search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Nyheter

Ingen vanlig Svenson

När den unge juristen Bengt Svenson suttit ting ville han bli advokat eller domare. Nu, trettio år senare, är han rikspolischef.

När en ny rikspolischef skulle utses för ett halvår sedan sa statsminister Fredrik Reinfeldt att man ville ha en ”medborgarnas rikspolischef”.
– Det är jag, säger Bengt Svenson.

Han tar emot på sitt kontor i rikspolisstyrelsens del av komplexet vid Kronoberg i Stockholm. Decembermörkret utanför de båda fönstren är kompakt. Men vad menade statsministern, egentligen?

– Jag hoppas att det var att polischefen i dag är sprungen ur leden. Att man förstår hur det är att jobba som polis och vet hur polisen tas emot i samhället. Jag tror att det var sådana erfarenheter man sökte efter. Det är ju det som är nytt nu.

Bengt Svenson är den första rikspolischefen som själv har polisiär bakgrund, efter nästan 30 år i kåren. Han talar gärna om polisens vardag.
– Vi måste bli bättre på det som är rutin inom polisen, på att förbättra de administrativa stöden, särskilt IT-stöden. Genom att bli bättre där får vi också mer tid över till att specialisera oss.

Bengt Svenson delar heller inte gärna upp brottsligheten i vardagsbrott och grövre brottslighet – det är olika dimensioner, menar han. Det ena är inte viktigare än det andra.

– Det är ju inte så att den grova brottsligheten är ett hot mot demokratin, som man gör gällande, så är det inte. Däremot är den ett hot mot demokratiska värden, som den fria konkurrensen. Vi kan inte tillåta att vissa sätter konkurrensen ur spel genom att vissa ägnar sig åt beskyddarverksamhet och utpressning. Vi kan inte acceptera att vi inte har rättvisa rättegångar i det här landet genom att vissa tystar vittnen eller skrämmer målsägande att inte delta i rättegången. Men störningarna i vardagen för den enskilde medborgaren är mängdbrotten. Det är där vi möter de flesta brottsoffren.

År 2004 drogs en stor satsning mot den organiserade brottsligheten igång. Satsningen, som hade en budget på 120 miljoner kronor, var tänkt att pågå fram till den 1 juli 2009. Men pengarna är redan slut. Trots att polisen fått ojämförligt störst ökningar i anslagen gent-emot resten av rättsväsendet. Samtidigt pekar prognosen för 2009 på ett minus på närmare 800 miljoner kronor. För att täcka detta minus kommer polisen att beviljas en anslagskredit på fyra procent, till skillnad från tre procent som tidigare.

Under 2009 ska nya satsningar göras, bland annat mot den grova organiserade brottsligheten.

– Det svenska ordförandeskapet i EU och satsningen på den organiserade brottsligheten täcks inte inom de pengar vi har fått. Vi har fortsatt dialog med Justitiedepartementet och detta måste lösas.*

Inför 2010 måste polisen dessutom få stora tillskott för att kunna avlöna de nya poliserna, konstaterar Bengt Svenson.

– Regeringen har sagt att vi måste anställa dem. Men det ställer krav på vår ekonomi.

Fler än 20 000 anser inte Bengt Svenson att kåren behöver bli för att hålla en bra polisverksamhet. Polisen behöver också andra personella förstärkningar, som är minst lika angelägna som ytterligare poliser, menar han.

När anslagen höjs och kåren expanderar blir följden att resten av rättsväsendet får mer att göra, men där har man inte fått höjda anslag i samma takt. För att rättsväsendet ska fungera måste det ju finnas en balans i det, poängterar han.

– Nu tittar regeringen på vilka konsekvenser olika satsningar får i hela rättskedjan och det man ser är att de som finns efter oss i kedjan är arbetsbelastade. Men om inte annat är det väl ett mått på att det fungerar inom polisen, konstaterar han med ett litet leende.

I en nyligen presenterad utredning föreslås att polisen anställer fler civila utredare samt att dessa ges utökade befogenheter, som att till exempel delge misstanke, vilket skulle kräva en förändring i rättegångsbalken.

– Jag tycker att det är vettigt. Det är ett bra sätt att hitta en lämplig resursmix och öka kompetensen inom polisen. Ju mer specialiserat ett brott är, desto lättare är det att hitta och köpa in en motsvarande kompetens utifrån, förklarar rikspolischefen.

Under året har det givits ut två böcker rörande ett fall där bevisprovokation föll över i brottsprovokation.* Bengt Svenson har inte läst någon av dem. Men han är noga med att poängtera att polisen måste kunna ta till okonventionella metoder för att nå goda resultat.

