- Nyheter
Utredningsorder väcker debatt bland EU-länder
EU:s justitieministrar fortsatte sin tidigare diskussion om förslaget om att införa en europeisk utredningsorder på straffrättens område vid sitt möte den 9 november.
Förslaget till en europeisk utredningsorder lades fram av de sju EU-länderna Belgien, Bulgarien, Estland, Slovenien, Spanien, Sverige och Österrike i maj.
Syftet med förslaget är att skapa ett enhetligt system för att hämta in bevis i en annan EU-medlemsstat i brottmålsutredningar.
Ministrarna diskuterade ingående vilka skäl som ska gälla för att ett land ska kunna vägra att lämna hjälp med bevisupptagning. För att processen ska bli effektiv behöver man begränsa de skäl som ett land kan åberopa för att vägra verkställa en europeisk utredningsorder. Vissa länder, som Tyskland, föreslog att allmänna och vida skäl för vägran skulle gälla, medan andra ville att bara särskilda skäl skulle godtas.
Men justitieministrarna enades om att utredningsåtgärderna skulle delas in i fyra kategorier beroende på i hur hög grad de är inkräktande. Vilka vägransgrunder som ska gälla ska baseras på kategoriindelningen. Problemet är hur kategorierna ska definieras och vilka åtgärder de ska innehålla.
Ministrarna diskuterade också utkastet till direktiv om rätten till information i straffrättsliga förfaranden. Målet med direktivet är att se till att den som misstänks för brott får rätt till information.
Två viktiga tekniska problem återstår att lösa: För det första tidpunkten då en misstänkt ska ha rätt att ta del av akten, för det andra rätten att iaktta tystnad – en rättighet som inte fanns med i texten till förslaget till direktiv.
