search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Generalsekreteraren

Klienterna flyttar fram sina positioner

Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg skriver om hur ekonomiska faktorer påverkar advokatkåren.

Detta nummer av tidskriften Advokaten har som tema hur ekonomiska faktorer påverkar advokatyrket. Ekonomiska implikationer får allt större inverkan på advokatyrket, liksom på samhället i stort. Frågan är vart denna utveckling leder oss.

Sedan många år har det politiska arbetet inom Europa främst haft ekonomiska förtecken. Ett övergripande mål för EU är som bekant att åstadkomma fri rörlighet för varor och tjänster. Det innebär att avskaffa handelshinder och att öka konkurrensen. Kommissionens arbete har härvidlag varit särskilt inriktat på de så kallade fria yrkena, däribland advokatyrket. Utgångspunkten har i detta sammanhang varit att riva de monopol som byggts upp och de hinder som föreligger för advokater att verka i andra medlemsstater. I det uttalade syftet att skydda konsumenternas intressen har en rad regler införts såväl internationellt som nationellt. Dessa förändringar har inte alltid varit till det bättre.

Den svenska advokatmarknaden är nästan helt avreglerad, i den meningen att vi sedan lång tid, med undantag för offentliga försvar, saknar advokatmonopol och advokattvång. Vem som helst kan sälja juridiska tjänster. Vem som helst kan i princip uppträda som ombud inför domstol. Härvidlag skiljer sig det svenska systemet markant från vad som gäller i flertalet andra länder inom och utanför EU, Finland undantaget. Svenska advokater åtnjuter emellertid förmånen av en skyddad titel. Det är medlemskapet i Advokatsamfundet och den därur härflytande advokattiteln som ger advokaten dennes särställning och klienten dess rättigheter. I Sverige har advokater sedan något decennium dessutom haft rätt att göra reklam. Vi har heller inte några i lag bestämda tariffer för hur vi ska ta betalt, med undantag för den statliga timkostnadsnormen! Så långt har EU funnit att allt är gott och väl. Den svenska advokatmarknaden är i stort sett fri och de svenska advokaterna har därför ännu inte drabbats negativt av den europeiska lagstiftningsivern.

Den svenska advokatkåren kommer, detta till trots, likväl förstås att påverkas av de förhållanden som driver den ekonomiska utvecklingen. Nationellt påverkas advokaternas ersättning givetvis negativt i tider av svag ekonomi. Timkostnadsnormen liksom rätten till ersättning för nedlagt arbete har emellertid inte utvecklats på ett för advokaterna gynnsamt sätt, ens i tider av högkonjunktur. Detta är ett oacceptabelt förhållande, särskilt i ljuset av de gigantiska resurser som år efter annat tillförs i första hand polisen och kriminalvården, men även rättsväsendet i övrigt. Den njugga behandlingen av advokaterna synes vara en politisk fråga primärt styrd av andra hänsyn än de strikt ekonomiska.

Affärsjuristerna har till skillnad från sina kolleger finansierade av statliga medel, under de goda åren, varit ekonomiskt mycket framgångsrika. Särskilt gäller detta på uppdragsområden som transaktioner, bank och finans- samt aktiemarknad. Under den senaste ekonomiska krisen har emellertid dessa områden kommit att drabbas hårt. Det gäller både inom och utom Sverige.

Till skillnad från vad som varit fallet i många andra europeiska länder har de svenska allmänpraktiserande advokatbyråerna ute i landet emellertid klarat sig jämförelsevis väl. En viktig förklaring är enligt min bedömning just avsaknaden av monopol. I de många länder där advokater till exempel åtnjutit monopol på fastighetstransaktioner, som fallet var i bland andra Irland, har advokaterna på de mindre och medelstora byråerna drabbats mycket svårt. 

