search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Notiser Världen

Magic circle-byrå säger upp medarbetare
En av Londons största advokatbyråer, Clifford Chance, planerar att säga upp 70–80 jurister och advokater vid huvudkontoret, rapporterar nättidskriften Legal Week. Clifford Chance har också bett alla delägare att skjuta till minst 100 000 pund till byrån, vars intäkter uppges ha minskat med 5–7 procent under första halvan av nuvarande räkenskapsår. Enligt en talesman för Clifford Chance påverkas inte byråns traineeprogram av nedskärningarna, och man kommer att fortsätta nyanställa i samma takt som tidigare.
Även andra Londonbyråer rapporteras ha planer på uppsägningar.

Aktivister i Zimbabwe i förvar utan advokater
Minst 17 människorättsaktivister och företrädare för den politiska oppositionen greps i Zimbabwe under november och december. De har sedan dess hållits i förvar utan rättslig prövning, och nekats att träffa sina advokater. Det rapporterar organisationen Zimbabwe Lawyers for Human Rights.
Bland de gripna finns en tvåårig pojke, som hålls i isoleringscell med sin mor. Vid en läkarundersökning, där de fängslade inte fick tala enskilt med läkaren, uppvisade flera av fångarna spår av tortyr. Flera domstolar har förklarat att gripandena är olagliga och att de gripna ska släppas, utan resultat.

Pris till människorättsadvokater
CCBE:s utmärkelse för de mänskliga rättigheterna 2008 tilldelas den kinesiska advokaten Li Heping och en grupp om 26 spanska advokater.
Li Heping har under de senaste tio åren bland annat fungerat som rådgivare åt Falun Gong, för religionsfriheten, han har försvarat bybor vars egendomar på den kinesiska landsbygden har exproprierats, och han har försvarat politiska dissidenter. Det har gjort att han kontinuerligt utsätts för olika repressalier från myndigheterna.
Gruppen om 26 spanska advokater, varav 23 fungerade som försvarare och 3 som åklagare i rättegången mot dem som stod åtalade för Madridbomberna den 11 mars 2004, fick utmärkelsen för att de tog sig an den viktiga uppgiften att ge misstänkta terrorister deras rätt till ett fullgott försvar, trots att det skulle komma att påverka advokaternas karriärer och privata liv.

Konvention till stöd för rätten till ”due process”
Den 6 december undertecknade företrädare för en rad av världens advokatorganisationer en konvention som stöd för rätten till en rättvis rättegång. Konventionen undertecknades i Paris i samband med högtidlighållandet av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna som fyller 60 år. Sveriges advokatsamfund har undertecknat konventionen.


Fel att spara DNA från misstänkta som inte dömts
Att spara DNA och fingeravtryck från personer som misstänkts men inte dömts för brott strider mot Europakonventionens artikel 8, om rätten till skydd för privat- och familjeliv.
Det fastslog Europadomstolen i en dom den 4 december.
Målet gällde två brittiska medborgare, som varit misstänkta för olika brott. Under brottsutredningarna togs fingeravtryck och DNA-prov. Den ene mannen friades från misstankarna. I det andra fallet lades målet ner. De båda männen begärde då att DNA-proverna och fingeravtrycken skulle förstöras. De fick dock nej på sin begäran, eftersom England och Wales tillåter att sådana prover under vissa förutsättningar sparas för en obegränsad tid.

Europadomstolen konstaterar att skyddet för privat- och familjeliv måste vägas mot samhällsintresset. Att utan tidsgräns spara DNA och fingeravtryck från personer som inte är dömda är dock ett oproportionerligt ingrepp i enskildas integritet. Storbritannien döms att ersätta de båda männen med 42 000 euro.

