search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

För långsamma skattedomar ett rättssäkerhetsproblem

Det tar för lång tid innan domar kommer i skattemål och en ökad specialisering behövs i läns- och kammarrätter. Det anser såväl Skatteverkets rättschef Vilhelm Andersson som Peter Nordquist, advokat och skatteexpert vid Mannheimer Swartling i Stockholm.

Nordquist jobbade för Skatteverket till 1986 och hade som chef för dess processavdelning ansvar för processer mot svenska storföretag
– Det har visserligen blivit bättre med åren, men det största problemet är fortfarande att det dröjer så länge innan målen avgörs, säger han.
Nordquist, vars klienter nu i huvudsak är svenska börsnoterade bolag eller större svenska bolag som ägs av ett utlandsbolag, framhåller att vi alla är små jämfört med stora Skatteverket och domstolarna.

Ju större man är, desto större är dock möjligheten att tillvarata sina intressen genom att anlita rättsliga ombud.
– Därför är nya ersättningsregler som ger enskilda möjligheten att på förhand få besked om i vilken utsträckning de kan få sina kostnader ersatta vid skattemål ett steg mot ökad rättssäkerhet, säger han.

INGET UTRYMME
Nordquist konstaterar att det finns för få prejudikat att luta sig mot på skatteområdet, att Regeringsrätten på sistone skapat nya oklarheter i gamla oklarheter genom att formulera otydliga domskäl.
– Det ska inte finnas utrymme att kunna tolka domarna på olika sätt, utan det måste vara en entydig skrivning.

Nordquist lyfter fram förhållandet att Skatteverket ibland är förundersökningsledare, åklagare och domare i ett och samma skattemål:
– Jag skrev redan 1985 att det är oacceptabelt med en sådan ordning i en rättsstat. Föreligger det en tvist mellan en skattskyldig och Skatteverket så ska detta lämnas till länsrätten.

Han ser en risk i att domstolarna hamnar i knäet på Skatteverkets kunniga tjänstemän vid komplicerade ärenden.

Receptet för att stärka rättssäkerheten vid skattemål inkluderar också en bättre fortlöpande utbildning för domare som ofta tidigare aldrig arbetat med skattemål samt:
• Specialisering i läns- och kammarrätt för skattemål.
• Översyn och skärpning av bevisprövningsreglerna, främst på inkomstsidan för skattetillägg och eftertaxeringar, som i dag gynnar Skatteverket alltför mycket.

Nordquist anser sammanfattningsvis att det förvisso finns utrymme för flera förbättringar men att Skatteverket ändå sköter sin utredningsskyldighet:
– De försöker att göra ett hyggligt jobb, och jag tycker att de vanligtvis också gör ett tillräckligt hyggligt arbete.

Skatteverkets rättschef Vilhelm Andersson delar uppfattningen att långa processer är ett stort problem.
– Det är givetvis viktigt att den enskilde får ett snabbt beslut och vi gör vårt bästa, men när ärendena hamnar i domstol kan det stanna av, säger han.

Och föreslår ett skiljemannaförfarande om den enskilde och Skatteverket kan komma överens om ett sådant:
– Det skulle snurra på rätt bra då, om bägge parter vill pröva detta, varför inte!

Däremot ställer han sig frågande till Nordquists uppfattning att normerna som utvecklats genom åren för bevisprövning ger Skatteverket en ojuste fördel.
– Detta motsvaras inte av verkligheten. Ska vi få något att framstå som sannolikt måste vi ha rejält på fötterna för att övertyga läns- och kammarrätter, säger Andersson.

Herrarna är dock överens om att det bara finns fördelar med en ökad specialisering av skattemålen vid läns- och kammarrätterna.

Enligt Andersson jobbar man så på några avdelningar vid länsrätten i Stockholm med gott resultat.

Han känner till liknelsen att domstolar ibland sitter i knäet på Skatteverket men anser att det är deras sak att kommentera detta:
– Det är ju inte ovanligt att myndigheter både utreder och fattar beslut. Ta exempelvis ett vanligt ärende som ett bygglov där byggnadsnämnden ofta beslutar.

EU HAR KOMPLICERAT
Han ser heller inget rättssäkerhetsproblem i att skatteärenden mellan enskilda och Skatteverket avgörs av verket, eftersom tvister som överklagas ändå hamnar i länsrätten.

EU-medlemskapet med EG-rätten och Europakonventionen har väsentligt påverkat svenska skatterätten.
– Det har blivit mer komplicerat och även verkat för ett mer rättssäkert förfarande. Till viss del har det nog också blivit så, man har infört den obligatoriska rätten till muntlig förhandling om det ingår skattetillägg, säger Nordquist.

Enligt Andersson vet Skatteverket vad man har att rätta sig efter sedan EU-inträdet – och vad som händer om man inte gör det.

Ulrika Brandberg, Per Johansson, Tom Knutson

Annons
Annons