search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Så arbetar Högsta domstolen

Högsta domstolen grundades av Gustav III när han avskaffade riksrådet, revolutionsåret 1789. Länge huserade domstolen på slottet, men finns sedan 1949 i Bondeska palatset i Gamla stan.

Högsta domstolen hade vid tillkomsten 12 ledamöter, varav hälften skulle vara adliga. Antalet ledamöter har därefter varierat. I dag har domstolen 16 ledamöter, varav två sitter i Lagrådet och 14 dömer.

Högsta domstolen är sista instans för tvistemål, brottmål och ärenden som har avgjorts av hovrätt. Högsta domstolens huvuduppgift är att skapa prejudikat. HD prövar också resningsärenden, utlämningsärenden, ärenden om domvilla och ansökningar om återställande av försutten tid. HD är dessutom enda instans i advokatärenden, där den som inte beviljats inträde eller uteslutits ur samfundet kan klaga på beslutet. Generalsekreteraren för Advokatsamfundets talan i dessa ärenden. Sedan 2008 krävs prövningstillstånd i tvistemål redan i hovrätterna. Den som inte beviljas prövningstillstånd i hovrätten kan överklaga detta beslut till HD.

I huvudsak krävs prövningstillstånd i alla mål i HD. Brottmål som överklagas av Justitiekanslern och Justitieombudsmannen kräver inte prövningstillstånd. Prövningstillstånd kan lämnas om en dom i målet bedöms kunna få betydelse som prejudikat. Dessutom kan HD bevilja prövningstillstånd om det finns synnerliga skäl för det, till exempel för att det förekommit ett grovt rättegångsfel vid målets handläggning i hovrätten. Handläggningen av mål är oftast skriftlig, men HD håller runt 20 muntliga förhandlingar om året.

Under 2009 inkom 6 023 mål till Högsta domstolen. Domstolen avgjorde 5 925 mål. Prövningstillstånd beviljades i totalt 117 mål.

I Högsta domstolen finns cirka 30 föredragande jurister, revisionssekreterare. Revisionssekreterarna ansvarar för målens beredning. De har också ansvar för rotlarna, och det är alltså deras arbetstakt snarare än justitierådens som styr målgenomströmningen. Revisionssekreterarna har tidsbegränsade anställningar, och är som regel domarutbildade. För närvarande har HD brist på revisionssekreterare, vilket gör det svårt för domstolen att beta av mål i samma takt som tidigare.

1949 flyttade Högsta domstolen från ordenssalarna i Stockholms slott till Bondeska palatset vid Riddarhustorget i Gamla stan. Huset började byggas på 1660-talet för riksskattmästaren Gustaf Bonde, men köptes senare av Stockholms stad. Huset fungerade under 200 år som rådhus. På 1940-talet tog staten över, och huset byggdes om för att fungera som en modern domstol.

Justitierådens arbetsgång med ett mål

Vecka 1: Får ”trycket”, det vill säga rättsutredningen och övrigt underlag från ansvarig revisionssekreterare. I samband med det blir ledamöterna informerade om vem av dem som blir veckoreferent. I vissa fall kan det vara bestämt sedan tidigare vem som ska vara referent (fast referent).

Vecka 2: Justitieråden i det aktuella målet träffas för föredragning av revisionssekreteraren och håller en första överläggning.

Vecka 3: Referenten, det justitieråd som har huvudansvaret för målet, kommer som regel med sitt förslag till avgörande på måndagen. Under torsdagen träffas man för ”återställningen” där man går igenom förslaget noggrant från skärmen. Oftas blir man då ense om ett avgörande, men om man inte blir klar sker fortsatt återställning nästa torsdag. Efter återställning följer cirkulationen där justitieråden enskilt går igenom domen eller beslutet.

Ulrika Brandberg och Tom Knutson

Källor

HD:s verksamhetsberättelse 2009.

HD:s webbplats

Annons
Annons