search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Historik

Den humanitära rättens historia brukar sägas ha sin början med Nürnberg- och Tokyorättegångarna efter andra världskrigets slut. Det var krigets förlorare som ställdes inför rätta, och i många fall dömdes, för brott mot freden, brott mot mänskligheten och krigsbrott.

Vid Nürnberg- och Tokyorättegångarna fanns brotten ännu inte kodifierade i några konventioner, och rättegångarna kritiserades för att tillämpa retroaktiv lagstiftning. Domstolarnas försvarare argumenterade utifrån naturrättsliga resonemang om principer som står över skriven lag.

Efter andra världskriget arbetades bland annat folkmordskonventionen och Genèvekonventionerna fram. Det kalla kriget satte dock effektivt stopp för alla försök att utkräva individuellt ansvar för brott mot konventionerna. Utan stöd från FN:s säkerhetsråd kunde inget göras, och Säkerhetsrådet var förlamat av supermakternas maktbalans. Planerna på att inrätta en internationell brottmålsdomstol kom därför ingen vart.

Med Berlinmurens fall och Sovjetunionens sönderfall 1989 och 1990 ändrades plötsligt förutsättningarna för att hävda de mänskliga rättigheterna, och strax därefter tydliggjorde kriget i Jugoslavien behovet av vassare tänder för de mänskliga rättigheterna. 1993 skapade Säkerhetsrådet Tribunalen för före detta Jugoslavien (ICTY). Grunden för beslutet är FN-stadgans sjunde kapitel. Året efter tillkom Rwandatribunalen (ICTR), också den genom ett så kallat kapitel sju-beslut i Säkerhetsrådet.
1998 antog 120 stater Romstadgan om en internationell permanent brottmålsdomstol. Den 1 juli 2002 hade stadgan ratificerats av 60 stater, och kunde träda i kraft.

Den internationella brottmålsdomstolen, ICC, är liksom ICTY placerad i Haag. ICTR bedriver sitt arbete i Arusha i Tanzania.

2002 inrättades specialdomstolen för Sierra Leone, på initiativ av landets regering, men med stöd från FN. 2005 tillkom Kambodjatribunalen, i samarbete mellan Kambodjas regering och FN. Ytterligare en specialdomstol inrättades samma år för Libanon, efter en förfrågan från landets regering.

Internationella brottmålsdomstolen (ICC)
Världens enda permanenta internationella brottmålsdomstol, ICC, skapades genom Romstadgan 1998. Stadgan trädde i kraft 2002, efter att den ratificerats av 60 stater.
 I dag har 110 länder anslutit sig till domstolen, däribland alla EU-länderna. USA, Indien, Israel, Kina och Ryssland hör till de länder som står utanför.
ICC har sitt säte i holländska Haag, men kan genomföra rättegångar var som helst i världen.
Domstolen har mandat att döma över brotten folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Mandatet gäller endast brott begångna efter Romstadgans upprättande den 1 juli 2002.
Domstolen kan ställa en person till rätta om:
gärningen har ägt rum i eller om den som anklagats för brottet är medborgare i en stat som ratificerat stadgan.
gärningen har ägt rum i eller om den som anklagas för brottet är medborgare i en stat som godtagit domstolens jurisdiktion.
säkerhetsrådet hänskjutit en situation till domstolen.
Internationella brottmålsdomstolen kompletterar nationella domstolar och kan gripa in endast när dessa inte förmår eller vill pröva ett fall.

Ad hoc-domstolarna
Jugoslavientribunalen (ICTY) inrättades av FN:s säkerhetsråd 1993. Tribunalen har sitt säte i Haag och har jurisdiktion över fyra typer av brott: allvarliga överträdelser av 1949 års Genèvekonventioner, kränkningar av krigets lagar eller sedvanerätt, folkmord samt brott mot mänskligheten. Domstolens arbete ska vara avslutat 2010.

Rwandatribunalen (ICTR) inrättades av Säkerhetsrådet 1994 och har jurisdiktion över tre typer av brott: folkmord, brott mot mänskligheten och överträdelser av den gemensamma artikel 3 i 1949 års Genèvekonventioner. Tribunalen har sitt säte i Arusha, Tanzania. Domstolens arbete ska vara avslutat 2010.

Specialdomstolen för Sierra Leone skapades 2002 genom ett avtal mellan FN och Sierra Leones regering. Domstolen ska kunna döma de främst ansvariga för brott mot den humanitära rätten samt för brott mot viss nationell rätt begångna i Sierra Leone sedan den 30 november 1996. Domstolen finns i Freetown.

Rättegångarna mot de Röda Khmererna i Kambodja är en nationell process men med både nationella och internationella domare och åklagare. Åtal kommer att kunna väckas mot dem av Röda Khmererna som främst var ansvariga för brott mot kambodjansk lag och viss internationell rätt i dåvarande Kampuchea mellan 1975 och 1979.

Tribunalen för Libanon skapades av FN:s säkerhetsråd 2007 som en blandad libanesisk-internationell domstol, tribunal, för att väcka åtal mot misstänkta för mordet i februari 2005 på Libanons förre premiärminister Rafik Hariri och 22 andra personer.

Ulrika Brandberg, Per Johansson och Tom Knutson

Annons
Annons