search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Ekonomiskt tryck ger snabba förändringar

I England har hård konkurrens och strävan efter att pressa priserna fått allt fler stora advokatbyråer att utlokalisera delar av sin verksamhet. Dessutom driver myndigheterna på för att avreglera advokatmarknaden, bland annat genom uppluckringar i de advokatetiska reglerna. Men nu visar det sig att klienterna inte bara är positiva till utvecklingen.

London City är Europas affärsjuridiska centrum. En rad stora internationella byråer har sina huvudkontor här, och priserna på de tjänster de erbjuder kan ibland vara svindlande.

Men den ekonomiska krisen har slagit hårt mot den så kallade Magic circle och övriga engelska advokatbyråer. Närmast dagligen har det rapporterats om uppsägningar och nedskärningar på storbyråerna. Och precis som i Sverige har Londonbyråernas klienter blivit allt tuffare när det gäller att handla upp advokattjänster och att förhandla om priset.
Dessutom är den engelska marknaden för affärsjuridiska tjänster mitt i en stor omvandling, driven av strävan efter ökad konkurrens och större inflytande för konsumenterna, en strävan som fick sin början när regeringen 2003 gav David Clementi i uppdrag att granska den juridiska tjänstemarknaden.

Clementis förslag för att göra advokatmarknaden mer innovativ, konkurrensutsatt och konsumentvänlig innebar bland annat nya regler för hur advokatbyråerna får ägas och drivas. Clementirapporten fick utgöra grunden för ”Legal Services Act”, som nu stegvis implementeras i England och Wales.

Just nu arbetar man bland annat på att skapa regler för hur tillstånden för så kallade alternativa byråstrukturer, ABS, ska utformas. ABS innebär i korthet att ickeadvokater får äga advokatrörelser, antingen som utomstående investerare eller som delägare i en så kallad multidisciplinary practice, som byrån driver tillsammans med andra yrkesgrupper.

Kritik från andra länder
Planerna på ABS har fått stöd av Law Society of England and Wales, men mött hård kritik från andra advokatorganisationer i Europa. Bland annat har Rådet för advokatsamfunden i Europa, CCBE, i flera remissvar sagt nej till reformen.
– CCBE:s råd är att man inte ska gå vidare med ABS, säger Sieglinde Gamsjäger, ansvarig för advokatetiska frågor vid CCBE:s kansli.

CCBE befarar enligt Gamsjäger att advokat-etiska kärnvärden som oberoende, frihet från intressekonflikter och tystnadsplikt hotas om ickeadvokater tillåts få inflytande över advokatbyråernas verksamhet.

Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg hör till de starkaste kritikerna mot ABS.
– Sveriges advokatsamfund liksom övriga advokatsamfund med undantag för Law society delar CCBE:s inställning. Till detta kommer att argumentet för att öppna upp för externt ägande och ytterst börsintroduktion brukar vara ett uppgivet behov av finansiering. Det är inte argument som håller, säger Anne Ramberg.

Law Society of England and Wales har under vintern tagit initiativ till en studie av hur ABS kan tänkas påverka marknaden. I februari inledde företaget Oxera Consulting en serie telefonintervjuer för att bedöma hur advokatbyråerna ser ut i dag och vad de nya reglerna om ABS kan innebära. Enligt planerna ska ABS tillåtas från 2011.

Klientenerna värnar etiken
Även i Skottland har avregleringssträvandena satt spår och väckt debatt. Enligt regeringens ”Legal Services Bill” ska alternativa byråstrukturer tillåtas också norr om gränsen i det Förenade kungadömet. Förslaget har splittrat advokatkåren, och de fyra största skotska advokatbyråerna har gått så långt att de hotat med att lämna Law Society of Scotland och i stället ansluta sig till den engelska motsvarigheten om ABS inte blir verklighet.

England har också gått i spetsen för ändrade regler för advokaterna. De advokatetiska reglerna fastslås numera av SRA, Solicitors Regulation Authority, en myndighet fristående från Law Society. SRA planerar långtgående ändringar av bland annat reglerna om intressekonflikter.

Ett av de mest omdiskuterade förslagen innebar att advokatbyråer efter samtycke ska kunna företräda flera ”sofistikerade klienter” trots att det finns en risk för intressekonflikt. På det viset skulle klienterna friare kunna välja den byrå de vill, menade förespråkarna. Planerna på nya intressekonfliktsregler har fått starkt stöd från City of London Law Society, som bland annat organiserar de stora Londonbyråernas delägare och anställda.

