- Nyheter
Tjänstefelsdom stred inte mot Europakonventionen
Professorn i barnpsykiatri Christopher Gillberg och hans kolleger följde i den så kallade Göteborgsstudien 340 barn födda 1971 för att identifiera barn med det neuropsykiatriska funktionshindret damp (från början kallat MDB). Studien omfattade flera frågeformulär till föräldrar och förskolepersonal. Enligt Gillberg hade de medverkande i studien lovats sekretess.
Diagnosen damp kom senare att bli omdebatterad, och under 2002 begärde dels sociologen Eva Kärfve och dels barnläkaren Leif Elinder att få ta del av underlaget till Gillbergs studie. Gillberg och hans arbetsgivare Göteborgs universitet vägrade lämna ut detta, men Elinder och Kärfve överklagade beslutet och fick till slut rätt i Regeringsrätten.
När de allmänna handlingarna skulle lämnas ut förklarade Christopher Gillberg och hans kolleger att de förstört materialet. För detta dömdes Christopher Gillberg 2005 till villkorlig dom och 50 dagsböter för tjänstefel. Domen fastställdes året efter av hovrätten. HD meddelade inte prövningstillstånd, och Gillberg vände sig då till Europadomstolen.
Nu har domstolen tagit ställning i målet. Och Europadomstolen finner alltså inte att Sverige brutit mot Europakonventionen, varken mot artikel 8 (skydd för privat- och familjeliv) eller artikel 10 (skydd för yttrandefrihet).
Christopher Gillberg åberopade i sin talan bland annat artikel 8, och ansåg att domen mot honom stred mot Europakonventionens skydd för privat- och familjeliv. Gillberg hävdade att kravet på sekretess till deltagarna i studien enligt honom kom från universitetets etikkommitté, och gavs av honom i egenskap av statsanställd, och att han därför inte borde kunna dömas för detta. Enligt domstolen följde det dock också av Gillbergs ställning som anställd att han var tvungen att lämna ut handlingarna efter Regeringsrättens beslut. Dessutom gick den utlovade sekretessen längre än vad som är möjligt enligt sekretesslagen. Två av de sju domarna var skiljaktiga på denna punkt.
Enligt Christopher Gillberg stred domen också mot hans rätt till yttrandefrihet enligt artikel 10 i Europakonventionen, i detta fall en ”negativ yttrandefrihet” i form av att han vägrade lämna ut uppgifter. Europadomstolen konstaterar här att Gillberg i egenskap av anställd vid universitetet var skyldig att följa förvaltningsdomstolarnas beslut.
Domstolen konstaterar samtidigt att målet väcker viktiga frågor om informationsfrihet och skydd för forskningspersonernas integritet. Europadomstolen kan dock inte pröva dessa frågor här, eftersom målet endast rör den straffrättsliga domen mot Gillberg.
Domen är ännu inte slutgiltig, utan kan komma att prövas i Europadomstolens stora kammare.
Europadomstolen, Gillberg mot Sverige (ansökan nr 41723/06)