– Det är viktigt att vi ska hantera dem utifrån de regelverk som finns, i rättegångsbalken till exempel. Man ska veta att det här har varit en oreglerad verksamhet.

I det cirka ett år gamla regelverket har ansvaret för tillsynen på ett tydligare sätt lagts på myndighetschefen, länspolismästaren. Men från och med i år kommer även Rikspolisstyrelsen att kontrollera verksamheten. Man kommer att göra stickprov och gå igenom varje ärende från början till slut.

För närvarande utreds också förutsättningarna för Rikskriminalpolisen och Säpo att få tillgång till den spaning som FRA kommer att göra i tråd, från och med i höst. Den förre Säpochefen Anders Eriksson har utsetts till särskild utredare.

– Jag är mycket glad åt att han fick det här uppdraget, säger Bengt Svenson, och förklarar att det är hans bestämda uppfattning att signalspaning behövs och att även polisen har det behovet.

Rikspolischefen känner sig också trygg med att utredningen görs nu, i god tid innan lagen om elektronisk kommunikation träder i kraft.* Tidsglappet blir inte så stort då, säger han.

– Nu kan vi under kontrollerade former som riksdagen beslutar fortsätta att hantera de här sakerna. Jag kan inte tala för säkerhetspolisen, men för den öppna polisen är det här ingenting drastiskt. Men det är bra att det kan ske under kontrollerade former och jag förutsätter att det är det Anders Erikssons utredning kommer fram till.

Du menar att polisen har haft tillgång till den typen av spaning tidigare?
– Ja. Och det är viktigt att det sker kontrollerat och att det här också inlemmas under lagstiftningen. 

Bengt Svenson är en rikspolischef som vill reglera det oreglerade. Men så hade han heller aldrig tänkt bli polis. Han hade läst juridik vid Stockholms universitet, suttit ting i Norrköping och såg framför sig en karriär som domare eller advokat. Det som lockade med advokatyrket var att företräda den enskilde och dennes rättigheter, berättar han.

– Jag såg mig själv som den briljante advokaten som lyckades få den oskyldige friad mot alla odds, eller som blev belönad av det stora bolaget för sina unika insatser.

Trots allt blev han inte advokat. Men inte heller domare skulle han bli. Arbetsmarknaden var kärv på den tiden, Göta hovrätt tog inte in några aspiranter.

– Jag blev erbjuden jobb i Svea hovrätt och i kammarrätten i Sundsvall, men jag hade redan familj och ville inte flytta från Östergötland. Så kom det då att man sökte en polissekreterare i Norrköping.

Även om han gärna framhåller advokatens viktiga roll – såväl under förundersökning som under rättegång – ångrar han sig inte.

– Det finns så mycket bra med den här kår-verksamheten och polisatmosfären. Sedan kan det i vissa avseenden vara besvärande men i allt väsentligt är det bra, säger han och förklarar vidare:

– Dessutom är det fint att jobba inom staten. Och polisen är det allra finaste. Vi har fått i uppgift av våra grannar att ansvara för deras säkerhet. Vi är de som har blivit betrodda av medborgarna att hantera våldsmonopolet.

När Bengt Svenson en dag ska gå i pension tänker han flytta halvårsvis till Toscana.

– Det där med Toscana hittade jag bara på nu i farten, men jag ska i alla fall bosätta mig söder om alperna. Jag är övertygad om att människan inte skapades för att bo norr om alperna, säger han och tittar missbelåtet ut mot regnstänket på fönstret i den bäcksvarta eftermiddagen.

Men sommaren i den svenska skärgården duger?
– Det gör den! Framför allt Östergötlands skärgård. Det är ganska fint här uppe också, men exploateringsgraden är för hög för mig. Det är bättre att veta att man får sin egen kobbe.

*1. Några dagar efter denna intervju meddelar regeringen att man vill ta in beredskapspoliser för bevakningen vid evenemang under EU-ordförandeskapet. Beredskapspolisen avlönas från respektive länspolismyndighet. Från den 1 januari 2009 blir det också rikspolischefen som tar beslut om beredskapspolisen, och inte regeringen.
*2.Infiltratören av Lasse Wierup och Hanteraren av Dick Sundvall. Den senare är tillägnad Olle Liljekvist, ”hanteraren”.
*3. Lagen om elektronisk kommunikation innebär att telekombolagen måste lämna ifrån sig data till FRA. Lagen röstades igenom i riksdagen den 18 juni 2008 och börjar gälla den 1 oktober 2009.

Gabriella Westberg

Annons
Annons