search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Månadens advokat Bertil Södermark

Skiljemannen Bertil Södermark har varit advokat i närmare femtio år. Hans namn nämns i inte mindre än 18 refererade HD-domar och i otaliga kapitel av studentlitteraturen inom processrätt. Nu försöker han att avveckla verksamheten.

Du tillägnades en vänbok i början av året, det är något som inte ofta görs för advokater. Hur känns det att få en sådan ovanlig uppvaktning?

– Om jag är rätt underrättad så är jag nummer två. Gotthard Calissendorff vid Swartling advokatbyrå har också tillägnats en vänbok. Jag blev utomordentligt överraskad, faktiskt ganska förbluffad. Men sedan blir man ju smickrad.

Vad är det i din gärning som advokat som fått dina kollegor att tillägna dig en vänbok, tror du?

– Inget speciellt, man försöker att göra sitt bästa.

Vilken typ av uppdrag har du uppskattat mest att arbeta med?

– Tvistelösningar av olika slag, även arbetet i skiljenämnder. Det är en viktig del i tvistelösning.

Vad är det som gör tvistelösning så intressant?

– Det är väl mer en fråga om hur man passar för det ena eller det andra. Jag tror att det passar mig. Det råkade bara bli så, jag nådde initialt vissa framgångar inom tvistelösning och det ena ledde till det andra.

Du avgick från delägarskapet i byrån Södermark för fem år sedan. Vad arbetar du med i dag?

– Sedan dess har jag arbetat som konsult. I dag försöker jag att undvika att ta mig an nya ärenden, men det är ibland lite knepigt när man har gamla klienter som kommer. Jag har en del gamla ärenden kvar som jag sysslar med, men det är en avvecklingsplan som förhoppningsvis inte kommer att ta mer än ett par år.

Vilken typ av uppdrag är det du arbetar med i dag?

– Det är ungefär samma typ av uppdrag som tidigare, tvistelösningar av olika slag.

Vad ska du fylla upp tiden med när du drar ner på advokatverksamheten?

– Jag ska spela bridge. Och så har jag fem barnbarn att engagera mig i. Men mitt intresse för rättsliga problem kvarstår. Jag behåller advokattiteln och kommer att fortsätta hålla mig informerad.

Hur tycker du att advokatkåren har utvecklats under din tid som advokat?

– Kåren har vuxit betydligt under min tid. 1980 tror jag att samfundet hade cirka 2 000 medlemmar. Jag blev advokat 1965, så jag har hunnit med en del. Nu har vi några stora byråer som får mycket stora uppdrag, bolagssammanslutningar och arbetet i samband härmed. Det är välbetalt, men för också med sig problem. Samtidigt drar sig humanjuristerna fram på statens bekostnad, och får det knappt att går runt. Det är inte bra. Det splittrar kåren. Man ska ha en sammanhållning, och följa samma etiska regelverk.

Tror du att det finns en risk för en ökad polarisering inom den svenska advokatkåren?

– Det finns en risk för det, ja. På sitt sätt är den utvecklingen redan här. Men det är viktigt med sammanhållning för att hålla en hög standard och en sammanhållen etik som vi alla arbetar efter. Det finns tendenser som riskerar att orsaka en splittring inom advokatkåren som jag tycker är olycklig. Och att humanjuristerna har svårt att få ekonomin att gå ihop är inte bra. De som sitter och dömer glömmer ofta vad de får gratis inom sin tjänst – kontor, skrivhjälp och inte minst pensioner. Allt sådant ska humanjuristen betala själv.

Fanns något i din vänbok som du tyckte var särskilt intressant?

– Alla artiklarna var intressanta. Det handlar rätt mycket om processuella frågor, som har roat mig att läsa. Boken innehåller många värdefulla bidrag. Men du måste läsa den själv!

Enligt ryktet är du en inbiten seglare – vad seglar du nu för tiden?

– Med lånade båtar i så fall, vi har ingen egen båt längre. Vilken typ? En trevlig segelbåt! Nej, jag har inga favoriter.

Gabriella Westberg

Annons
Annons