search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Länsrätterna har blivit förvaltningsrätter

Snabbare handläggning och ökad specialisering på sikt. Det hoppas Domstolsverket på med de nya förvaltningsrätterna.

Den 15 februari lades de 23 länsrätterna i Sverige samman till 12 förvaltningsrätter. För hälften av de nya förvaltningsrätterna sammanfaller domkretsen (domstolens geografiska verksamhetsområde) inte med länsgränserna. Länsrätterna i Skåne, Västerbottens och Norrbottens län bytte namn vid reformen, men lades inte samman med någon annan domstol.

Domstolsverkets syfte med reformen är att göra förvaltningsdomstolarna mer effektiva så att de kan avgöra fler mål på kortare tid.

Reformen innebär att många medborgare får längre avstånd till förvaltningsdomstolen. Men de flesta mål i förvaltningsdomstolarna behandlas helt i skriftlig form. Då behöver den som berörs inte komma till domstolen. Omkring 15 procent av målen i första instans avgörs efter muntlig förhandling. I större delen av de målen är det domstolen som reser till platsen för förhandlingen.

Länsrätterna infördes 1979 och tog över prövningen av ärenden från särskilda domstolsenheter inom länsstyrelserna. Sedan dess har allt fler mål förts över till länsrätterna. Förvaltningsdomstolarna handlägger i dag mer än 500 olika typer av mål. De har främst hand om mål som rör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det gäller till exempel mål som rör skatter, socialbidrag eller ersättning från Försäkringskassan. De handlägger också mål om tvångsomhändertagande av ungdomar, missbrukare och psykiskt sjuka. Sedan Sverige blev medlem av EU behandlar förvaltningsdomstolarna mål med anknytning till EG-rätten. År 2006 fördes prövningen av utlännings- och medborgarskapsärenden över till särskilda migrationsdomstolar inom några av förvaltningsdomstolarna.

Magnus Andersson

Annons
Annons