search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Hård kritik mot ny FRA-lag

Försöken att förstärka integritetsskyddet i den så kallade FRA-lagen är vällovliga, men har stora brister enligt remissinstanserna.

Departementspromemorian Förstärkt integritetsskydd vid signalspaning har nu remissbehandlats. Förslagen får allvarlig kritik på en rad punkter från tunga remissinstanser.

Advokatsamfundet avstyrker i sitt remissvar de flesta av förslagen. Enligt samfundet saknar promemorian tillräckliga analyser och överväganden, och förslagen tillgodoser inte heller grundläggande krav på rättssäkerhet och skydd för den personliga integriteten. Samfundet pekar också på att förslagen går stick i stäv med en Europaparlamentsresolution som nyligen avgetts, om att medlemsstaterna måste säkerställa efterlevnaden av grundläggande fri- och rättigheter vid lagstiftning som påverkar den personliga integriteten.

Hård kritik mot många av förslagen i promemorian kommer också från bland andra Justitiekanslern, Säkerhetspolisen, Datainspektionen och Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden. Liksom Advokatsamfundet avstyrker alla dessa remissinstanser förslaget om en specialdomstol som ska ge tillstånd till signalspaning. Enligt samfundet uppfyller den föreslagna domstolens utformning inte Europakonventionens krav på en opartisk domstol. Advokatsamfundet och Säkerhetspolisen förordar att prövningen ska göras i en vanlig domstol, medan JK föredrar en myndighet utan anspråk på att vara domstol.

Flera remissinstanser som själva sysslar med brottsförebyggande verksamhet riktar, liksom JK, kritik mot att enbart försvaret, regeringen och departementen ska få begära tillstånd till signalspaning. Säkerhetspolisen skriver bland annat: ”Genom att Säkerhetspolisen inte kan inrikta signalspaningen får Säkerhetspolisen ett sämre underlag till grund för myndighetens bedömningar av vilka brottsförebyggande åtgärder som ska vidtas. En konsekvens av detta kan bli att Säkerhetspolisen i vissa fall förlorar förmågan att identifiera förestående brott och därför inte kan anpassa sina åtgärder efter den hotbild som finns mot de personer eller företeelser som Säkerhetspolisen ska skydda.”

Regeringen tillsatte i oktober förra året en utredning om polisens behov av signalspaning. Utredaren, Anders Eriksson, ska kartlägga Säkerhetspolisens och Rikskriminalpolisens behov av underrättelsematerial, och lämna förslag på hur behovet kan tillgodoses. Statsminister Fredrik Reinfeldt har i en Eko-intervju sagt att det kan bli nödvändigt att låta fler myndigheter ta del av uppgifter från signalspaning.

Ulrika Brandberg

Läs mer om Advokatsamfundets remissvar på www.advokatsamfundet.se

Annons
Annons