Brottsmisstänkta i utlandet får resa hem
Från och med årsskiftet har EU-medborgare som står misstänkta för brott i ett annat EU-land större möjligheter att resa till sitt hemland i väntan på rättegång.
Överenskommelsen, som kallas European Supervision Order (ESO) och som togs vid ett möte mellan EU:s justitieministrar den 28 november 2008, innebär att den brottsmisstänktes hemland övertar övervakningen och beläggandet med eventuella restriktioner, som förbud mot att resa och förbud mot att ta kontakt med vittnen, etcetera.

Hittills har många EU-länder tenderat att hålla kvar utländska brottsmisstänkta i häkte i väntan på rättegång i högre grad än inhemska då man trott att flyktbenägenheten bland utländska brottsmisstänkta skulle vara större. ESO syftar bland annat till att öka det rättsliga förtroendet mellan medlemsländerna samt att försvara rätten till frihet och att främja alternativ till att hålla människor häktade. ESO anses generellt inte gälla grov brottslighet.

EU-regler om rättssäkerhet planeras
EU-kommissionen planerar att lägga fram minimiregler om ”procedural safeguards”. Kommissionen samarbetar om dessa rättsäkerhetsregler med Sverige, som den 1 juli tar över ordförandeskapet i EU:s råd. Enligt uppgifter till CCBE, Rådet för advokatsamfunden i Europa, planeras två dokument. Dels ska rådet anta en rekommendation som omfattar bland annat rätten till information, rätten till försvar, rätt till tolk och ”equality of arms” i processen. Dels vill kommissionen få till stånd ett rambeslut om rättssäkerhetsgarantier där EU:s regler om ömsesidigt erkännande tillämpas. Detta beslut blir då bindande för alla medlemsstater.

Såväl EU-kommissionen som det svenska ordförandeskapet planerar också konferenser om rättssäkerhetsgarantier under 2009.

Enklare att klaga hos Europadomstolen
Från den 12 januari kan svenskar fylla i sina klagomål till Europadomstolen via ett formulär på domstolens webbplats.
Formuläret behöver inte fyllas i på en gång, utan innehållet sparas. När anmälan är färdig genererar tjänsten automatiskt en pdf-fil, som anmälaren kan skriva under och skicka in till domstolen, med eventuella bilagor.

Under försöksperioden riktar domstolen sig till anmälare i Sverige och Nederländerna, men om försöket blir en framgång ska elektronisk anmälan bli möjlig från alla Europarådets 47 stater.
Formuläret finns på Europarådets webbplats, www.echr.coe.int

Luckor i reglerna om ömsesidigt erkännande
Ömsesidigt erkännande EU-staterna emellan i brottmål är en grundprincip i det rättsliga EU-samarbetet. En studie från Europastudier i Bryssel visar dock att det i praktiken varit svårt att förverkliga tanken. De nordiska länderna utgör ett undantag. Här har täta historiska och kulturella band, enligt forskarna bakom studien, underlättat rättssamarbetet.
Ömsesidigt erkännande i brottmål innebär att medlemsstaterna ska godta varandras rättsliga avgöranden.
Studien pekar också på luckor i reglerna om ömsesidigt erkännande, bland annat att det inte finns några gemensamma regler om rätten till försvar.CCBE:  ”Inför direktorat för rättsfrågor”

Inrätta ett särskilt generaldirektorat för rättsfrågor inom EU-kommissionen. Det uppmanar Rådet för advokatsamfunden i Europa, CCBE, kommissionen i en skrivelse.
Idag handläggs de flesta rättsfrågorna inom generaldirektoratet för rättvisa, frihet och säkerhet, men många faller också under andra generaldirektorat. Det leder enligt CCBE till dålig samordning av de rättsliga frågorna, som med Lissabonfördraget dessutom får ännu större tyngd inom EU. CCBE anser också att dagens ordning, där säkerhetsfrågor och rättsliga frågor handläggs inom samma enhet, riskerar att skapa intressekonflikter. Ett exempel där intressena kan kollidera är terrorismbekämpning. Med ett separat direktorat blir maktdelningen också tydligare, skriver CCBE.

Annons
Annons