Men nu visar det sig att klienterna inte självklart sätter rätten att välja advokatbyrå högre än skyddet från intressekonflikter. Efter en remissrunda, där bland annat förslaget om att samtycke ingick, drog SRA i april tillbaka förslaget tills vidare. Kritiken kom bland annat från bolagsjurister, som var oroade över hur den nya regeln skulle påverka advokatetiken.

– Utvecklingen i England visar att de största engelska byråerna har ett mycket stort inflytande. De utgör en maktfaktor på en mycket stark finansiell marknad. Man måste dock ställa sig frågan hur det är möjligt att underskatta sina klienter i den utsträckning som det nu återtagna förslaget innebär, säger Anne Ramberg.

Marknad som växer
Engelska advokatbyråer har också varit först ut med att på allvar börja utlokalisera delar av sitt arbete för att pressa sina kostnader. Arbetet, som framför allt utgörs av mer rutinartade juridiska sysslor, går i första hand till Indien, men även länder som Filippinerna och Sydafrika.

Outsourcingen av juridik, eller ”legal process outsourcing”, LPO, som det ofta kallas, är en stor och växande industri i Indien. Enligt det indiska undersökningsföretaget Value Notes genererade LPO i Indien inkomster på 320 miljoner dollar under 2008, den beräknas bli 440 miljoner dollar under 2010, och nå 4 miljarder dollar till 2015.

En rad internationella företag sysslar med att förmedla och tillhandahålla de juridiska tjänsterna, med tre stora företag som dominerar marknaden: Integreon, CPA och Pangea3. De företag och advokatbyråer som anlitar LPO-företagen kan välja att köpa tjänster vid behov, eller att ha ett helt eget team av jurister. Detta team sitter då avskilt från andra jurister och arbetar bara med en klient, medan de allmänna teamen växlar uppdragsgivare hela tiden.

För advokatbyråerna är LPO en ganska ny företeelse. Många klientföretag har hunnit före, och utlokaliserat delar av sina juridiska sysslor till exempelvis Indien. Brittiskbaserade gruvföretaget Rio Tinto anlitar till exempel CPA för kontraktsgranskning och kontraktsskrivande, research och dokumentgranskning.

Mjukvarujätten Microsoft kontrakterade från början Integreon för supporttjänster till den juridiska avdelningen, men har också tillkännagett att man planerar att utlokalisera mer rutinartade juridiska sysslor till Indien. I början av 2010 arbetade 73 personer för Microsoft på företaget.

Oro för kvalitet och tillsyn
Nu har advokatbyråerna börjat följa efter. Simmons & Simmons anlitar till exempel Integreon bland annat för dokumentgranskning, research och due diligence. Pinsent Mason har vänt sig till Exigent för dokumentgranskning, medan Allen & Overy kontrakterat Integreon för dokumentgranskning i Bombay och New York. De utlokaliserade tjänsterna ska enligt A&O presenteras för klienterna som en möjlighet bland flera att välja på. Även Slaughter & May har, efter önskemål från en klient, börjat utlokalisera dokumentgranskning och due diligence.

Clifford Chance har valt en delvis annan egen väg – ett eget helägt kontor i Indien, som arbetar med dokumentgranskning och andra sysslor som förr utförts av paralegals och trainees.

Utlokaliseringen drivs naturligtvis i stor utsträckning av strävan efter att minska sina kostnader. Enligt vissa beräkningar kan man spara mellan 40 och 50 procent genom utlokalisering.

Det finns alltså pengar att spara, främst genom det betydligt lägre löneläget i Indien och Filippinerna. Men utlokaliseringen är inte okontroversiell. Kritikerna pekar på risken för att arbetet blir av lägre kvalitet. De pekar också på hoten mot tystnadsplikten och datasäkerhet. En viktig fråga är också frågan om vilka etiska regler som är tillämpliga och vilka sanktioner som står till buds, när en indisk jurist gör due diligence åt en brittisk byrå, för en transaktion som kan omfatta ytterligare länder.

Anne Ramberg tycker att det är viktigt att följa utvecklingen.
– Outsourcing är någonting som kommer för att stanna. Det är dock inte problemfritt. Tvärtom…

Ulrika Brandberg, Tom Knutson

Annons
Annons