search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Tron och rätten trogna följeslagare

Tanken på att rätten ska stå fri från tron är grundläggande i de västerländska demokratierna. I många länder, både demokratier och diktaturer, är det istället en självklarhet att religiösa regler spelar roll för rättsordningen.

Ungefär en sjättedel av jordens befolkning, över en miljard människor, lever i länder där rättsordningen helt eller delvis bygger på islamisk rätt, sharia. Många av dem är diktaturer, där det förekommer allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter, inte sällan med religiösa förtecken.

Ordet sharia för hos många tankarna till avhuggna händer och stening av kvinnor anklagade för äktenskapsbrott. I själva verket är det idag ganska få länder som tillämpar sharia i strafflagen. Det är istället inom familjerätten som den islamiska rätten har störst spridning, förutom i rena trosfrågor, som regler om bön, fasta och pilgrimsfärder.

Genom historien har den kristna kyrkan på samma sätt haft stort inflytande över rätten i de kristna länderna. Den kanoniska rätten utgjorde under medeltiden en grund för stora delar av rättssystemet i många av det kristna Europas länder. Än idag krävs att ett äktenskap annulleras enligt kanonisk rätt för att den katolska kyrkan ska erkänna att äktenskapet är upplöst, vilket gjort kyrkorätten till ett arbetsområde för advokater och jurister i katolska länder.

Familjerättens betydelse för olika religiösa grupper erkänns officiellt i flera mångkulturella länder. I Israel hanteras exempelvis delar av familjerätten av religiösa domstolar, och olika lagar gäller för de olika religiösa grupperna. Totalt finns 14 olika rättsordningar: den judiska, den muslimska, tio olika kristna, den drusiska och Ba’hai. Domarna vid de religiösa domstolarna är alla statligt anställda.

De religiösa domstolarna verkar vid sidan om de allmänna domstolarna. Det händer att domstolsutslag krockar med varandra. Polygami är exempelvis tillåtet enligt den muslimska familjerätten, men förbjudet i den israeliska strafflagen. Shariadomstolen kan alltså godkänna ett äktenskapsavtal, som åklagare sedan är skyldig att väcka åtal för. I praktiken är det förmodligen mest om någon känner sig missgynnad av månggiftet som man informerar åklagaren eller polisen.

Det religiösa inflytandet över domstolarna är inte okontroversiellt. Den största oppositionen finns dock bland sekulära judar, som inte vill inordnas under den mosaiska lagen. Kopplingen mellan religion och familjerätt gör ju att alla medborgare måste räknas in i någon av de erkända religiösa grupperna, oavsett om han eller hon är djupt troende eller övertygad ateist.

De olika rättsordningarna i Israel är en rest från mandatet Palestina, som styrdes av britterna efter att det osmanska riket erövrats och splittrats 1917. Även i andra länder, exempelvis Kenya och Libanon, tillämpar man olika familjerättsregler för de olika religiösa grupperna, liksom i Indien, där de allmänna domstolarna förutsätts tillämpa olika familjerättsliga regler beroende på vilken konfession parterna tillhör.

Att rätten fyller en viktig symbolisk funktion för att markera ett folks religiösa tillhörighet – eller moderna sekulära status – märks också av att olika regimer varit snabba att byta ut tidigare rättssystem när de kommit till makten. I Turkiet ersattes den religiöst inspirerade lagen 1926 av något som närmast var en kopia av de schweiziska civil- och obligationslagarna, som en del i arbetet för att uppnå en sekulär stat. Det omvända inträffade i Afghanistan när talibanerna tog makten och införde sharia som grundlag.

Efter talibanregeringens fall antogs en ny konstitution för Afghanistan. Islam fick där en starkare ställning än i tidigare grundlagar i landet. Enligt artikel 3 får ingen lag i landet stå i motsättning till islam. Domstolarna ska, om annat inte framgår av grundlagen eller andra statliga lagar, tillämpa islamisk rätt, och landets högsta domstol har till uppgift att granska lagarnas förenlighet med de religiösa källorna. Även i Irak, Egypten, Iran och Pakistan kan, enligt en rapport från United States Commission on International Religious Freedom, domstolarna ogiltigförklara lagar för att dessa strider mot islam.

Även i Västeuropa, där den sekulära staten och tankarna om att skilja religionen från statsmakten först växte fram, har det börjat höjas röster för att ge olika grupper större möjlighet att leva enligt sina religiösa regler. I februari 2008 höll den engelske ärkebiskopen dr Rowan Williams en mycket uppmärksammad föreläsning om islam i England. Williams diskuterade i sitt tal det nya mångkulturella samhället och hur sekularismen kan skapa en känsla av främlingskap hos stora grupper av människor med annan samhällssyn än majoritetens. Människor har, och måste ha, fler identiteter än att bara vara innehavare av rättigheter i en sekulär stat, framhöll ärkebiskopen. En möjlighet för samhället att öka lojaliteten med staten som helhet kan vara att ge grupper rätt att självständigt besluta om delar av rätten, som äktenskap, finansiella regler och tvistelösning, sa Williams. Han betonade starkt att detta förutsätter att individer fritt kan välja vilken grupp de vill tillhöra, och varnade för risken för att konservativa element inom islam använder familjerätten för att begränsa kvinnors frihet och rättigheter.

Rowan Williams föreläsning fick mycket medial uppmärksamhet och kritik i Storbritannien, och mer blev det när landets högste domare Lord Chief Justice Lord Phillips några månader senare sade sig stödja shariadomstolar i landet, förutsatt att de följer engelsk lag. Phillips utgångspunkt var att personer som igår avtal själva har rätt att bestämma vilka regler som ska tillämpas för att lösa en tvist.

De upprörda känslorna och talet om att en lag ska gälla för alla i landet till trots: i Storbritannien finns redan domstolar som avgör mål enligt islamisk rätt. Muslim Arbitration Tribunal är formellt en skiljedomstol, och kan bara ta upp mål där parterna är överens om att välja detta forum. När domstolen väl tagit upp ett mål är dock beslutet bindande.

Muslim Arbitration Tribunal tar bland annat upp mål om äktenskapsskillnad, arv, tvångsäktenskap och olika typer av tvister. Brottmål faller egentligen utanför domstolens jurisdiktion. Trots det arbetar man, när parterna är överens om det, för att uppnå försoning i mål av våld inom familjen. Och besluten kan påverka den straffrättsliga processen. Domstolen har nämligen möjlighet att vända sig med sitt beslut till åklagarmyndigheten, som har möjlighet att ompröva åtalet.

Sharia
Ordet sharia betyder ordagrant väg, och betecknar en rättstradition i den muslimska världen. Sharia är inte någon enhetlig eller kodifierad lagstiftning, utan en rättskultur som utvecklats i en rad riktningar och är under ständig diskussion om omtolkning allt sedan 600-talet.

Ulrika Brandberg och Tom Knutson

Annons
Annons