search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Debatt

Historisk reform om domare

Den nya lagen om utnämning av ordinarie domare stärker domstolarnas och domarnas oberoende ställning. Denna historiska reform innebär att alla ordinarie domartjänster ska kunna sökas av dem som är intresserade. Det skriver Alliansens riksdagsledamöter i justitieutskottet.

I en rättsstat som Sverige är uppdraget att vara domare centralt. Domstolarna är en garant för medborgarnas grundlagsfästa rättigheter och sörjer för att rättsstatens principer upprätthålls också i motvind. Utan effektiva domstolar, med de bästa självständiga juristerna, balanserar rättsstaten på en slak lina. Riksdagen har på regeringens förslag nyligen ytterligare förstärkt domstolsväsendets roll i demokratin.

 I domstolar uppträder även åklagare och försvarsadvokater, och om de är kunnigare än rättens ordförande, det vill säga domaren, blir det problem eftersom det är just domarna som ska vara skickligast och vara bäst på att tillämpa våra lagar. I dag tar det inte alltför sällan lång tid att hitta ersättare till de domare som slutar med ålderns rätt. Vi vet att mer än var femte domare kan komma att gå i pension inom en femårsperiod. Domstolsverket genomför därför en särskild utredning för att lösa generationsskiftet. Vi vet dock att domstolarnas ställning i demokratin är viktigt för personer som vill välja att bli domare.

Det är således en avgörande betydelse för domstolarnas oberoende att domarnas integritet och självständighet i rättsprocessen garanteras. Domaren måste vara självständig från dem som har politisk och ekonomisk makt och ha lagen som sitt enda rättesnöre. Att utnämningsförfarandet av domare sker på ett sådant sätt att deras självständighet garanteras är därför av yttersta vikt.

Under lång tid har de högsta domarna utnämnts av regeringen utan ett öppet ansökningsförfarande. Bristen på öppenhet och insyn i det nuvarande förfarandet kan väcka visst tvivel kring domarnas oberoende i förhållande till regeringen. Dessutom är det ur demokratisynpunkt problematiskt.

Den nya lagen om utnämning av ordinarie domare stärker domstolarnas och domarnas oberoende ställning. Utnämningen av domare i en modern demokrati ska ske på basis av förtjänst och skicklighet. Och det krävs att domarna kan möta de högt ställda kraven på kvalitet och effektivitet i dömandet. Utnämningsförfarandet bör vidare säkerställa en rekrytering som präglas av bredd och hög kvalitet samt ta till vara det förändringsarbete som genomförts för att förbättra domarrekryteringen. Det är viktigt att domstolarna även i framtiden kan rekrytera domare som tillhör de skickligaste och för yrket mest lämpade juristerna i landet.

En väl fungerande rekryterings- och urvalsprocess är också av största vikt för att upprätthålla tilltron till rättsväsendet. Alla medborgare och sökande måste ha förtroende för rekryterings- och urvalsprocessen.

Denna historiska reform innebär att alla ordinarie domartjänster ska kunna sökas av dem som är intresserade. Med den nya lagen blir utnämningsförfarandet helt öppet. Alla domaranställningar – såväl ledamöter i Högsta domstolen som en rådman i en av landets tingsrätter – ska annonseras ut och de som är intresserade ska få lämna in en skriftlig ansökan.

Detta är viktigt principiellt, men också en sätt att öka förutsättningar att få fler intresserade av en framtida yrkeskarriär med domaryrket som uppdrag.