search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Stärkt normprövning – men ingen författningsdomstol

Domstolarna ska få större möjligheter att pröva lagar mot grundlagen, och domstolarnas speciella roll ska göras tydligare. Det föreslår Grundlagsutredningen i sitt slutbetänkande.

Efter fyra års arbete och debatt har företrädare för alla riksdagspartierna lyckats enas om ett förslag till ny regeringsform. Strax före jul överlämnade den parlamentariskt sammansatta Grundlagsutredningen sitt slutbetänkande En reformerad grundlag till justitieminister Beatrice Ask.

Utredningen föreslår en rad reformer. Bland annat vill man stärka domstolarnas normprövningsmakt, genom att ta bort det så kallade uppenbarhetsrekvisitet. Därmed kan en domstol åsidosätta en lag eller förordning då den strider mot grundlagen, även när motsättningen inte är uppenbar.

Fortfarande tillåts dock bara så kallad konkret normprövning. Domstolarna får alltså inte göra egna allmänna prövningar av lagarna, utan normprövningen görs i konkreta fall där normer kan anses strida mot grundlagen.

Även förhandsgranskningen av lagar ska förstärkas, genom att Lagrådets yttrande alltid ska inhämtas. Lagrådet föreslås också få mer resurser, bland annat ett eget kansli.

Parlamentarikerna i utredningen har alltså fastnat för en lösning utan författningsdom-stol. Vid presskonferensen underströk dock flera av utredningens ledamöter att målet är en stärkt lagprövning, och att formerna för det är mindre viktig än att det verkligen kan ske en prövning.

Grundlagsutredningen vill klargöra skillnaden mellan domstolarna och statsförvaltningen genom att dela upp reglerna i två olika kapitel. Dessutom ska domarrekryteringen göras öppnare och mer oberoende av regeringen, genom att också högre domartjänster utlyses. En nämnd, där en advokat ska ingå, ska sedan bereda ansökningarna.

Utredarna vill också reformera bestämmelserna om egendomsskydd, så att principen om full ersättning vid expropriation skrivs in i regeringsformen. Dessutom föreslår man att rätten till en rättvis rättegång skrivs in i grundlagen. Grundlagsutredningen förordar också att rätten till skydd för den personliga integriteten förs in, i enlighet med Integritetsskyddskommitténs förslag.

Advokatsamfundet har i flera sammanhang fört fram till Grundlagsutredningen att advokatkårens roll för och betydelse i rättsstaten borde tas upp i regeringsformen. Någon sådan formulering finns dock inte i det aktuella förslaget. Samfundets generalsekreterare Anne Ramberg är ändå försiktigt positiv.

– Den förstärkta normprövningen är bra, både att lagrådet stärks och att man tar bort uppenbarhetskravet. Men visst hade vi önskat en paragraf om advokaterna, säger hon.

– Att utredningen var enig om förslagen har en poäng, säger Ramberg, som också tycker det är bra att utredningen vill föra in Sveriges medlemskap i EU i grundlagen.

Det nu färdiga förslaget innebär en moderniserad regeringsform, med ett mer lättillgängligt språk. Dessutom har den ett könsneutralt språk.

Grundlagsutredningen tillsattes 2004 för att göra en samlad översyn av regeringsformen. Enligt direktivet var uppgiften ytterst att hitta former för att ”stärka och fördjupa den svenska folkstyrelsen, att öka medborgarnas förtroende för demokratins funktionssätt och att höja valdeltagandet”.

SOU 2008:125 En reformerad grundlag.

Annons
Annons