search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Bättre informationsutbyte ska hejda organiserad brottslighet

Smartare selektivare insatser och ett bättre informationsutbyte krävs i kampen mot en allt komplexare och snabbt växande organiserad brottslighet i Europa.

Det var nye Europolchefen Rob Wainwrights besked när han och professorerna Jim Finkenauer och Michael Levi talade om sätt att förebygga och möta hoten från brottsliga organisationer.

Trion berörde bland annat hur organiserad brottslighet ska definieras, bristen på tillförlitlig forskning inom området, tvivelaktiga bekämpningsmetoder som kan äventyra rättssäkerheten, en uppmaning till ökad integration av befintlig information från EU-ländernas brottsbekämpande insatser, värdet av att inte glömma bort beprövade polisiära metoder, och en hel del annat.

Jim Finkenauer framhåller att den amerikanska modellen för att störa organiserad brottslighet är fylld med faror för rättsstaten.
− Elektronisk avlyssning, vittnesskyddsprogram, betalda informatörer, olika typer av infiltration och brottsprovaktion är exempel på sammanhang då man måste ställa sig frågan om ändamålen alltid helgar medlen, säger han.

Riksåklagaren Anders Perklev var en av åhörarna i Aula Magna vid Stockholms universitet när de bägge kriminologerna och praktikern, britten Rob Wainwright, belyste olika aspekter av den organiserade brottsligheten.
− Intressant att få höra såväl forskarnas som praktikerns syn på metoderna − och deras baksidor, säger Anders Perklev.

− Givetvis är det viktigt att vi alltid funderar på konsekvenserna av metoderna vi använder, säger riksåklagaren och nämner den aktuella svenska integritetsdebatten om att spara elektronisk kommunikation som ett exempel på när integritetsskyddet ställs mot möjligheterna att bekämpa organiserad brottslighet. 

Michael Levi påpekar att forskningen kring organiserad brottslighet är tunn, något som Finkenauer och Wainwright skriver under på.

Globaliseringen och teknikutvecklingen driver utvecklingen på området, enligt chefen för Europol, EU-ländernas organisation för att bekämpa organiserad brottslighet och terrorism.

Informationssamhället i kombination med EU:s fria rörligheter för människor, varor, tjänster och kapital över nationsgränserna gynnar även kriminella organisationer.

Han konstaterar att den organiserade brottsligheten 2009 ser väsentligt annorlunda ut än vad colombianska drogkarteller gjorde för 20–30 år sedan.
− Nu är den mer mobil, dynamisk, flexibel, multinationell och multietnisk, ofta med experter inom bank- och finanssektorn.

Vilket inte betyder att man helt övergett hot och våd − sådant förekommer, utvecklingen går dock i riktning mot gråzonen, där legala affärer blandas med illegala.

Även om den organiserade brottsligheten växer sig starkare − hur stark är svårt att säga eftersom säkra uppgifter saknas − är Europolchefen optimist:
− Men vi måste bli smartare i vår respons och mer selektiva. Vi ska använda resurserna där de gör mest nytta och brottslingarna är som mest sårbara. Ibland kan vi följa deras digitala spår och komma åt deras finansiering som ett exempel.

Han vill att ledstjärnan för EU-ländernas insatser ska vara ökad integration av befintlig information.
− Vissa säger att det inte finns så mycket information på området. Men vi har många användbara uppgifter och underrättelser på myndigheter i olika länder. Hittills har vi inte delat dessa som vi borde, men med bland annat bättre mjukvara blir det enklare och kunskaperna ökar. Bättre kunskaper och underrättelser är alltid bästa sättet att förhindra och lösa alla typer av brott.

Per Johansson

Annons
Annons