search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Svensk familjerätt också kulturbunden

I diskussionen rätt och religion beskrivs ofta främmande rättssystem som starkt kulturbundna och religiöst grundade, medan vår egen lagstiftning framstår som neutral och rationell. Men också vår rätt är kulturellt färgad, menar docenten Anna Singer, som tycker att det nu är dags att vi diskuterar vilka värden som är grundläggande i vår kultur.

Inför riksdagsvalet 2006 skrev ordföranden i Sveriges muslimska förbund, Mahmoud Aldebe, ett öppet brev till de politiska partierna. Enligt Aldebe är det svenska samhället färgat av ”en pietistisk, individualiserad religions förståelse” av religionsfrihet. För svenska muslimer, skriver Aldebe, är det snarare religionens kollektiva yttringar som är centrala. Religionsfriheten kräver därför bland annat anpassningar av de familjerättsliga reglerna i form av särlagstiftning för muslimer, rätt till ledighet för att delta i fredagsbön och dispens från förbudet mot slakt av djur utan bedövning.

Brevet väckte debatt. Aldebe kallades av sina egna partikamrater i Centerpartiet för islamist och extremist. Även Aldebes egen organisation tog avstånd från brevet, liksom flera andra muslimska organisationer. Starkast var kritiken just mot kravet på egen familjerättslagstiftning, ett krav som Aldebe ganska snabbt tog tillbaka. Ändå visar brevet och diskussionen som följde att familjerätt kan vara politiskt sprängstoff.

– Familjerätten är på många sätt central för alla som vill skapa ett samhälle med viss inriktning. Och det gäller både religiösa och förstås sekulära.

Det säger Anna Singer, docent i civilrätt vid Uppsala universitet.

– För svenskt vidkommande skulle jag väl också säga att familjerätten använts i politiska syften, för att uppnå det jämlika, sekulära samhället, sammanfattar hon.

Anna Singer ger ett exempel på hur familjerätten använts i Sverige:
– Den allra tydligaste värderingen tycker jag är makarnas jämställdhet. Att det är två självständiga individer med lika mycket bestämmanderätt. Det är väl en värdering som präglar också bedömningen vid en äktenskapsskillnad. Utgångspunkten för den svenska lagen är ju att man ska klara sig själv efter skilsmässan. Man har inget ansvar för andra än barnen.

Synen på barn är ett annat område där familjerätten använts för att påverka.

– Det är en värdering som förändrats under de senaste decennierna, att man ser barn som självständiga med egna rättigheter i mycket högre grad än i många andra länder, säger Anna Singer.

En av familjerättens funktioner är, enligt Anna Singer, att vara handlingsdirigerande för medborgarna, alltså att påverka medborgarnas beteende. Samtidigt speglar rättssystemet också det samhälle man lever i. I ett välfärdssamhälle som Sverige kan individen i många situationer klara sig själv, med statens hjälp. I många andra länder är det helt annorlunda.

– När det är en svag stat blir familjen det skyddsnät man har. Om man inte har pengar måste man vända sig till sin släkt, och då får den ju en annan betydelse än i Sverige, säger Singer, och konstaterar att exempelvis arvsreglerna i många länder är utformade utifrån en sådan kontext där det manliga familjeöverhuvudet ska försörja en större grupp.

Anna Singer konstaterar att det svenska familjerättsliga systemet och IP-rätten i stort sett fungerar bra i det mångkulturella samhället, i så måtto att det sällan blir några rent rättsliga krockar. Däremot uppstår det konflikter för enskilda individer med en annan syn på familjerätten och religionen. De krockarna är i sig så viktiga att vi måste börja titta på våra egna värderingar i det svenska samhället, anser Anna Singer.

– Jag tror att vi behöver ta en sådan diskussion, inte minst i förhållande till EU. Vad har vi för värden som är så grundläggande att vi sätter dem först, framför religionsfriheten, säger Singer.

På ett område har Sverige tagit bestämd ställning, nämligen inom ramen för EU:s arbete med gemensamma IP-regler vid skilsmässor. Sverige har bestämt sagt ifrån att man inte tänker rucka på den absoluta rätten till skilsmässa genom att tillämpa utländska familjerättsregler. Bra, tycker Anna Singer.

– Men jag tror att vi behöver göra mer.

Ulrika Brandberg och Tom Knutson

Annons
Annons