search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Klimathotet driver fram ny juridik

Klimatförändringarna ger advokaterna nya arbetsuppgifter. Handel med utsläppsrätter, vindkraftsinvesteringar och satsningar på mer miljöanpassad teknik genererar uppdrag. I USA har många av de stora advokatbyråerna till och med inrättat särskilda avdelningar för klimaträtt. I Sverige ökar nu intresset för klimaträtten snabbt bland advokatbyråerna.

”Vi är ännu bara i början av att hantera klimatproblemen. Klimatfrågan och klimatpolitiken kommer att få jättestor betydelse för företagen och samhället i stort. På det viset kommer det självklart att skapa mer arbete också för advokater.”

Det säger advokat Maria Hagberg på von Lode Advokat AB, som är specialiserade på bland annat energi- och klimaträtt. Hon har arbetat med energifrågor sedan år 2000 och uppfattar egentligen inte klimaträtten som något nytt. Men den tilltagande oron för klimatförändringarna och vad de kan föra med sig har lett till nya styrmedel och juridiska instrument. Mer för företagen att hantera och räkna med. Och mer arbete för advokater.

Redan i början av 1990-talet var diskussionen om växthuseffekten och vad höjda medeltemperaturer på jorden skulle komma att föra med sig i gång i ganska breda kretsar. De flesta forskare kunde då enas om att utsläppen av så kallade växthusgaser måste minska drastiskt för att undvika en klimatkatastrof.

Att hitta juridiska och ekonomiska former för att ändra människors och företags beteende och vanor tar tid. Men i och med Kyotoprotokollet, som undertecknades 1997 och trädde i kraft 2005, började en ny flora av styrmedel växa fram. Handel med utsläppsrätter är ett av dem. Skatter, elcertifikat och krav på redovisning av utsläpp är andra vägar att minska klimatpåverkan. I takt med att det blivit dyrare och mer impopulärt att släppa ut koldioxid och andra växthusgaser ökar intresset för alternativ teknik och mer hållbara energikällor.

I USA och andra anglosaxiska länder var advokaterna snabba med att se nya affärsmöjligheter i utvecklingen. I Sverige tycks konkurrensen om uppdragen vara svagare. Fast arbete finns. Och det lär bli mer i framtiden, anser de advokater som arbetar med energi- och klimaträtt.

Nya perspektiv

Advokat Rudolf Laurin är ansvarig för Wistrand Advokatbyrås miljö- och energiavdelning. Han har arbetat länge med energifrågor. De senaste åren har efterfrågan på hans tjänster ökat.

– Statsmakten har utsett klimatfrågan till vår tids största miljöfråga. Det slår rakt igenom på alla företag. I alla typer av investeringar och åtgärder kommer klimatpåverkan in, säger Rudolf Laurin.

Också andra byråer har insett klimatfrågornas tilltagande betydelse. I november 2008 drog Mannheimer Swartling Advokatbyrå  AB igång en grupp som arbetar med klimaträtt eller ”climate change”. Advokat Bo Hansson är ansvarig för gruppen, som samlar specialister från en rad olika discipliner.

– Klimaträtten berör alla branscher och juridiska områden. Vi insåg vilka affärsmöjligheter det ger upphov till när man korsar ämnesområdesgränserna och vi började tänka utifrån ett nytt perspektiv, säger han.

I klimaträttsgruppen finns bland andra FN:s före detta rättschef, ambassadör Hans Corell, nu verksam som ”senior counsel” vid byrån. Hans erfarenheter, bland annat från uppdraget som ordförande i Antarktiskonferensen, tillför ett stort värde till gruppen.

– Antarktiskonferensen noterade att den ökande issmältningen i Barents hav kan leda till att Nordostpassagen öppnas för båttrafik. Det kommer att leda till nya klassningsregler i sjörätten. Det är ett exempel på hur många områden som påverkas av klimatförändringarna, säger Bo Hansson.

Märks i balansräkningen

Uppdragen finns alltså inom ett brett spektrum av juridiska fält och slår igenom i många branscher. Allt sedan klimatdebatten tog fart har det funnits ett intresse för att köpa, sälja och producera förnybar energi, liksom mer miljöanpassad teknik. Flera av advokatbyråerna har bistått vid köp, anläggning av och försäljning av vindkraftverk. MAQS advokatbyrå har skapat en ”clean tech-grupp” bland annat just för dessa uppdrag.

–  I rådande finanskristider tycks de offentliga uppdragsgivarna ha större uthållighet med sina projekt men också den privata sidan fortsätter att intressera sig för förnybar energi och renare teknik. Det skapar i sin tur intresse från riskkapitalister och från mer operativa investerare att investera i sådan teknik, berättar Magdalena Persson, advokat på MAQS.

I Kyotoprotokollets efterföljd har det också blivit mer lönsamt att producera mer miljöanpassat. Höga energiskatter, handel med utsläppsrätter och energicertifikat gör att klimatsamvetet också sätter sina spår i företagens balansräkning.

– Inom Baker & McKenzie ökar fokuseringen på frågor kring utsläppsrätter, berättar advokat Jan Alexanderson på Baker & McKenzies Stockholmskontor.

– Sätter man ett pris på koldioxidutsläpp och andra klimatpåverkande gaser så kommer intresset att bestå. Så länge det finns en prislapp syns klimatpåverkan i resultat- och balansräkningen, och då är det en viktig fråga, konstaterar Rudolf Laurin.