I starka finansiella centra som London har de största advokatbyråerna byggt upp gigantiska organisationer med tusentals medarbetare. Man har därtill tillskansat sig ett betydande politiskt och ekonomiskt inflytande. Det kan diskuteras hur detta framgent kommer att påverka gestaltningen av advokatrollen. Många av de förslag som på senare tid presenterats runt om i Europa härrör från den engelska advokatmarknaden, som allt mer kommit att efterlikna en ”investment banking”-marknad. Denna vår tids avancerade torghandel är på sitt sätt en logisk följd av samhällsutvecklingen. I ljuset av skandalerna inom Lehman Brothers och nu senast Goldman Sachs finns det emellertid anledning att vara mycket vaksam. Båda exemplen visar tydligt vad som kan hända när vinstintresset överordnas affärsmoralen. Från senatsförhören med företrädare för Goldman Sachs minns man hur dessa inte kunde ge ett klart och redigt svar på frågan huruvida firman ansåg sig skyldig att agera i kundernas bästa intresse. För ett företag som ytterst verkar i förtroendebranschen borde en sådan moraluppluckring te sig skadlig, inte bara för anseendet, utan därmed också för det mer övergripande intresset, den långsiktiga profiten. Goldman Sachs moralupplösning är emellertid inte unik. Spåren förskräcker. Låt oss inte glömma Enron-, World Com- och Parmalat-skandalerna för några år sedan. De har alla ett gemensamt drag. Den moraliska härdsmältan uppstår lätt när vinstintresset tillåts överskugga lojalitetsplikten mot uppdragsgivaren/klienten. Man kan för övrigt inte nog ofta påminna om att det ur latinet härledda ordet klient betyder ”skyddsling”. Med de förpliktelser detta innebär av rättslig och moralisk art.

Än så länge har skandaler motsvarande dem vi sett på det finansiella området inte drabbat advokatbyråerna. Tiden är dock mogen att i preventivt syfte diskutera hur vi önskar att den framtida utvecklingen av advokatyrket ska gestaltas. En sådan diskussion behövs för att undvika att utvecklingen springer ifrån oss. Detta kräver att vi gemensamt finner metoder för att identifiera och analysera nya fenomen. Det kräver också att vi för en ständig diskussion om advokatyrkets grundläggande värden. För att åstadkomma detta krävs ansvarstagande och engagemang som syftar till att finna ett gemensamt förhållningssätt.

En sak är enligt min mening alldeles klar. De stora affärsjuridiska byråerna kommer framledes att ställas inför stora utmaningar. Klienterna har i kölvattnet av den ekonomiska krisen flyttat fram sina positioner. De ställer tuffare krav när det gäller transparens vad gäller advokaternas sätt att ta betalt. De kräver mer av senior tid. ”The billable hour” röner inte samma popularitet och går kanske mot sitt slut. De affärsjuridiska advokatfirmornas höga ratio i förhållandet antalet biträdande jurister per delägare kommer antagligen att bli svårt att upprätthålla. Detta påverkar tillväxthastigheten och på sikt även lönsamheten. Det ska bli intressant att följa denna utveckling. Hur man med bibehållen lönsamhet ska kunna driva advokatverksamhet kan otvivelaktigt komma att påverka strukturen på advokatmarknaden i Sverige. Min tro är att, som en följd av lägre tillväxt hos de allra största byråerna, nya mindre uppstickare inom nischade områden kommer att etablera sig. Detta leder till ökad konkurrens. Jag kan tycka att en sådan utveckling är av godo för advokatyrket. Det är ett sundhetstecken att unga advokater vågar starta egen verksamhet.

Många är de frågor som kommer att aktualiseras av ändrade ekonomiska förutsättningar för advokatverksamheten. Det handlar bland annat om access to justice för klienterna. I detta ligger att klienterna har råd med rättligt bistånd. Det som tidigare var heliga kor slaktas allt oftare på besparingskravens altare. Detta kommer att påverka den enskilde. Men det kan dessutom komma att påverka affärslivets förhållanden, till exempel vad gäller tvistlösning. En angelägen uppgift kommer därvid vara att värna de etiska kärnvärden som advokatyrket vilar på. Den svåraste utmaningen kommer därför att vara, att med bibehållen konkurrenskraft och lönsamhet, upprätthålla kraven på oberoende, lojalitet, sekretess och frånvaron av intressekonflikter. Hur detta förhåller sig till outsourcing, externt ägande av advokatbyråer, legal privilege för bolagsjurister, liksom multi-disciplinary practicies är bara några av de stora frågor som väntar.

Anne Ramberg
anne.ramberg@advokatsamfundet.se

Annons
Annons