search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

För tidigt att räkna ut företagsrekonstruktionerna

– Ge företagsrekonstruktionen en chans! Det var de flesta av debattörerna överens om, när IFFR (Institutet för Företagsrekonstruktion) höll seminarium om Insolvensutredningens slutbetänkande i Stockholm den 13 april.

Regeringens utredare, advokat Jan Ertsborn, var på plats och presenterade huvudpunkterna i Insolvensutredningens förslag.

Merparten av debattörerna ansåg att det var för tidigt att räkna ut lagen om företagsrekonstruktion. En utgångspunkt för Insolvensutredningen har varit att lagen om företagsrekonstruktion inte har fått det genomslag som förväntades – och dessutom misslyckas en rätt stor del av företagsrekonstruktionerna. Men enligt deltagarna i seminariet har företagsrekonstruktionerna fungerat betydligt bättre de senaste åren.

Ackordscentralens koncernchef Mikael Kubu konstaterade att företagsrekonstruktion ofta baga- telliseras i debatten. Men Kubu kunde visa att företagsrekonstruktion inte alls är ett betydelselöst institut, om man ser till hur många människor som berörs. Han nämnde den statliga lönegarantin som exempel. Under 2009 var det 30 000 arbetstagare som omfattades av lönegarantin i konkurser. Under samma år omfattades 11 500 arbetstagare av lönegarantin i företagsrekonstruktioner. Det innebär att var fjärde person som fick ersättning ur lönegarantin fick det inom företagsrekonstruktion. Visserligen var det fler än vanligt som fick ersättning 2009 på grund av den stora rekonstruktionen av Saab. Men även ”vanliga” år som 2007 eller 2008 betalades var femte lönegaranti ut inom en företagsrekonstruktion.

— Större företagsrekonstruktioner fungerade mycket bra under 2009, påpekade Mikael Kubu. Han menade att det är för tidigt att döma ut företagsrekonstruktionerna.

Lagen om företagsrekonstruktion kom 1996, efter en lågkonjunktur. Alltsedan dess har det varit högkonjunktur, och lagen har inte kommit till användning i så stor utsträckning. Nu, i en tid av kraftig nedgång, har eldprovet för lagen kommit — och man kan se att den fungerar bra, hävdade Kubu, som tyckte att Saabs rekonstruktion har satt institutet företagsrekonstruktion på kartan.

Också Jan Ertsborn frågade sig om det berodde på Saabs exempel att företagsrekonstruktion har blivit vanligare under det senaste året.

Mikael Kubu visade åskådligt vilka effekter de nya reglerna skulle få utifrån ett konkret fall av lyckad företagsrekonstruktion i ett noterat aktiebolag. Enligt hans exempel var det väsentligt mindre sannolikt att man skulle kunna genomföra en lyckad rekonstruktion med rimlig utdelning i ackordet med reglerna i utredningens förslag. Han frågade sig vad som skulle hända med rekonstruktionsbolagets alla avtal när rekonstruktionsbolaget ställer in betalningarna och kontaktar alla borgenärer inför en ansökan om företagsrekonstruktion under ägarlett förfarande, vilket i praktiken måste ske enligt det nya lagförslaget. Skydd för att avtalen sägs upp på grund av bristande betalning får man först i samband med beslutet om rekonstruktion under ägarlett förfarande. Ett annat problem är hur verksamheten skulle finansieras under tiden från betalningsinställelsen fram till ansökan om rekonstruktion under ägarlett förfarande. Han konstaterade också att ackordslikviden i de flesta fall inte kommer att vara finansierad vid ansökningstillfället — hur ska då nivån på ackordet kunna anges?

Mikael Kubu presenterade flera önskemål om ändringar i utredningens förslag:

  • Ändra kravet på att 40 procent av borgenärerna måste ställa sig bakom ansökan om ägarlett förfarande/företagsrekonstruktion. Enbart borgenärer med säkerheter som riskerar att urholkas bör höras.
  • Tidsgränsen för hur länge en rekonstruktion under ägarlett förfarande får pågå bör inte ändras.
  • Reglerna om ”superförmånsrätt” vid företagsrekonstruktion bör finnas kvar i de ägarledda förfarandena. I det nya lagförslaget får alla nya skulder i praktiken bästa prioritet (massagäld) oavsett om rekonstruktören har tillstyrkt detta eller inte.

Mikael Kubu trodde att de nya reglerna skulle ha en negativ effekt på antalet företagsrekonstruktioner:

— Om utredningens förslag går igenom i oförändrat skick blir det bara tvångsförvaltning med en förvaltare kvar efter 2012, och då kommer inte företagen att söka rekonstruktion, sade han.

Justitierådet Torgny Håstad ansåg att förslagen i utredningen i stort sett var rimliga och viktiga att genomföra i sak. Han trodde att förslaget kanske inte skulle leda till fler företagsrekonstruktioner, men däremot till att förhandlingsläget för ackord skulle bli klarare.

Vid den avslutande diskussionen rådde ingen större oenighet bland debattörerna. De flesta uppskattade utredningens förslag om tydligare rekonstruktionsplaner, och tyckte att det var bra att samordna förfarandena, så att samma person kan vara rekonstruktör och förvaltare.

— Jag är glad att få höra så många positiva synpunkter på förslaget, sade utredaren Jan Ertsborn vid slutet av debatten. Han underströk att det var viktigt att få fram klara regler, som kommer att underlätta icke-offentliga uppgörelser.

Fakta/Insolvensutredningens förslag i korthet

  • Konkurs och företagsrekonstruktion ersätts av ett samlat förfarande: Insolvensförfarande
  • Förvaltarlett förfarande med gäldenärsrekonstruktion, verksamhetsrekonstruktion eller avveckling
  • Egenförvaltning (liknar företagsrekonstruktion) med gäldenärsrekonstruktion eller verksamhetsrekonstruktion
  • Rekonstruktionsplan ska inte bara innehålla ackordsförslag, utan även förslag till andra åtgärder
  • Även möjlighet till rekonstruktion genom separat ackord
  • Kortare tidsfrister
  • Samma person ska kunna vara både rekonstruktör och insolvensförvaltare
  • Återvinningsförbudet för skatter och avgifter avskaffas

Magnus Andersson

Annons
Annons