search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Generalsekreteraren

Den globala krisen skapar press på länders rättsväsenden

Generalsekreterare Anne Ramberg skriver om krisens påverkan på advokatkåren.

Temat för detta nummer av Advokaten är den ekonomiska krisen och dess implikationer på advokatyrket. Den finansiella krisen har drabbat stora delar av den internationella advokatkåren, inklusive den svenska. Emellertid har svenska advokater glädjande nog inte påverkats lika allvarligt som advokatkåren i många andra länder. Skälen härtill är flera. Den kanske främsta anledningen är avsaknaden av advokatmonopol i vårt land. I flertalet länder där advokaterna har monopol vid till exempel fastighetsöverlåtelser har de mindre och medelstora  byråerna kommit att drabbas mycket hårt till följd av fastighetskrisen. Detta gäller särskilt i Spanien, England och Irland. En annan bidragande orsak till att svenska advokater drabbats jämförelsevis milt är att vi trots allt har en relativt sett stor andel av allmänpraktiserande advokater på mindre och mellanstora advokatbyråer. Dessa kan normalt följa förändringar i efterfrågan utan alltför stora problem, även om lönsamheten momentant kan sjunka väsentligt. De som främst kommit att få vidkännas den ekonomiska krisen är de stora byråerna som starkt fokuserat på överlåtelser och förvärv av företag med mera (mergers and acquisitions, M&A). Men också här har konsekvenserna, såvitt man kan se i dag, ännu inte inneburit några större nedskärningar, utan har snarare lett till lägre eller utebliven tillväxt. Därmed torde lönsamheten komma att sjunka betänkligt på sina håll. Samtidigt ska noteras att alla de advokater med inriktning på process, arbetsrätt och insolvensrätt, som under de senaste åren närmast betraktats som stödfunktioner till advokatbyråernas transaktionsavdelningar, i dag är mer än väl sysselsatta med att städa efter festen. Dessa rättsområden kommer under den närmaste tiden att uppleva en renässans. Transaktionsjuristerna kommer att sträva efter att byta inriktning och återuppstå i ny skepnad som processjurister.

Vad kan man då dra för slutsatser av det senaste årets utveckling på den juridiska marknaden? Om man först ser tillbaka kan man iaktta att antalet verksamma advokater ökat snabbt. Man kan särskilt notera framväxten av mycket stora engelska och amerikanska affärsjuridiska advokatbyråer med verksamhet i alla världsdelar. Även i Sverige har vi fått, i förhållande till vår jurisdiktions storlek, två mycket stora advokatbyråer. Från att yrket huvudsakligen bestod av enmansbyråer med inriktning på att företräda enskilda inför domstol, har det kommit att utvecklas till en verksamhet som närmas påminner om en industri. Denna utveckling har delvis medfört att mycket av vad som levererats från de allra största byråerna med inriktning på transaktioner kan liknas vid produkter som i princip ser likadana ut, men är paketerade i olika förpackningar. Uppfinningsrikedomen har varit stor. Dessa produkter med tydliga inslag av pyramidspel har på det internationella planet varit en bidragande orsak till den amerikanska prime-marknadens krasch. Det finns därför de som ifrågasätter om inte de advokater som bistod investmentbankerna och finansmarknaden med att omvandla dessa lån till handelsvaror också har ett ansvar för de ekonomiska effekterna. De borde ha ifrågasatt konstruktionen och varnat för de risker som vid en noggrann analys gick att förutse. Personligen anser jag inte att advokaterna kan ställas till svars. Advokatens roll är att inom ramen för lag och god advokatsed ge klienten bästa möjliga juridiska råd, inte att vara någon form av självpåtagen moralens väktare och än mindre att ta ansvar för de affärsmässiga risker som klienten väljer att ta.

Den finansiella krisen kommer att leda till strukturella förändringar. Det har redan kommit flera förslag på reglering av den finansiella sektorn, såväl på regional nivå inom EU, som globalt. Reaktionen är ett svar på en avreglerad finansmarknad som tillåtit ohämmade spekulationer samt fantasifulla och ansvarslösa ersättningar till tjänstemän och direktörer.  En finansmarknad där det kortsiktiga vinstintresset ensamt styrde. Det finns flera risker förenade med denna utveckling. För det första finns en överhängande risk för en utveckling på den internationella lagstiftningens område som påminner om den vi sett efter den 11 september 2001. Många menar att den senaste tidens händelser tydligt visar på ett behov av ökad kontroll och ökade möjligheter att ingripa i den finansiella sektorn på samma sätt som skett inom straffprocessrättens område, med möjligheter till frysning av tillgångar genom terroristlagstiftningen med mera. Också när det gäller att finna former för upprätthållandet av ekonomisk stabilitet krävs dock att lagstiftaren försäkrar sig om att de åtgärder som nu föreslås blir effektiva och proportionella. ”The rule of law” måste gälla.  Det finns en överhängande risk att såväl den nationella som den internationella lagstiftaren i panik vidtar åtgärder som inte uppfyller dessa krav. Som framgår längre fram i detta nummer av tidskriften utgör utvecklingen i Island ett talande exempel härpå. Jag hade nyligen nöjet att lyssna på ett anförande av Saudiarabiens oljeminister och OPEC:s förre chefsförhandlare Shejkh Yamani. Han gav uttryck för en pessimistisk syn när det gäller möjligheterna att genom reglering globalt lösa problem. Hans erfarenhet var att ”the rule of politics” är mycket starkare än ”the rule of law”. I så fall är det illa.

