En mästare på korsförhör

Howard S. Sussman har varit verksam som advokat i över 40 år. Basen för sitt arbete har han hela tiden haft i New York, men i fem år undervisade han vid universitetet i Houston, Texas, bland annat om korsförhörsteknik. Under större delen av sin karriär har Sussman också haft täta kontakter med Sverige, genom svenska klienter och de återkommande utbildningarna i korsförhörsteknik. Även om han inte gärna vill uttala sig tvärsäkert om svenska förhållanden, märks det tydligt att han har en ovanligt bra grund för att jämföra hur amerikanska och svenska advokater arbetar.

– Min bild är kanske att korsförhören av historiska skäl inte har någon huvudroll i svenska rättegångar. Det är en anledning att vi håller kurser i det, säger Howard Sussman.

Advokat Per E. Samuelson är av samma uppfattning. I sin bok Att förhöra ett vittne beskriver han förhörsteknik som ”en vit fläck på den svenska juridiska kartan”. Enligt Samuelson är svenska advokater i stor utsträckning hänvisade till att lära sig av sina misstag och av kolleger. I USA och Storbritannien, däremot, finns en helt annan tradition av vad som kallas ”advocacy” där förhörsteknik har en viktig roll. Redan under studietiden får de blivande juristerna undervisning i den tekniken.

Howard Sussman vill inte överdriva skillnaderna i retorisk förmåga mellan länderna. Han anser att svenska advokater är väl så duktiga som amerikanska när det gäller att uttrycka sig och utveckla sin sak, utifrån sina kulturella förutsättningar. Men allt kan naturligtvis bli bättre.

– Korsförhör har kanske inte varit så viktigt och uppmärksammat i Sverige, men det kan definitivt vara till hjälp i många ärenden, säger han, och fortsätter:

– Tekniken för korsförhör lär man sig främst genom att korsförhöra. Och ju mer svenska advokater använder korsförhör, desto bättre blir de förstås. Därför är kurserna nyttiga, för att få igång det.

Ett annat skäl för svenska advokater att utveckla sina färdigheter i att korsförhöra är att skiljeförfaranden, även i Sverige, präglas starkt av den anglosaxiska rättstraditionen, där korsförhör är viktiga. Dessutom verkar allt fler brittiska och amerikanska advokater i skiljeförfaranden i Sverige.

– Då är det viktigt att svenska ombud vet vad andra sidan kommer att använda för teknik, och åtminstone ha möjlighet att göra samma saker. En process eller ett skiljeförfarande kan beskrivas som en kamp eller ett krig. Där gäller det att veta hur motståndarsidan arbetar, säger Howard Sussman.

Korsförhöret som metod spelar naturligtvis olika stor roll i olika mål. Men i väsentligen alla mål och skiljeförfaranden finns olika uppfattningar av vad som egentligen hänt. Korsförhöret är ett redskap för att ta reda på detta, förklarar Howard Sussman.

– Ett korsförhör syftar till att korrigera fel och klargöra oklarheter i en huvudförhandling eller ett skiljeförfarande. Syftet är att finna sanningen i målet. Man gör det med hjälp av ledande frågor, som egentligen inte kan betecknas som frågor, utan snarare är påståenden av typen ”Det är så här det är, eller hur?”, säger Sussman.

Tekniken med ledande frågor är ett sätt att steg för steg leda det förhörda vittnet fram till sanningen.

– Jag brukar jämföra det med små byggstenar av fakta till vittnet, som tillsammans bygger upp hela sanningen, summerar Howard Sussman.

Ett korsförhör ska vara noggrant förberett, så att advokaten känner till alla fakta och relevant lagstiftning och praxis. Att vara förberedd innebär dock inte att ha färdigskrivna frågor, förklarar Sussman.

– Det finns en risk att du inte lyssnar om frågorna redan är klara. En annan risk är att andra i salen somnar av innantilläsningen. Sedan kan de nedskrivna frågorna göra att du missar saker som kommer fram under förhöret, säger han.

Howard Sussmans första råd inför ett korsförhör är ändå att veta vad man vill åstadkomma med förhöret och vad man kan förutse av vad vittnet kommer att säga. Det värsta misstaget man kan göra är det omvända: att genomföra ett korsförhör utan att veta vad det syftar till.

Det var under ett studieår i Stockholm på 1960-talet som Howard Sussman utvecklade en intensiv kärlek till Sverige och Stockholm. Han lärde sig dessutom svenska, ett språk han underhåller genom att läsa svensk litteratur och hålla kontakten med sina vänner i Sverige. De återkommande utbildningarna i korsförhörsteknik ger honom möjligheter att ofta resa till Sverige och här även träffa sina vänner, förklarar Sussman.

Så vad kan svenska advokater lära av sina amerikanska kolleger när det gäller korsförhör?

– Min bild är kanske att svenskar generellt undviker konfrontation. Jag tror att det är ett särdrag i hela det svenska samhället. Men ibland kan det vara nyttigt att konfrontera och det kan hjälpa att man lär sig hur man bäst kan göra det, säger Howard Sussman, som tillägger att amerikaner å andra sidan kan vara allt för benägna att konfrontera, och har en del att lära av svenskarna.

– Det finns en tendens i amerikaners beteende att slåss för slagsmålets egen skull. Min erfarenhet av svensk tradition är att man här hellre försöker hitta samförståndslösningar. Det kan man lära av! Amerikanska advokater kan bli bättre på att lyssna på den andra parten för att försöka hitta gemensamma beröringspunkter.

Ulrika Brandberg

Howard S. Sussman

Examen från Columbia Law School 1962. Medlem av New York State Bar sedan 1964. I dag verksam som counsel vid New York-baserade advokatbyrån Wrobel & Schatz LLP. Inriktning: affärsjuridik, juridisk rådgivning, tvister och skiljeförfaranden. Har även arbetat som åklagare och undervisat i juridik vid ett universitet. Håller utbildningar i korsförhörsteknik, bland annat i Sveriges advokatsamfunds regi.

Förhör

I svenska domstolar används inte termen korsförhör. Förhören delas i stället upp i huvudförhör, motförhör och återförhör. Korsförhöret motsvaras snarast av motförhör, där ledande frågor är tillåtna.