- Nyheter
Domarens självständighet i fokus
Under ledning av Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg diskuterade paneldeltagarna på Domardagen i november i Stockholm frågan om domarens självständighet i förhållande till domstolarnas nya arbetsformer.
Domstolarnas inre organisation och arbetsformer har förändrats under 2000-talet. I dag arbetar de flesta domstolarna inte längre i en traditionell rotelorganisation. Anne Ramberg ställde inledningsvis några retoriska frågor.
– Är det för stort fokus på avverkningstakt i dag eller är det en nödvändig utveckling för att kunna fylla uppgifterna om effektivitet och rättssäkerhet i dömandet, frågade hon och tillade:
– Är det så att större enheter leder till bättre resursutnyttjande eller innebär det kanske en otydlig ansvarsfördelning och sämre överblick?
För att förmedla insikter berättade professor Thomas Bull en historia som handlade om när möbelsnickaren blev industriarbetare. Från att ha varit en skicklig yrkesman, som kunde bygga unika möbler som skulle passa in i ett visst särskilt rum, blev han en industriarbetare som kunde tillverka ett stolsben snabbt och billigt. Men där det krävdes en fabrik för att sätta samman delarna. I industrivärlden blev stolen billig, men förmågan att se helheten gick förlorad och även kreativiteten. Alla inblandade blev också lätt utbytbara.
– Poängen med berättelsen är att möjligheten att vara självständig har att göra med arbetsformerna, sa Bull som menade att delar som rör arbetsglädje, möjligheten att tänka efter, diskutera och ta ställning, inte får gå på rutin.
– Den individuella självständigheten i beslutsfattandet måste få utrymme, fortsatte Bull. Där tror jag att arbetsformer har betydelse. Då kan det vara så att moderna arbetsformer är bättre än gamla. Vad vet jag om det. Men jag tror att det finns en sådan koppling, sa Thomas Bull och möttes av rungande applåder från den stora publiken.
Lagmannen Stefan Strömberg konstaterade att världen ständigt förändras. Domstolarna måste följa med och arbetsformerna ses över.
– I vårt krav på självständighet ligger ett åtagande och ett ansvar för att utveckla vår verksamhet. Om man säger nej till någonting måste man också kunna förklara vad man säger ja till, sa Strömberg som även betonade hur viktigt det är med engagemang för att åstadkomma förändring i en organisation.
Justitiekansler Anna Skarhed slog fast att tesen om domarens självständighet inte finns till för domaren utan för medborgaren och rättssäkerheten. En enhetlig och effektiv beredningsorganisation inskränker inte domarens självständighet.
– Domarens självständighet innebär naturligtvis inte att domaren är fri att döma som han eller hon själv vill, sa hon. Den här eviga diskussionen om domarens självständighet har ofta haft en tendens till ett starkt inifrånperspektiv.
Skarhed poängterade att domarna behöver ha ett utifrånperspektiv:
– Utgångspunkten är inte att den enskilde domaren är en bärare av en individuell självständighet utan det är domstolarnas självständighet som är principen. Det är den grundläggande demokratiska principen i vår rättsordning, konstaterade Anna Skarhed.
Regeringsrådet och ordföranden Sten Heckscher ansåg det självklart att chefer under ett utvecklingsarbete lyssnar till sin personal.
– Men det betyder inte att besluten ska fattas i en folkomröstning på arbetsplatsen, sa Heckscher som för sin egen del som domstolschef i två domstolar inte mött invändningar om att någons berättigade självständighet skulle vara hotad. Heckscher sa sig tro och hoppas att mycket av den här diskussionen är avklarad.
Statskontorets utvärdering
I en utvärdering av Statskontoret från 2009 av domstolarnas inre organisation och arbetsformer konstateras att förändringstakten vid domstolarna varit hög under 2000-talet. Merparten av domstolarna arbetar inte längre i en traditionell rotelorganisation. Enligt Statskontoret är nya organisatoriska enheter inte tillräckligt för att skapa en effektiv verksamhet. Även arbetsformer och rutiner måste utvecklas, ansåg Statskontoret.
Domstolarnas inre arbete – en utvärdering 2009:20