Gemensam utbildning gav ökad förståelse för sexualbrottsoffer

Syftet var att öka kunskaperna om sexualbrottsoffer och förbättra bemötandet av dem i samband med polisanmälan, förundersökning och rättegång.

Utbildningen, genomfördes på uppdrag av regeringen, är kopplad till handlingsplanen som kom för två år sedan om mäns våld mot kvinnor, samkönade övergrepp och hedersrelaterat våld.

Enligt regeringen är det angeläget att alla som drabbas av sexualbrott känner förtroende för polis, åklagare, domstolar och viktigt att de inte upplever hanteringen av deras mål som kränkande.

Projektet var även kopplat till advokaten och tidigare jämställdhetsombudsmannen Claes Borgströms sexualbrottsofferutredning från 2005 som syftade till att öka anmälningsbenägenheten bland kvinnor, där utbildning av rättsväsendets aktörer var ett förslag för att uppnå detta.

Ett centralt problem är att många sexualbrottsutsatta kvinnor ofta känner sig misstrodda av rättsapparaten.

– Kursen var riktad till polis, åklagare, domare och domstolspersonal. Men efter kontakter med Advokatsamfundet beslöt vi att bjuda in advokater också, vilket visade sig värdefullt eftersom de hade mycket att förmedla, säger Monica Burman som var projektledare.

Utbildningen bestod av dels en dag med föreläsningar, dels ett tvådagarsinternat där deltagarna ingick i mindre grupper som diskuterade, löste uppgifter och gjorde övningar.

I grupperna medverkade personer med olika funktioner inom rättsväsendet.

De sammanfattande erfarenheterna visar på värdet av att olika yrkesgrupper inom rättsväsendet, som normalt inte går utbildningar tillsammans, samlas kring ett gemensamt angeläget tema.

De har fått möjligheter att utbyta kunskaper och erfarenheter och lärt sig mer om varandras roller, vilket bidragit till att man lyckats att inte bara genom kunskap, utan främst genom reflektion och diskussion skapa förutsättningar för bästa möjliga bemötande av sexualbrottsoffer.

– Alla tyckte det var intressant att höra hur andra yrkesgrupper resonerar kring sin yrkesroll. Domarna funderade exempelvis ofta på hur långt de kan gå i ett vänligt bemötande i rättssalen av offren med bibehållen objektivitet, säger Burman.

Det varierade mellan yrkesgrupperna vad man såg som största problemet i bemötandet, men många uppgav tidsbrist, framför allt polis och åklagare.

Många känner sig misstrodda

– Det genomgående budskapet var att det är oerhört viktigt att använda sin empatiska förmåga. Vi gjorde övningar för att träna på detta, för de flesta gäller det bara att hitta och använda den. Man måste också ha kunskaper om hur olika sexualbrottsoffer kan reagera, säger Burman.

En viktig slutsats från utbildningen är att olika professionella aktörer måste bemöta dessa kvinnor med empati och att detta inte står i motsättning till objektivitetskravet.

Det diskuterades flitigt att många sexualbrottsutsatta kvinnor ofta känner sig misstrodda av rättsapparaten, hur hantera detta utan att göra avkall på objektivitetskravet?

Utbildningen var frivillig och kunskaperna överlag ganska bra, även om det fanns stora individuella skillnader inom yrkeskategorierna.

För närvarande sammanställer Brottsoffermyndigheten projekterfarenheterna till ett webbaserat utbildningsmaterial som ska kunna användas av alla aktörer inom rättsväsendet.

Per Johansson

Brottsoffermyndigheten

Brottsoffermyndigheten genomförde hösten 2008 och våren 2009 en utbildning för aktörer inom rättsväsendet om hur man bäst bemöter sexualbrottsoffer.

385 poliser, åklagare, domare, domstolspersonal och advokater (27) deltog; ytterligare 100 chefer gick en endagskurs.

Könsfördelningen var 65 procent kvinnor och 35 procent män.

Utbildningen omfattade föreläsningar om aktuell forskning och medverkan av praktiskt verksamma personer med lång erfarenhet av att möta sexualbrottsoffer, aktivt deltagande i seminarier och diskussioner, professionellt förhållningssätt och bemötande i samband med polisanmälan, förundersökning och rättegång.