search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Månadens advokat Claes Borgström saknar rollen som opinionsbildare

Försvarsadvokat Claes Borgström står i centrum vid två medialt hårdbevakade rättegångar. Han representerar dels pojken som misstänks för mordet på Therese Johansson, 15, i Stureby, dels konstfackeleven Anna Odell som bland annat åtalats för falskt larm efter att ha spelat psykiskt sjuk.

Hur är det att företräda klienter vid medialt uppmärksammade rättegångar?
– Mitt arbetssätt förändras inte. För advokater gäller att inte förekomma i media för att vi tycker det är kul, utan klientintresset ska alltid styra. När det gagnar klienten att man uttalar sig ska man göra det. Då löper man givetvis risk att bli beskylld för att processa i media, men ibland finns det behov av en motbild till polisens och åklagarsidans beskrivningar.

Hur ser du på åtalet av Anna Odell?
− Målet hörde nog inte hemma i en domstol, men i och med anmälan måste ju polisen utreda och åklagare har åtalsplikt. 50 dagsböter är nästan så lågt straff man kan få för de två brotten som hon dömdes för. Vilket ju kan vara domstolens sätt att visa att vad hon gjorde är inte tillåtet, men att det mer är att betrakta som en förseelse.

Hur ser du på rättegången mot pojken som misstänks för mordet på Therese Johansson, 15?
− Den berör alla som lyssnar på pojkens och flickans berättelser. Berättelser om tonårskärlek som de flesta av oss har mer eller mindre erfarenhet av. Men den här historien slutade inte som de brukar, utan som en tragedi för så många. Jag har varit ung själv och har tre nu vuxna barn. Det går inte undgå att bli påverkad, men man måste givetvis försöka ha ett professionellt förhållningssätt i rättssalen. Åklagaren och jag har olika uppfattningar om hur överlagt och planlagt detta var. Jag hävdar att pojken planerat att inte döda flickan, trycket fanns, men att han inte velat döda henne, sedan slutar det ändå så.

Du är sedan 2008 socialdemokratisk talesperson i jämställdhetsfrågor och du var tidigare JämO. Hur ser du på jämställdhetsutvecklingen i samhället och advokatkåren?
−  Mycket har hänt. Mycket återstår, det har gått och går alldeles för långsamt. Utvecklingen bland advokater är som i övriga samhället. Bara 20 procent av brottmålsadvokaterna är kvinnor, färre kvinnor än män blir delägare i de stora affärsjuridiska firmorna.

Vad betyder samfundets initiativ, som juristnätverket Hilda, för att främja kvinnors möjligheter inom rättsväsendet?
− Jag tycker bra om Hilda. Det vore ännu bättre om det inte behövdes några särföreningar för det ena eller andra könet och givetvis  är det dit vi ska sträva.

Hur är det att vara advokat igen efter att ha haft en opinionsbildande roll som JämO? Saknar du rollen eller finns det utrymme för detta som advokat också?
− Bäst är dels utrymmet att kunna driva rättspolitiska frågor, dels närheten till människor, att ha en klient som behöver hjälp som man företräder, vilket är essensen i advokatyrket. Svårast är paradoxalt nog klienternas krav och förväntningar. En del säger rent ut ”jag lägger min framtid i dina händer” – det är lite ansträngande.
− Jag saknar rollen som opinionsbildare och ett skäl till att jag engagerat mig partipolitiskt är för att få en ny plattform och kunna jobba med diskriminerings- och jämställdhetsfrågor.
− Svenska advokater borde oftare medverka i debatten och bidra med sina kunskaper och erfarenheter och ta upp allmängiltiga aspekter på mål där de medverkat. I flera andra länder är advokater betydligt aktivare på den politiska arenan.

Vad händer nu?
− Jag fyllde 65 i somras och tänker fortsätta att jobba, om än i mindre omfattning. Inför valet ska jag ägna mig mer åt politiken och även försöka få tid att skriva lite.

Per Johansson

Annons
Annons
Annons