search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Dålig kunskap ger krav på stränga straff

Många svenskar efterlyser hårdare straff. Men när de får ta ställning till konkreta fall vill de snarare döma mildare än domstolarna. Det visar en undersökning av kriminologerna Kristina Jerre och Henrik Tham.

”Det allmänna rättsmedvetandet” lyfts ofta fram i den kriminalpolitiska debatten, som regel för att motivera hårdare straff. Hittills har det dock inte funnits särskilt mycket forskning om hur allmänheten egentligen ser på straff.

Kriminologerna Kristina Jerre och Henrik Tham visar i sin undersökning att synen på straff varierar mycket beroende på vilken information de tillfrågade har. Två tredjedelar av de intervjuade personerna anser att straffen i Sverige är för milda, och tre fjärdedelar svarar att straffen för våldsbrott bör vara strängare än i dag. Mer än hälften säger sig generellt vara för längre fängelsestraff. En förklaring till de generella kraven på hårdare straff kan enligt Jerre och Tham vara att de tillfrågade vill ta avstånd från brotten.

När de tillfrågade personerna får mer information och tvingas ta ställning till sex enskilda scenarion förändras dock bilden ordentligt. I fem av sex fall vill deltagarna i studien utdöma mildare straff än den domarpanel som fått samma fallbeskrivningar. Särskilt tydlig var skillnaden vid narkotikabrott, där en femtedel av de tillfrågade föreslog icke frihetsberövande straff, medan samtliga domare ville döma till fängelse. När undersökningsdeltagare fått ännu mer information och fått diskutera fallen i så kallade fokusgrupper mildrades de föreslagna straffen ytterligare. Dessutom ville allmänheten ofta komplettera fängelsestraff med andra åtgärder, som behandling och ekonomisk kompensation till brottsoffret.

Undersökningen visar också att allmänheten har en felaktig bild av dagens straffnivå. På frågan om vilka straff en domstol skulle döma ut för de aktuella brotten anger nämligen de svarande i genomsnitt en mycket lägre straffnivå än de domare som utgör jämförelsematerial.

Kristina Jerre och Henrik Tham sammanfattar sina undersökningsresultat med att de politiska kraven på skärpta straff tycks sakna stöd i ”allmänhetens informerade och konkreta rättsmedvetande”.

Jerres och Thams undersökning ingår i ett större nordiskt projekt. Tidigare har också Flemming Balvig vid Köpenhamns universitet kommit fram till liknande slutsatser om danskarnas syn på straff.

Läs mer
Jerre, Kristina, Tham, Henrik: Svenskarnas syn på straff, Rapport 2010:1, Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.

Ulrika Brandberg

Annons
Annons