search bubble news heart bars angle-right angle-up angle-down Twitter Facebook linkedin close clock map-marker calendar
  • Fokus

Vägledning utifrån gamla principer

De vägledande reglerna om god advokatsed har inte någon särskilt lång historia. Men reglerna vilar ändå på starka och gamla värden.

Ordet etik är bildat av grekiskans ethos, sedvänja. Som vetenskap är etiken gammal: i årtusenden har filosofer försökt fånga det rätta och de principer som bör styra människans handlande.

Advokatetiken är på många sätt ett praktiskt verktyg i advokatyrket, men den vilar samtidigt på vissa grundläggande värden, värden som ytterst ska värna rättsstaten och skyddet för den enskilde. Kärnvärdena lojalitet med klienten, tystnadsplikt och oberoende, är desamma som listas i andra västerländska staters etiska regler, och även i CCBE:s ”Code of conduct” som gäller vid gränsöverskridande advokatuppdrag.

Regler för advokatverksamhet
Lojalitetsplikten har en lång historia. Redan den romerske politikern och talaren Cicero, verksam under århundradet före vår tideräkning i Rom, skrev att advokatens uppgift måste vara att ”med obegränsad omsorg tjäna den klient vars intressen han lovat att försvara”.

Advokatkåren erkändes av statsmakten i Sverige i och med införandet av rättegångsbalken 1948. I 8 kap. 4 § står att ”En advokat skall i sin verksamhet redbart och nitiskt utföra de uppdrag som anförtrotts honom och iaktta god advokatsed.”. Vad som är god advokatsed lämnas till Advokatsamfundet att bestämma.

De första vägledande reglerna antogs 1971. Därefter kom nya regler 1984. Det regelverk som träder i kraft vid årsskiftet är alltså den tredje generationen av svenska vägledande regler.

De vägledande reglerna gäller, som rättegångsbalken säger, i advokatens verksamhet. Vad det innebär är inte klart definierat. Advokatens fritid och privatliv faller i alla fall utanför, men även styrelsearbete och liknande uppdrag brukar anses vara annat än advokatverksamhet.

De vägledande reglerna gäller för alla svenska advokater, både i Sverige och utomlands. Advokater som tar gränsöverskridande uppdrag inom EU ska dessutom följa CCBE:s regler om god advokatsed inom EU.

Yrkesetik i andra professioner
Advokater är långt ifrån ensamma om att ha etiska regler som sätter ramarna för vad man får göra. Yrkesetik, nedtecknad eller inte, är viktig för många professioners identitet och roller. Läkare har sina etiska regler, med patientens hälsa, sekretess och respekt för patientens självbestämmande i centrum, och kraven på att alltid handla i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Journalister har att följa publicitetsregler och yrkesregler. Revisorer ska iaktta god revisorssed, förtydligad i FAR SRS yrkesetiska regler.

I många länder, till exempel Kanada, USA och Danmark, finns domaretiska regler samlade i ett dokument, och behovet av en sådan regelsamling har diskuterats även i Sverige, även om Olaus Petris domarregler, som bifogades Sveriges rikes lag redan 1734, i vissa delar fortfarande är aktuella och bör leda till efterrättelse.

Annons
Annons