för grövre brott.
  • Målsägandebiträdets uppgifter utvidgas till att också bistå målsäganden efter rättegången med att få ut skadestånd som domstolen dömt ut.
  • Domstolsverket bör se över taxesystemet för målsägandebiträden, så att ersättningen i större utsträckning baseras också på arbetet inför huvudförhandlingen.

 

Både ris och ros
Utredningens förslag fick på det hela taget ett positivt mottagande av remissinstanserna. Domstolsverket pekade på att de skulle komma att innebära betydande kostnadsökningar, men att man räknade med att kompenseras för detta. Flera remissinstanser, bland andra Advokatsamfundet, ville dessutom ytterligare utvidga rätten till målsägandebiträde. Advokatsamfundet vände sig dock mot att åklagare skulle få rätt att förordna målsägandebiträde under förundersökningen.

På den punkten delade Åklagarmyndigheten samfundets uppfattning. Vice riksåklagare Kerstin Skarp är fortfarande av samma uppfattning som myndighetens remissvar:

– Jag tycker inte att det ska vara någon skillnad på hur offentlig försvarare och målsägandebiträden förordnas. Det ska gå till på samma sätt och då är det domstolen som ska göra det. Detta blir en anomali på något sätt i åklagarens arbete, säger hon, och får stöd av samtliga advokater tidskriften Advokaten talat med.

En annan fråga som delade remissinstanserna, liksom de tillfrågade advokaterna, är förslaget att bara advokater ska kunna utses till målsägandebiträden. Ett utmärkt förslag, anser advokat Anne-Charlotte Westlund, som vill se samma principer tillämpas för målsägandebiträden som för försvarare.

– Varför ska inte målsägandens intressen tillgodoses på samma sätt som en misstänkt tilltalads, säger hon.

Advokat Anna Björklund är av en annan uppfattning.

– Om man ska kunna bli en bra försvarare så måste man ha suttit med på många rättegångar. Ett bra sätt att få göra det är att vara målsägandebiträde. Man åker med lite på att åklagaren driver processen, och samtidigt får man se hur det går till. Jag kan tycka att det är en bra skola för blivande advokater, säger hon och tillägger att det naturligtvis inte får ske på bekostnad av klienterna.

Bereds fortfarande
Trots stödet för många av Britta Bjelles förslag har utredningen hittills inte lett fram till några konkreta åtgärder eller lagförslag. Enligt departementsrådet Annika Lowén på Justitie­departementet bereds utredningen fortfarande. Några av frågorna har också förts över till den pågående Straff­­processutredningen.

– Att förslagen inte sjösatts beror framför allt på finanserna. Utredningen innehåller inga beräkningar, men flera förslag som kan komma att kosta pengar. Man har hittills inte tagit ställning till dessa, säger Annika Lowén, som konstaterar att andra frågor hittills har prioriterats.

– Jag kan inte i dag säga om några av förslagen blir verklighet, sammanfattar Annika Lowén.

Annons
Annons