Ett exempel på motsatsen är när Federal Reserve Bank of N.Y., FED, valde att rädda en av världens största försäkringsgivare, AIG. Då fick alla borgenärer, inklusive bolagets ledning, betalt för sina fordringar av skattemedel, trots att ledningen måste anses ha bidragit till den allvarliga situationen. Den rättsliga analysen hade givit vid handen att det inte fanns något val.  Det var bara att betala. Det var ett uttryck för ”the rule of law” och inte för ”the rule of politics”. Detta föranledde dock en kongressman att fråga om inte FED skulle överväga att byta advokater.  Det visar på behovet av politiker som lyssnar på jurister och förstår ”the rule of law”.

Globaliseringen innebär ett ökat krav på samarbete mellan såväl stater och institutioner som aktörerna på de finansiella marknaderna.  Det är nog tid att de senare tar initiativ till att frivilligt underkasta sig en ändamålsenlig reglering. Kanske hade Lehman Brothers inte behövt försättas i konkurs om inte den marknad de verkade på varit i det närmaste helt avreglerad. En avreglering som var framdriven av krav från de inflytelserika finansiella marknaderna på vilka Lehman Brothers var, om inte den ledande, så i vart fall en av de mest inflytelserika. Att inte AIG gick samma öde till mötes berodde till stor del på FED:s bedömning att detta skulle leda till systemhotande skador för världsekonomin.

Så länge alla tjänade pengar verkade heller ingen vilja ta de illavarslande ekonomiska indikatorerna som faktiskt fanns på allvar. Ingen ville stoppa festen. Och ingen tog ansvar. Vad har då detta med advokaterna att göra? Jo, advokatyrket är reglerat i lag till skydd för advokaters oberoende och självreglering. Denna reglering bygger på vissa grundläggande principer. Regleringen av advokater är tillkommen i samhällets intresse till skydd för våra klienter. När nu den internationella lagstiftaren tar initiativ till reglering av de finansiella marknaderna är risken stor att de rådgivare som bistår investmentbankerna med flera att hitta på dessa nya produkter också kommer att bli föremål för ny och ökad reglering. Advokatkåren behöver inte ökad reglering och kontroll. Vi behöver tillämpa de regler som redan finns och som sedan lång tid utgör grundvalen för yrket. Det gör Advokatsamfundet, med den uttalade ambitionen att värna kvalitet och upprätthålla förtroendet för advokatkåren.

I kristider är dock risken stor att uppmärksamheten riktas mot vad som upplevs som hinder för ekonomisk tillväxt och framgång. Ett sådant exempel är de engelska advokatbyråernas mycket starka inflytande över den engelska advokatorganisationen för solicitors, the Law Society of England and Wales och dess normgivande organ (the Solicitors Regulation Authority, SRA) och inte minst den etiska regleringen. Med inte obetydlig fasa har jag studerat den nya reglering av intressekonflikter med mera som nu föreslås i England. För den intresserade rekommenderas läsning av http://www.sra.org.uk/sra/consultations/1649.article. Förslaget är ur ett advokat-etiskt perspektiv obegripligt och oacceptabelt. Förslaget innebär att advokater på samma byrå ska kunna åta sig klienter med motstående intressen i samma sak. Advokater på samma byrå ska kunna förhandla mot varandra. Det innebär ett fullständigt uppgivande av allt vad skyddet för universella advokatetiska kärnvärden som intressekonflikter och lojalitet innebär. Det är också ett uttryck för protektionism. När det är tomt i krubban bits hästarna. Risken är dock att de inte bara skadar varandra, utan också förtroendet för advokater utanför England.

När International Bar Association, IBA, nyligen höll sitt årliga möte med ledare för advokatorganisationer världen över var intressekonflikter den huvudfråga som debatterades. Jag var stolt över att vara inbjuden att tala över detta ämne på IBA:s efterföljande ”fullmäktigemöte”. Under mitt anförande redogjorde jag för diskussionen i Sverige och argumenterade i enlighet härmed mot de nya engelska förslagen på reglering av intressekonflikter. Det förtjänar att uppmärksammas att Sveriges advokatsamfund åtnjuter stor respekt internationellt för sin principiella hållning och sitt sätt att verka för ett bevarande av advokatyrkets grundläggande värden, samtidigt som Advokatsamfundet i de nya svenska etiska reglerna i hög grad tillmötesgått de berättigade krav från de stora byråerna som kan ställas på ett modernt regelverk. Det var därför mycket glädjande att känna det överväldigande gensvar som Advokatsamfundets hållning i denna fråga fick av världens advokatorganisationer. Jag utesluter inte att det kan få återverkningar på det engelska förslaget.

Anne Ramberg

Annons
Annons