search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Kritik mot delar av reformen ”En modernare rättegång”

Advokatsamfundet kritiserar viktiga delar av reformen En modernare rättegång som man anser äventyrar rättssäkerheten i vissa avseenden. Skälen är tilltalades små möjligheter att komma till tals i hovrätten och svårigheterna att där hålla tilläggsförhör med andra bevispersoner.

Samfundet vill ändra på detta och att reformen i dess helhet utvärderas efter en tid.

För att tilltalade och andra personer ska kunna höras på nytt är kraven, enligt förarbetena, ytterst rigorösa.
− Det finns flera fördelar med den nya lagstiftningen, förbättringar och förenklingar. Vad som oroat och fortsätter att oroa är tilltalades rätt att höras i hovrätten, säger Tomas Nilsson, Advokatsamfundets ordförande.

Att de inte får ge sin version riskerar att bli en försämring av deras rättssäkerhet i detta avseende, enligt Nilsson och han tillägger:
− Rätten att komma till tals även i hovrättsprocessen är oberoende av utfallet i tingsrätten, men det ska bli intressant att se hur HD resonerar sedan den beviljat prövningstillstånd till den man som dömdes till tio år för narkotikabrott efter en frikännande tingsrättsdom. Han var inte med under förhandlingen i hovrätten och En modernare rättegång (EMR) var en bidragande orsak att det blev så här.

Nilsson understryker vikten av att advokater grundligt sätter sig in i det nya regelsystemet och begär tilläggsförhör när så är påkallat, och då använder argumenten som förarbetena trots allt tillåter – det duger inte med något allmänt hållet och att hänvisa till tilltrosbevisning.

Vad är största skillnaden med EMR?
− Det är en oerhört stor skillnad att bara använda videouppspelningar av tingsrättsförhören i hovrätten. Även om man upprepar mantrat att hovrättsprocessen ska vara en överprövning och inte en omprövning av tingsrättsdomarna, så ska hovrätten fortfarande rätta till felaktiga tingsrättsdomar. Då kan förtydliganden och kompletteringar behövas., säger samfundets ordförande som har omfattande erfarenheter av brottmål.

Om den tilltalade byter advokat från tingsrätten till hovrätten är den nye försvararens möjligheter begränsade om han eller hon inte får ställa egna frågor utan enbart tvingas förlita sig på materialet från tingsrätten.
− Anledningen att man är missnöjd och byter försvarare är kanske just att man anser att allt inte kom fram i underrätten, påpekar Nilsson.

Advokatsamfundet hade inga principiella invändningar mot EMR i sitt remissvar. Tvärtom ansåg samfundet att det fanns flera positiva nyheter. I departementspromemorian som samfundet yttrade sig över skulle tilltalade ha en ovillkorlig rätt att höras i hovrätten om de så önskade.
− Inget märkligt med att förslag ändras efter en remissomgång, men vi tycker inte det är rimligt med en så här oerhört betydelsefull förändring i propositionen till ny lag, utan frågan borde ha lyfts på nytt, säger Nilsson.

Men anser att en återgång till hur det var tidigare är varken önskvärt eller realistiskt:
− Bristerna måste rättas till, men fördelar med EMR är bland annat att man nu i större omfattning kan hänvisa till handlingar utan att behöva läsa upp dem i sin helhet, förenklade inställelseregler till domstolen då videokonferenser kan utnyttjas, nya förberedelseregler i brottmål kan också vara bra i större mål.

EMR har även betydelse för advokater verksamma med civilmål men effekterna av de nya reglerna angående omförhör i hovrätten är kanske inte lika uppseendeväckande i tvistemålen.
– Vad gäller handläggningen av tvistemålen i tingsrätten har jag inte märkt någon större skillnad sedan EMR trädde i kraft, säger Fredrik Andersson, affärsadvokat och partner vid Mannheimer & Swartling i Göteborg. Det är främst i hovrätten som effekterna av EMR kommer att märkas.      

− Rättssäkerhetsaspekterna är alltid viktiga, som advokat känns det angeläget att reglerna tillhandahåller möjlighet för parterna att presentera bevisning på bästa sätt. Detta gäller både i tvistemål och brottmål. Jag ställer mig bakom samfundets krav på en översyn av EMR.

Den springande punkten med nya förhör kommenterar Fredrik Andersson så här:
− Det finns trots allt vissa ventiler i reformen. Vill man ha ett omförhör i hovrätten får man lägga manken till och argumentera i sin bevisuppgift varför det krävs ett sådant. Det blir lite upp till hovrätterna att sätta praxis där.

För Fredrik Andersson innebär EMR en känsla av att i högre grad än förr tvingas leva med resultatet från tingsrättsförhandlingen på gott och ont − en ökad tyngdpunkt på målens första instans var också ambitionen med EMR vid införandet i november 2008.

En annan ambition med reformen, vilken främst lanserades som ett teknik- och utbildningsprojekt, var att effektivisera handläggningen, bland annat introducerades tidsplaner.
− Det här är ett positivt inslag och säkert riktigt sätt att jobba på. Men varken jag eller kollegerna som jag talat med har ännu märkt att systemet med tidsplaner med mera har fått någon större effekt.

Han påpekar att det är ännu tidigt, men får man EMR att fungera i de här delarna vore det mycket positivt. Det blir intressant att se hur handläggningstider och balanser påverkats om ett år eller två.

Videoförhören har även kritiserats för att vara så tråkiga att se på att koncentrationen försämras bland rättens tjänare.
Hovrättslagmannen Håkan Lavén, Sundsvalls Nedre Norrlands hovrätt, skrev på DN Debatt att ibland gör åklagare och advokater annat när förhören visas i rätten och är inte där.

− I fall detta förekommer tar vi givetvis avstånd från det, men jag tror det är ytterst ovanligt. I sanningens namn ska sägas att det kan vara svårt att koncentrera sig efter flera dagar med video, men inget man kommer ifrån, säger Tomas Nilsson.

– Det blir ingen nerv i förhandlingen och det är fullt förståeligt att man efter många timmars videotittande inte kan tillgodogöra sig allt, det går helt enkelt inte att koncentrera sig, säger Fredrik Andersson och tillägger:
− Alla får koncentrationssvårigheter, men det är allvarligast om domarna inte kan koncentrera sig eftersom de på basis av videoupptagningarna ska värdera bevisningen och döma utifrån den.

Han tror dock att videoinspelningar och uppspelningar är här för att stanna:
− De mycket stora investeringar som gjorts i videoutrustning för landets domstolar bygger på att inspelningarna också används. Jag skulle inte heller bli förvånad om det i framtiden kommer ett förslag om prövningstillstånd för brottmål för att minska belastningen på hovrätterna.

Per Johansson