search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Enade partier gör skilda tolkningar

Alla riksdagspartier står enade bakom förslaget till ny regeringsform. Men tolkningarna av vad de föreslagna förändringarna kan komma att betyda varierar, och visar att det fortfarande finns ideologisk sprängkraft i författningsfrågorna.

Svensk författningspolitik präglas av konsensus och enighet över blockgränserna. Det var alltså inte så förvånande att den parlamentariska författningsutredningen efter fyra år kunde presentera ett enigt förslag.

Under arbetets gång har det ändå funnits en tydlig skiljelinje mellan höger och vänster. Det är de borgerliga partierna som drivit på för större förändringar inom rättsväsendet och valsystemet, medan det socialistiska blocket hållit emot.

– Jag är mest nöjd med det som inte finns med i förslaget. Det är ett antal kontroversiella frågor vi diskuterat, som författningsdom-stol och skilda valdagar, kraftig förstärkning av personvalssystemet och några till, där vi i Vänsterpartiet inte varit särskilt entusiastiska. Och dem har ju inte utredningen föreslagit, säger Mats Einarsson, Vänsterpartiets representant i Grundlagsutredningen.

Daniel Tarschys från Folkpartiet pekar ut tre saker som han är nöjd med.

– Att det är en mer lättläst grundlag. Jag hade velat att den var ännu mer lättläst, men det är väsentliga steg framåt. Jag tycker också att det är viktigt att kontrollmakten har fått en stor tyngd. Till det hör lagprövningsrätten, men också plikten för riksdagens utskott att ägna sig åt granskning av vad regeringen och riksdagen åstadkommer. Sedan finns det en lång rad förbättringar, men en sak som jag tycker är viktig är att forskningens frihet har kommit in i fri- och rättighetskatalogen, säger han, och kompletterar med att det också är viktigt att Sveriges EU-medlemskap nu framgår tydligt av regeringsformen.

Kompromiss om personvalen

Några frågor har krävt mer diskussion än andra innan utredningen kunnat enas. De borgerliga partierna har bland annat drivit på för att införa skilda valdagar för riksdags- och kommunalval, och för att spärren i personvalen ska slopas. I den första frågan lyckades man inte få stöd av utredningen, i den andra blev resultatet en sänkning av spärren.

– De borgerliga partierna och miljöpartiet drev att man skulle ta bort personvalsspärren. Det hade inneburit att partiernas listning i praktiken inte haft någon betydelse, och det hade satt igång stora centrifugala krafter inom partierna – ett allas krig mot alla. Framför allt skulle de små partierna ha fått problem med detta, anser Morgan Johansson, som representerade Socialdemokraterna i utredningen.

Slutresultatet blev att spärren flyttades från åtta till fem procent, en kompromiss som båda sidor säger sig kunna leva med.

Hårt om uppenbarhetsrekvisitet

Även frågan om en förstärkt normprövning väckte debatt. Idén om en författningsdomstol vann inte tillräckligt brett stöd i utredningen. Istället kom den så kallade uppenbarhetsrekvisitet i fokus. De borgerliga partierna ville ta bort det. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet var motståndare till detta.

– Vi ansåg att om man stryker det blir ju varenda liten tingsrätt en författningsdom-stol. Vi krävde att om uppenbarhetsrekvisitet skulle tas bort måste vi dels ha en motivtext som klarar ut när lagprövning är aktuellt och hur domstolen ska göra den prövningen, dels en ersättningsskrivning som klargör att det är riksdagen som stiftar lag i Sverige, alltså folksuveränitetsprincipen, säger Morgan Johansson som satt med när den slutgiltiga formuleringen tecknades ner.

– Det är inte bara en kompromiss, utan en lösning som fungerar. Den gamla grundlagen ger ju intrycket att det i någon mån är tillåtet att ha lagar som strider mot grundlagen, bara det inte är uppenbart. Det är en felaktig tolkning anser jag. Det är inte tillåtet och har aldrig varit det. Men uppenbarhetsrekvisitet har
ibland uppfattats så, konstaterar Mats Einarsson från Vänsterpartiet.

Han tror inte att slopandet av uppenbarhetsrekvisitet kommer att göra någon större skillnad i den konkreta rättstillämpningen.

Daniel Tarschys (FP) är också nöjd med lösningen, men tolkar den något annorlunda.

– När man tar bort uppenbarhetsrekvisitet gör man i någon mening alla domstolar till författningsdomstolar, i och med att alla har rätt och skyldighet att granska att de lagar och förordningar man tillämpar har tillkommit på ett riktigt sätt, säger han.

Användbar för advokater

Advokatsamfundet vann inte gehör för sin framställan om att advokatens betydelse i rättsstaten borde grundlagsfästas.

– I sak finns det naturligtvis inte någon annan bedömning än att advokatkåren är oerhört viktig för rättsstaten. Men det fanns inte något starkt stöd för att just denna grupps betydelse skulle skrivas in. Inget som helst ont om advokaterna, men rättsstaten är en sammansatt produkt av många olika professioner, och man kan kanske inte på det sättet utpeka olika grupper i grundlagen, hur viktiga de än är, säger Daniel Tarschys.

Henrik von Sydow, moderat representant i utredningen, vill lyfta fram det förstärkta rättighetsskyddet i förslaget till regeringsform. Han menar att det ger ökat utrymme för advokaterna.

– Fri- och rättighetskapitlet byggs ut med bestämmelser om rättighet till en rättvis rättegång inom skälig tid och vi tillstyrker integritetsskyddskommitténs förslag om ett grundlagsskydd för den enskildes privatliv. Detta är sammantaget reformer som öppnar för fri- och rättighetsadvokater att värna sina klienters intresse, säger han.

Han kopplar också detta till förslagen om stärkt normprövning och en tydligare roll för domstolarna.

– Domstolsreformerna gör att grundlagens rättighetskapitel nu kan ta steget från politisk retorik till juridisk realitet.

Ökat förtroend

Utredarna är färdiga med sitt fyra år långa arbete. Nu vidtar remissbehandling och sedan beredning i Regeringskansliet. Det är svårt att tänka sig att stridsfrågor som skilda valdagar eller författningsdomstol ska väckas till liv i debatten igen inom den närmaste framtiden.

Morgan Johansson hoppas att utredningens förslag ska stå sig och att den nya regeringsformen ska leva lika länge som den gamla, i över 35 år.

– Har de borgerliga gjort upp om det får de stå fast vid det handslaget. Det gäller också skilda valdagar, säger han.

Daniel Tarschys tror också att ramverket för regeringsformen kommer att hålla länge, även om enskilda detaljer säkert kan komma att ändras. Men han vill tona ner förhoppningen om att en ny grundlag i sig kan öka förtroendet för rättsstaten och demokratin, som direktiven för utredningen säger.

– Det är inte genom grundlagsreformer, utan genom praktisk tillämpning, som man stärker det förtroendet, säger Daniel Tarschys, som tillägger att det ändå finns vissa förslag som kan bidra till ett ökat förtroende.

Tom Knutsson och Ulrika Brandberg

Annons
Annons