search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Nedslag i forskningen om ledarskap och kön

Vid Hildarylunchen den 3 juni i Stockholm gav Pia Höök en översikt över forskningen om ledarskap och kön och hur den hade utvecklats över tiden.

Pia Höök är doktor i företagsekonomi och forskare vid avdelningen Genus, organisation och ledning vid skolan för industriell teknik och management på Kungliga Tekniska högskolan. Tidigare har hon verkat på Handelshögskolan i Stockholm, vid Stanford University och på Volvo. Hon har ägnat sig åt forskning inom området sedan början av 1990-talet. Hennes avhandling från 2001 heter Stridspiloter i vida kjolar – om ledarutveckling och jämställdhet.

Under sin föreläsning gjorde Pia Höök några korta nedslag i forskningen om ledarskap och kön. Hon förklarade hur forskningen hade gått från att se på individer till att se på organisationer, fram till att undersöka förändringsprocesser i ledarskap och sociala konstruktioner.

Den tidiga forskningen inom området fokuserade på hur kvinnor är som chefer. Den har kritiserats för att den inte tog med organisationer i bilden. Senare ställde forskningen frågan varför kvinnor som chefer är få. Den klassiska studien är Rosabeth M. Kanters Men and women of the corporation från 1977. Där undersöks vilka villkor kvinnor möter och vad de har gemensamt. Kanter kommer fram till att det i sig är ett villkor att vara i minoritet. En grupp i en organisation som är mindre än 15 procent är en påtaglig minoritet som kan kallas avvikare. En avvikarposition i en organisation kan få till följd strukturella effekter:

• Synlighet: avvikaren utsätts för hårdare granskning och högre prestationspress, och blir en symbol för sin grupp.

• Assimilering: majoriteten testar stereotypa roller på avvikaren (för kvinnor till exempel ”morsa, maskot, sexbomb, järnlady”) för att hantera ovana situationer; minoriteten spelar ofta med.

• Kontrast: majoritetsgruppen överdriver sina gemensamma drag gentemot avvikaren och testar grupplojaliteten.

Pia Höök konstaterade att positionen som avvikare är motsägelsefull. Positionen innebär inte bara nackdelar utan kan innebära fördelar – men man måste veta hur man hanterar den.

Längre fram i tiden studerade forskningen frågan hur ledarskap är könsmärkt. Då flyttades fokus från exkludering av kvinnor till inkludering av män. Gerd Lindgren undersökte på 1990-talet hur män orienterar sig mot och söker bekräftelse hos andra män – homosocialitet.

Pia Höök påpekade att kompetens ofta betraktas som något objektivt och självklart, men i praktiken är något som ”förhandlas fram”. Enligt Charlotte Holgersson och Sophie Linghag påverkar homosocialitet hur kompetens definieras och värderas. Detta kan till exempel innebära att samma erfarenhet värderas olika för kvinnor och män vid rekrytering, eller att kvinnors och mäns potential värderas olika vid bedömning av unga chefer.

På senare tid har forskningen studerat förändringsprocesser för chef- och ledarskap samt sociala konstruktioner.

På frågan hur biträdande jurister ska göra för att lyckas och få uppmärksamhet i sina organisationer svarade Pia Höök att det är bra att ha kunskap om kulturer, strukturer, och homosocialitet – då kan man hålla självkänslan intakt.

Hon menade också att det är viktigt att involvera männen i organisationen. I fråga om kvinnors karriär i allmänhet menade Pia Höök att kvinnor är mycket lojalare mot sina arbetsgivare. Hon tyckte att man borde se sig om efter andra platser, om man är på ett ställe som inte värderar kvinnors kapacitet.

Magnus Andersson

Annons
Annons