search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Bolagsjurist kan inte åberopa advokatsekretess

Kommunikation med bolagsjurister omfattas inte av EU:s sekretesskydd för advokater, även om bolagsjuristen är ledamot av sitt lands advokatorganisation. Det här fastslog EU-domstolen, som i september kom med sin dom i det omdiskuterade så kallade Akzo Nobel-målet.

Frågan om vem som kan åberopa advokatsekretess är grundläggande i Akzo Nobel-målet, som har sin grund i EU-kommissionens utredning av en misstänkt kartell i början av 2000-talet. Under en undersökning av företaget Akzo Nobels lokaler i Storbritannien lät kommissionen kopiera e-post som utväxlats mellan vd och en bolagsjurist. Bolagsjuristen var ledamot av Nederländernas advokatsamfund, och åberopade advokatsekretess.

I avgörandet lutar sig EU-domstolen mot en tidigare dom, AM & S Europe mot kommissionen. Domstolen fastslog där att advokatens särskilda privilegier, däribland tystnadsplikten, vilar på två grunder. Dels klientens rätt till försvar, dels advokatens särskilda oberoende ställning i rättsväsendet.

Domstolen fastslår i sin dom att bolagsjurister, som anställda av företag, inte kan hävda något sådant oberoende. I domen skriver man bland annat: ”Som en konsekvens av bolagsjuristens ekonomiska beroende och hans täta band med sin arbetsgivare, är hans ställning inte jämförbar med en extern advokats.”

I flertalet länder kan bolagsjurister vara medlemmar av landets advokatorganisation, dock inte i Sverige där det ställs höga krav på oberoende från olika intressen för att beviljas inträde i Advokatsamfundet. Domen innebär alltså inga förändringar för den svenska advokatkåren. EU-domstolens avgörande ger stöd för grundvalarna i den svenska regleringen kring en oberoende advokatkår och det sekretesskydd som gäller för den oberoende advokaten, men inga andra jurister.

Med avgörandet gick EU-domstolen på samma linje som generaladvokaten Juliane Kokott, vars utlåtande lämnades i april i år, liksom tidigare Förstainstansrättens avgörande i september 2007.

Ulrika Brandberg

Annons
Annons
Annons