search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Fullmäktige: Ny kultur kan få talangerna att stanna på advokatbyrån

Den 12 juni hölls Advokatsamfundets fullmäktigemöte i Stockholm. Vid mötet valdes bland annat en ny vice ordförande. Dessutom arrangerades ett välbesökt seminarium om advokatyrkets framtid.

Advokatbyråerna står inför många stora utmaningar om man ska bevara en stark advokatkår i framtiden, om man får tro debattörerna vid Advokatsamfundets seminarium i juni. Men debattörer och åhörare var också överens om att det finns mycket som inger hopp.

  • Att klara den pågående generationsväxlingen på advokatbyråerna utan att förlora kompetens.
  • Att behålla talangerna i advokatyrket.
  • Att säkra återväxten av humanjurister.
  • Att värna om advokaternas etik och kompetens.
  • Att öka andelen kvinnliga delägare.
  • Att behålla konkurrenskraften och lönsamheten.

Det är utmaningar som man måste klara för att få fram advokater för framtiden, enligt debattörerna vid det seminarium som hölls i anslutning till Advokatsamfundets fullmäktigemöte i Stockholm den 12 juni. Seminariet utgjorde en del i projektet Advokat i framtiden.

Advokatsamfundets chefsjurist Maria Billing presenterade projektet, som startats på initiativ av generalsekreterare Anne Ramberg. Hon betonade att advokater inte är vilka konsulter som helst, utan har en särställning i rättsväsendet, och att det medför ett stort ansvar.

Advokatsamfundets ordförande Tomas Nilsson inledde diskussionen och konstaterade att alla kan och bör delta i samtalet om advokatyrkets framtid. Han påpekade också att advokaterna har ett unikt vapen i konkurrensen med andra jurister.
– Vår främsta bundsförvant och konkurrensfördel är advokatetiken, sa han.

Stefan Brocker, vd för Mannheimer Swartling Advokatbyrå, konstaterade att globaliseringen blir en allt tydligare faktor att räkna med. För att klara den globala konkurrensen behöver advokatbyrån hitta och behålla de bästa talangerna, sa Brocker.
– Vi måsta ändra attityd lite grann, sa Stefan Brocker, och syftade på underrepresentationen av kvinnor bland delägarna. Samtidigt förklarade han att svenska advokatbyråer internationellt sett har ett rykte om sig som bra arbetsgivare, som kan erbjuda bättre balans i livet än många internationella byråer.

Lisa Göransson, advokat och ansvarig för den nordiska desken vid Allen & Overy i London, berättade om situationen vid de stora advokatbyråerna i London, där kraven ställs ännu högre än på de svenska byråerna. Just nu pågår också stora nedskärningar vid de så kallade Magic circle-byråerna.

Lisa Göransson betonade att det är nödvändigt för advokatbyråerna att ta tag i frågan, och ge de anställda större möjligheter till balans i livet.
– Men det kommer alltid att kräva hårt arbete. Man får ju trots allt inte spela Wimbledon om man bara spelar tennis på helgerna, sa hon.

Efter de tre inläggen hölls en paneldebatt ledd av Anne Ramberg, där tre unga advokater och en biträdande jurist medverkade och samtalade med inledningstalarna. Många av åhörarna kom också med engagerade inlägg, frågor och synpunkter.

De unga advokaterna var eniga om att det är hårt och krävande att arbeta på en advokatbyrå, men att det också är otroligt stimulerande. Dennis Dicksen tyckte att byråerna borde kunna sänka lönsamhetskraven, och därmed öka möjligheterna för alla på byrån till ett liv i bättre balans. Rickard Wikström ansåg att det snarare var en fråga om tydliga mål och ordentlig handledning av de unga.

Agnes Andersson framhöll att advokatyrket behöver marknadsföras bland unga.
– Det finns en stereotyp bild av att advokater bara är medelålders män som jobbar jämt. Sådana förutfattade meningar riskerar att bli självuppfyllande, sa hon.

Mia Edwall Insulander är verksam som familjerättsadvokat och fokuserade framför allt på situationen för humanjuristerna. Hon konstaterade att humanjuristerna behöver utveckla sitt affärstänkande och effektivisera sin verksamhet, men att det är svårt att få tid och resurser till sådana satsningar. Mia Edwall Insulander efterlyste stöd från de affärsjuridiska byråerna på detta område.

I den efterföljande diskussionen kom många synpunkter och inlägg från publiken. Flera talare pekade på att man behöver se över hur man mäter de unga juristernas prestationer, så att man fångar in mer än bara förmågan att arbeta många debiterbara timmar. Det konstaterades också att utvecklingen går mot andra modeller för debitering än att bara räkna timmar.

Som avslutning på seminariet fick alla talarna presentera sina viktigaste frågor för advokaternas framtid. Anne Ramberg sammanfattade dessa punkter, och konstaterade att de var desamma som hon själv skrivit upp. Det handlade framför allt om att klara den pågående generationsväxlingen, värna om advokatkårens kompetens och särställning, säkra tillväxten av humanjurister, öka andelen kvinnliga delägare i kåren och att bibehålla konkurrenskraften.

Advokatsamfundets ordförande Tomas Nilsson sammanfattade diskussionen med att det i stor utsträckning handlar om traditioner och kultur på advokatbyråerna, och att arbetsledningen måste ta ansvaret för att ändra denna kultur.
– Kanske kan en förändring leda till minskad lönsamhet, men långsiktigt vinner man på det, eftersom man får behålla talangerna, sa han.

Advokat i framtiden
Advokatsamfundets projekt Advokat i framtiden har som mål och syfte att öka engagemanget och inflytandet samt skapa en plattform för biträdande jurister och yngre advokater. Ett råd bestående av advokater och biträdande jurister under 40 år ska bistå Advokatsamfundets styrelse med idéer och råd om hur man kan bidra till goda villkor för framtidens advokater.

Ulrika Brandberg

Annons
Annons