search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

”Vi måste lära oss leva med varandras olikheter”

Den judiska lagen har sitt eget svar på varje juridisk fråga. Efter att i årtusenden ha levt som en minoritet bland andra folk med andra rättssystem har troende judar hittat sätt att kombinera sin rättsuppfattning med andras.

– Judendomen skiljer sig från kristendomen så till vida att det är väldigt mycket regler som inskränker vardagslivet. Det är inte bara en övertygelse om att man kan bli frälst i nästa liv. Det är en lite annan approach, kan man säga, säger Isak Nachman, ortodox rabbin i Stockholms judiska församling.

Han får ganska ofta frågor från församlingsmedlemmar om hur de ska hantera den judiska lagens krav i den svenska vardagen. Det kan vara besvärligt. Den judiska vilodagen till exempel, börjar vid solnedgången på fredagen. En jude som följer sabbatsreglerna kan därmed i princip inte arbeta fredag eftermiddag på vintern i Sverige.

– För varje fråga finns det ett juridiskt, judiskt svar. Men vi har också en annan regel, som vi tycker är mycket, mycket viktig, eftersom vi historiskt sett varit utspridda bland de andra folken som en liten minoritet. Regeln kan uttryckas som att ”din konungs rätt är också din rätt”. Det innebär att vi är underställda de regler som finns i samhället, och har att följa dem. Om det är så att reglerna krockar försöker vi alltid hitta ett sätt att kombinera – att ha både hängslen och livrem, berättar Isak Nachman.

Att följa landets lag är alltså viktigt för en troende jude, och man accepterar fullt ut den svenska lagen. Men i vissa rättsliga frågor krävs också beslut av särskilda judiska domstolar, bet din-domstolar. En bet din består av judiska rabbiner. I Sverige sammankallas den när det behövs. Ofta får man då kalla in lärde från andra länder för att domstolen ska bli komplett. En viktig uppgift för bet din-domstolen är att bevittna och godkänna att människor konverterar till judendomen. Dessutom genomför domstolen judiska skilsmässor.

– Vid en skilsmässa vill ofta de som gift sig judiskt också skiljas judiskt, förklarar Isak Nachman.

De judiska skilsmässoreglerna ställer ganska höga krav för att en skilsmässa ska beviljas. I praktiken har det dock, enligt Isak Nachman, inte hänt under de 30 år som man hållit ortodoxa judiska domstolar i Sverige att domstolen nekat ett par skilsmässa när de redan genomgått en svensk skilsmässa. Däremot kan man inte hålla bet din-domstolar särskilt ofta, och det händer att par får vänta ett år på ett godkännande av skilsmässan. Under den tiden kan makarna inte gifta om sig judiskt.

Enligt Isak Nachman blir det i praktiken ytterst sällan några direkta krockar mellan svensk rätt och judisk på det familjerättsliga området. Svårare är det att hantera den svenska djurskyddslagen, som förbjuder slakt av djur som inte bedövats. För att köttet ska bli koscher, tillåtet att äta för en jude som håller på kostreglerna, måste djurets strupe skäras av innan man bedövar. Svenska judar är därför hänvisade till importerat koscherkött, som är betydligt dyrare att köpa. Isak Nachman tycker att det finns anledning att tänka över förbudet mot koscherslakt och den muslimska motsvarigheten halalslakt. Han jämför med jakt, som ibland kan innebära en nog så plågsam död för djuren. Nachman säger att han respekterar den svenska traditionen att jaga, men önskar samma respekt för sin tradition.

– Det svenska samhället ser inte lika ut idag som för 30–40 år sedan. Det finns många religioner och kulturer, och vi måste lära oss att leva med varandras olikheter för att det ska bli ett multikulturellt samhälle. Jag tror att de flesta människor förstår det, säger han.

Ulrika Brandberg och Tom Knutson

Annons
Annons