search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Kriminologpriset för forskning om brott mot mänskligheten

The Stockholm Criminology Symposium. Professor John Hagan, USA, samt professorn och domaren i Argentinas högsta domstol, Raúl Zaffaroni, tilldelas The Stockholm Prize in Criminology 2009 för forskning om brott mot mänskligheten.

John Hagan har genom ingående fältstudier i Darfur och på Balkan medverkat till att nya metoder utvecklats för att beräkna omfattningen av etnisk rensning, massmord och andra brott mot mänskligheten.

Hans forskningsresultat har varit kontroversiella, men resulterat i att situationen i Darfur åter uppmärksammats och att många bedömare nu räknar antalet mördade i 100 000-tal och inte i 10 000-tal som tidigare.

Cirka 300 000 dödade i den sex år gamla konflikten i västra Sudan är nu en relativt vanlig uppskattning.

Raúl Zaffaronis forskning inriktar sig på orsakerna till etniska massmord och hur de kan motverkas.

Han framhåller vikten av att bryta hämndens cirklar, att stoppa historiska cykler av blodsfejder mellan grupper, vägen dit går ofta via försoning, familjerehabilitering och återuppbyggnad av byar och samhällen.
− De här brotten är så stora, problemen så gigantiska att vi på något sätt inte längre uppfattar dem som brott, säger juryns ordförande, kriminologen och professorn Jerzy Sarnecki.

Det saknas svensk kriminologisk forskning på området, men Jerzy Sarnecki hoppas att valet av årets vinnare skickar rätt signal till kollegerna.
− Det är viktigt att vi fokuserar på brott mot mänskligheten, eftersom det är de grövsta brotten som finns. Att stater och inte individer begår brotten gör forskningen mer komplicerad, men vi får inte rygga undan för svårigheterna.

John Hagan har skattat omfattningen av morden och övergreppen genom att intervjua anhöriga till offren och använda matematiska modeller på ett nytt sätt i sådana här sammanhang.

Under föreläsningen introducerade han begreppet ”state rape” och beskrev sin forskning kring våldtäkter och sexuellt våld i Darfurprovinsen.

FN konstaterade för fyra år sedan att våldtäkter och sexuellt våld används av regeringsstyrkorna som en strategi för att terrorisera befolkningen.
− Sudans president Omar al-Bashir har i intervjuer hävdat att våldtäkter och sexuellt våld inte finns i den sudanesiska mentaliteten eller kulturen. Samma förnekelse om den här typen av övergrepp i Irak visade Saddam Hussein vid rättegången mot honom, säger Hagan.

Den internationella brottmålsdomstolen ICC utfärdade tidigare i år en arresteringsorder för al-Bashir.

Han är misstänkt för fem typer av brott mot mänskligheten, bland dessa mord, tortyr och våldtäkt samt två former av krigsbrott: plundring och avsiktliga attacker mot civila.

Detta är första gången ICC går efter en sittande regeringschef. Men domstolen åtalar honom inte för ”genocide”, det vill säga folk- eller massmord.
− Det är viktigt, eftersom fokus då flyttas från den avhumanisering på rasistiska grunder som förekommer i Darfur och är en viktig orsak till förnekelsen av morden, våldtäkterna och det sexuella våldet. Åtalspunkten folkmord fokuserar däremot på just utsatta gruppers situation.

Hagans forskning visar att flyktingar i Darfur löper störst risk att utsättas för våldtäkter och sexuellt våld med rasistiska förtecken när regeringstrupper tillsammans med den arabiska milisen Janjaweed attackerar dem i tätbefolkade områden.
− Enligt mig är det ingen tvekan om att den sudanesiska staten är skyldig till övergreppen i Darfur och måste ställas till svars.

Professor Hagan fick frågan om hans intervjuer med drabbade och anhöriga om vad som hänt andra i Darfur kan användas av Internationella brottmålsdomstolen, ICC, då det rör sig om hörsägen.
− ICC tillåter ett visst utrymme för bevisning som baseras på hörsägen, i synnerhet när det handlar om våldtäkter och sexuellt våld.

Juristen och argentinaren Raúl Zaffaroni har forskat om massmord begångna av staten och konstaterat att i Latinamerika begår många regeringar och poliser massbrott.

Människor avrättas ibland utan rättegångar, staten är likgiltig eftersom offren är fattiga och underprivilegierade.

Våldet i regi av rättsystemet och statsapparaten fick professor Zaffaroni att börja forska om massmord i statens namn.

Trots sin position som domare i Argentinas högsta domstol hyser han ingen större tilltro till det internationella rättsväsendets kapacitet att förhindra folkmord. Zaffaroni lyfter i stället fram andra aspekter och förordar att hämndens onda cirklar främst kan brytas genom sociala insatser.
− Vi kan inte med gott samvete luta oss tillbaka och hoppas att internationell lag ensamt har en tillräckligt avskräckande effekt för att förhindra massmord, säger han.

− Personligen tror jag inte på legala straffsystems möjligheter att fungera avskräckande vid den här typen av brott, det gäller såväl nationella som internationella system.

Men han ser ändå fördelar med att väcka åtal för massbrotten i internationella domstolar. På så sätt visar domstolarna på universella uppfattningar och principer om rätt och fel.
− Den symboliska betydelsen är viktigare anser jag, då magnituden av de här brotten trotsar all beskrivning och lagens oförmåga att förhindra dem är så uppenbar. Bara genom att ge de skyldiga en rättvis rättegång där deras rättigheter tillgodoses kan lagen återfå sin moraliska auktoritet.

Fakta om symposiet
• Brå arrangerade The Stockholm Criminology Symposium för fjärde gången.
• Huvudteman var brott mot mänskligheten och den organiserade brottsligheten.
• Över 500 personer från 39 länder deltog i symposiet som hölls på Stockholms universitet 22–24 juni.

Per Johansson

Annons
Annons