I och med att klimatpåverkan syns i resultaten blir det också en viktig fråga att granska vid företagsköp. Utsläpp och de kostnader som de för med sig måste vara med i en ordentlig ”due diligence”. Enligt Rudolf Laurin kan utfallet påverka priset på ett objekt som säljs.

Stormar, ras och översvämningar

Men klimatförändringarna har också börjat sätta mer konkreta avtryck. Inte minst i Göteborgstrakten har den ökade nederbörden lett till mer ras och översvämningar. Fastighets-ägare måste bygga skyddsvallar för stigande vatten, och gamla markföroreningar riskerar att frigöras av det stigande grundvattnet och föras med Göta älv. Frågor om vem som ska bära kostnaderna och hur avtal ska utformas genererar advokatuppdrag.

De flesta svenska advokater som sysslar med klimaträtt har också valt ett ganska brett område: miljö-, energi- och klimatfrågor.

– Att vi har ett så brett anslag beror mycket på att det finns rätt gott om utsläppsrätter än så länge i Sverige. Här är översvämningssituationen och liknande, som stormskador, mer aktuellt för klienterna ännu så länge än utsläppsrätter eller att delta i CDM- eller JI-projekt för att få utsläppskrediter, säger Bo Hansson.*

På samma sätt som uppdragen representerar också klienterna många olika delar av samhället. Ekonomiska och legala styrmedel har gjort att klimatfrågan idag är en realitet för många typer av företag, liksom för kommuner och myndigheter. Klimaträttsadvokaternas klienter kommer därmed från många olika håll: Energiföretag som behöver hjälp med tillstånd, utsläppsrätter och elcertifikat. Fastighetsbolag som ska anlägga solfångare. Kommuner som har att hantera ansvarsfrågor när fastigheter nära vattendrag drabbas av översvämningar. Flygbolagen som från och med 2012 ska omfattas av reglerna om utsläppsrätter. Men också riskkapitalister som investerar i mer miljöanpassad teknik och förnybara energikällor, eller fonder som helt enkelt köper och säljer utsläppsrätter som vilken handelsvara som helst.

Komplext regelverk

I länder som USA, Australien och England har de flesta större affärsjuridiska byråer numera en klimaträttsgrupp. I Sverige har intresset hittills varit mindre.

– Konkurrensen är relativt begränsad. Det är inte många i Sverige som håller på med energirätt, säger Maria Hagberg på von Lode Advokat AB.

Hennes uppfattning delas av de flesta intervjuade advokaterna. En förklaring kan naturligtvis vara att klimaträtten är en förhållandevis ny, och ännu inte särskilt stor disciplin. Men den skiljer sig också från både affärsjuridiken och den traditionella miljörätten, genom att den spänner över så många olika verksamhetsområden.

– Det är en offentligrättslig reglering i stort, som tillämpas i den affärsjuridiska kontexten. Det är speciellt. Sedan är det ofta ett väldigt komplext regelverk som få jurister behärskar, eller överhuvudtaget kommer i kontakt med, konstaterar Maria Hagberg.

Och Rudolf Laurin betonar att advokaten måste ha ett eget intresse för att göra ett bra arbete inom klimaträtten.

– Man måste vara hobbykemist, hobbybiolog och hobbytekniker. Det ställs höga krav på att man ska förstå vad det är klienten gör, säger han.

Magdalena Persson på MAQS tycker sig ändå se att allt fler advokater upptäcker det nya arbetsområdet.

– Det verkar som att de flesta byråer som tidigare haft miljörätt numera uttrycker att de behärskar också klimatrelaterad juridik, säger hon.

Att klimatpåverkan märks direkt i plånboken spelar naturligtvis en stor roll för företagens intresse. Men med den intensiva debatt och den allmänna oro som klimatförändringarna skapat blir klimat också en faktor att räkna med i varumärkesbyggandet. Inte minst för konsumentvaruföretag blir det viktigt att ta sitt klimatansvar på samma sätt som man tar samhällsansvar, ”corporate social responsibility”, för att undvika negativ publicitet.

– Många av våra klientföretag har tröttnat på att ha paparazzifotografer som försöker hitta den här typen av sensationer. Företagen blir allt mer medvetna om att man måste tillämpa samma etiska principer när det gäller miljöpåverkan oavsett var man är i världen. Där har vi hjälpt en av våra stora klienter. Man går in och styr upp underleverantörer för att de ska bete sig på ett visst sätt för att begränsa utsläppen, säger Bo Hansson.

Intresset ökar

Är då inte bara klimatfrågan ännu en tillfällig favorit i debatten? Tvärtom, svarar klimatadvokaterna.

– Behovet av klimaträtt kommer att öka. Inom EU har man lagt fast att systemet med utsläppsrätter ska fortgå efter 2012. Vi kan se framför oss att konkurrensen om utsläppsutrymmet ökar, och det innebär att priset stiger. Det gör i sin tur att klimatfrågan blir allt mer strategisk för företag som har stora utsläpp av koldioxid eller andra växthusgaser, säger Bo Hansson på Mannheimer Swartling.

Och Rudolf Laurin är inne på samma linje.

– Regelverket kommer att fortsätta förändras. Det kommer att ställas stora krav på alla aktörer på att förstå vad man får göra och inte göra. För att klara det krävs enorma och övergripande juridiska kunskaper. Kort sagt: jag ser affärsmöjligheter, och dessutom en intellektuell utmaning, säger han.

Ulrika Brandberg och Tom Knutsson

Annons
Annons